Global ETD Search

1	Expositionsdialog: ryckigt eller medryckande? : En undersökning om publikens förhållande till informationsförmedling i filmdialog Edenberg, Emrick, Mickiewicz, Hanna January 2022 (has links) Syftet med studien är att undersöka hur blottlagd exposition (informationsförmedling) i filmdialog påverkar en filmpubliks intresse att se vart en fiktionsberättelse leder. Studien är centrerad runt ett experiment där en testpublik fick lyssna på två för undersökningen producerade dialogscener vari expositionen var blottlagd i den ena och dramatiserad i den andra. Därefter fick testpubliken svara på enkätfrågor som undersökte deras upplevelse av scenerna. Svaren på enkätfrågorna analyserades till sist i samband och jämförelse med konventionell manusteori. Uppsatsens resultat pekar på att dialog med blottlagd exposition till viss del övermättar publikens behov för information och förståelse, vilket förminskar deras intresse att se vart en fiktionsberättelse leder. Resultaten visade dock även att brister i förståelse, trots att de kan öka intresse, förhindrar publikens förmåga att engagera sig i en fiktionsberättelse. suspension of disbelief show don’t tell exposition informationsförmedling filmdialog filmpublik filmnarrativ Studies on Film Filmvetenskap
2	Oskarp filmdialog : En språkanalys av filmdialogens förmåga att styra publikperspektivet Lindbom, Daniel January 2022 (has links) Denna studie handlar om oskarp filmdialog: filmdialog där orden inte kan uttydas auditivt. Sådan dialog kan konstruera ett publikperspektiv genom att antingen ge eller neka tillgång till filmens fiktiva händelser (se bl.a. Kozloff 2000, Horton 2013). Syftet med denna studie är att undersöka hur filmdialog görs oskarp och hur denna filmdialog styr publikperspektivet. I och med detta ansluter sig denna studie till tidigare forskning som undersöker filmpublikens förhållande till filmdialog (se bl.a. Bubel 2008, Alvarez-Pereyre 2011, Dynel 2011). Teori och metod tillhörande forskningsdisciplinen conversation analysis används selektivt för att undersöka detta ur ett publikperspektiv. Erving Goffmans ramverk för deltagande (1981) används även som förklaringsmodell. Forskningsmaterialet består av 56 excerperingar ur 11 svenska spelfilmer, utgivna mellan år 2008 och 2020. Resultaten visar att den existerande typologin över oskarp filmdialog behöver utökas med en ny kategori (primad oskärpa) samt att en och samma filmscen kan innehålla ett dynamiskt och föränderligt publikperspektiv som en konsekvens av hur filmdialogen är konstruerad. Filmdialog demonstreras därmed vara fullt kapabel till att styra publikperspektiv självständigt från övriga cineastiska resurser. Utöver detta uppmärksammar studien hur språkvetenskap arbetar tvärvetenskapligt och hur CA-verktyg kan användas för att representera icke-ratifierade deltagares perspektiv. point of audition voice-out conversation analysis CA participation framework filmdialog dieges publikperspektiv point of audition lyssnarplats voice-out conversation analysis CA samtalsanalys ramverk för deltagande participation framework priming Specific Languages Studier av enskilda språk

Search results

Expositionsdialog: ryckigt eller medryckande? : En undersökning om publikens förhållande till informationsförmedling i filmdialog

Oskarp filmdialog : En språkanalys av filmdialogens förmåga att styra publikperspektivet