Enligt miljöbalken är det förbjudet att skada vilt levande djur. Ska man bedriva vattenverksamhet där djurlivet påverkas måste åtgärder för att minimera den negativa påverkan vidtas. Hindras exempelvis fiskens vandring av verksamheten ska vandringen återskapas med hjälp av en fiskväg. Mätningar av vattenhastigheter i fiskvägar med flygelmätning och höjder med GPS-mätare har utförts i studieområden utvalda av företaget Norconsult. Flöden har beräknats med hjälp av resultatet från mätningarna och sedan jämförts med de framtagna värdena på flödena i förstudierna. Jämförelsen ska bidra till förbättring vid kommande konstruktioner. Olika fiskarters vandring och simförmåga har studerats för att kunna tolka resultatet av mätningarna. Arternas simförmåga är också grundläggande för utformningen av en fiskväg. Det finns många olika sorters fiskvägar, den här rapporten behandlar tre slitsrännor, i Arboga, Kallstena och Örebro, och ett omlöp i Örebro. Resultatet av mätningarna i fält stämde överens med förstudien i avseende på vattendjupen i både omlöpet och slitsrännorna. Vad gäller flödena var de uppmätta hastigheterna i slitsrännorna betydligt lägre än de i förstudien i Arboga och vid Örebro slott. Hastigheterna i omlöpet och slitsrännan i Kallstena stämde väl överens med tidigare utsago. I slitsrännan i Arboga mättes flödet till 0,55 m3/s att jämföra med förstudiens flöde på 0,8 m3/s vid samma vattennivåer uppströms. I Kallstena mättes flödet till 0,49 m3/s och skulle enligt förstudien vara 0,50 m3/s vid vinterläge. Slitsrännan vid slottet hade ett flöde på 0,20 m3/s och skulle vid samma uppströms vattennivå ha ett flöde på 0,40 m3/s enligt föstudien. Omlöpet vid Slussen i Örebro hade ett flöde vid inloppet på 0,20 m3/s ett något högre flöde än vad förstudien visar på med samma vattennivåer, vilket skulle vara 0,25 m3/s. De flöden som uppmätts i Arbogaån kan endast fiskar av medelstorlek och uppåt klara av. Hastigheterna i slitsrännan i Örebro var något lägre och små fiskar kan ta sig upp där. I omlöpet var det djupet som var kritiskt där måste man öka flödet om man vill att större fiskar ska passera. Mångfalden av mindre arter var däremot god. Fel i flygelmätningarna kan förekomma om exempelvis propellern ej varit riktad rakt mot strömmen. Kommer strömmen snett på flygelns vingar kommer den inte att snurra lika många varv som om strömmen kommit framifrån och efterföljande hastighetsberäkning blir missvisande. Resultatet visar på att det skulle vara önskvärt med mer utförliga mätningar, förslagsvis med en annan metod än flygel, exempelvis spårämnen. Ett ökat flöde i omlöpet skulle också vara att förespråka för större fiskar och kan genomföras med ett högre erosionsskydd längs med å-fåran. / It is illegal to in any way harm wild life according to Swedish law, The Environmental Code. Nevertheless, human activities do in many cases interfere with nature and in those circumstances you are obliged to do what is possible to minimize the negative environmental effects. Water activities may for example create an obstacle for the fishes’ migration up or downstream, which could be prohibited by building a fishway. In this report measurements of the water flow velocity with the help of hydrometrical wing and heights with the help of a GPS-gauges have been done in areas selected by the company Norconsult. The results were then compared with already established values in the pilot study. This will hopefully contribute to improvements in coming constructions of similar kind. To be able to interpret the results studies were read about different fish species and their way up or downstream along with their swimming ability. The species’ ability to swim is also essential for the construction of a fish way. There are many different types of fish ways. This study deals with three kinds of vertical slots, in Arboga, Kallstena and Örebro, and one bypass channel in Örebro. Results of the measurements taken in the field on water depths was shown to correspond with the values in the pilot study in both the vertical slots and the bypass channel. When it came to water flow, the velocities in vertical slots were considerably lower in Arboga and by Örebo castle but no difference was detected in Kallstena and the bypass channel in Örebro. The water flow in Arboga was measured to 0,55 m3/s in comparison to the pilot study where the same water depths upstream created a flow of 0,8 m3/s. In Kallstena the measured flow was 0,49 m3/s and the pilot study says that winter settings for the dam should generate a flow through the fishway at 0,50 m3/s. The vertical slot close to the castle in Örebro had flow at 0,20 m3/s, but should according to the pilot study and the water depth upstream be 0,40 m3/s. The bypass channel in Örebro had a flow with a higher velocity than the pilot study, at 0,25 m3/s compared to 0,20 m3/s. Water flow velocities measured in Arbogaån would only allow mid sized fishs or larger to pass. The flow in the vertical slot in Örebro, which was a bit lower, would also make it possible for smaller fishes to pass. In the bypass channel, where the depth is critical, you will have to increase the flow to allow bigger fishes to pass. Nonetheless there is a good diversity of small species in the bypass channel. Errors could occur in the hydrometrical wing measurements if for example the propeller was not held completely linear with the current. The current will then hit the propeller in an angle causing it to complete fewer rotations and therefor cause the velocity reading to be incorrectly lower. More detailed measurements could be desirable in the vertical slots, preferably done with another method than with a hydrometrical wing for example tracer tests. An increased water flow in the bypass channel would also be favourable, allowing larger fishes to pass, which raising the height of the erosion protection further above water level could do.

De har gjorts få studier på akvariesfiskars beteende. För att bemöta intresset för akvariefiskar så behöver vi veta mer om deras beteende i en artificiell miljö. Syftet med den här studien är att jämföra det utforskande beteendet hos vildfångade och odlade diamanttetror som är en vanlig akvariefisk. Hypotesen är att det finns en skillnad i deras beteende där vildfångade är mer djärva än de odlade. Grupper om fem individer av diamanttetra vildfångade och odlade släpptes ner i en ny artificiell miljö. De filmades i 20 minuter från de att de släpptes i. Testet upprepades 10 gånger med nya individer och för varje försök togs tiden det tog för varje individ att lämpa botten av akvariet och sedan mättes storleken på stimmen för varje grupp. Jag hittade en skillnad i hur lång tid fiskarna tog på sig för att lämna botten men det var ingen skillnad i höjd eller längd på stimmen. Detta visar att de vildfångade visade ett djärvare beteende än de odlade genom att lämna botten snabbare. Den här studien gav information om skillnaden i beteende för vildfångade och odlade diamanttetror och informationen kan användas för fortsatta studier kring akvariefisk. / The behaviour of ornamental fish is not well studied. To meet the needs of ornamental fish hobbyists, we need to know more about the behavior of fish in artificial environments. The aim of this study is to compare the explorative behaviour of wild-captured and farmed fish in a common ornamental fish, the diamond tetra. The hypothesis is that there is a difference between the two groups behavior where the wild-captured tetras are bolder. Groups of five individuals of farmed respectively wild-captured diamond tetra were released in a new artificial environment where they were monitored for 20 minutes. The test was repeated 10 times with new individuals, and the time it took for them to leave the bottom of the aquarium was measured as well as the size of the shoal. I found a difference in the time it took for the individuals to leave the bottom, with the wild-captured tetras leaving the bottom earlier than the farmed fish. There were no differences in height or length of the shoal. Thus, the wild diamond tetra were bolder than the farmed tetras. The study gave information about the differences in behavior between wild-captured and farmed diamond tetra and can give information to further studies about ornamental fish.

Rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) are introduced in large parts of the world and are commonly farmed for consumption as well as a valued sport fish. Many species of salmonids show large intraspecific variation in pigmentation, which has been shown to correlate with stress response and several other behavioral traits. In this study, the behavior and stress response of rainbow trout linked to pigmentation is investigated, depending on previous sport fishing experience. Through data from a previous study on rainbow trout in semi-natural ponds, locomotor activity was measured as a proxy of stress, under three different sport fishing treatments. From previous photos, the pigment spots of each rainbow trout are counted to test the correlation with locomotor activity. In addition, it is tested whether different previous experience of sport fishing means a higher stress response when re-exposed to fishing. No significant relationship between pigment spots and locomotor activity could be obtained for the three treatment groups. However, significant differences in locomotor activity due to angling experience between treatment groups upon re-exposure to fishing were found, with fish that were inexperienced in angling having higher locomotor activity compared to previously caught fish. Sport fishing and catch-and-release had the effect of reducing locomotor activity in rainbow trout, which can be interpreted as fishing could both stress them and trigger the fish's feeding response, depending on previous experience. Fishing is believed to create a passivation due to the negative association of being caught, while fish not previously caught were activated by sport fishing. The study's missing correlation between pigment spots and stress has been both confirmed and denied in other studies and may depend on the origin and the degree of domestication, which means that the correlation within other species of salmonids or fish with different origins would be relevant to investigate. / Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) förekommer introducerade i stora delar av världen och är vanliga att odlas för konsumtion samt en uppskattad sportfisk. Många arter av salmonider visar stor intraspecifik variation i pigmentering, vilket visats korrelera med stressrespons och flera andra beteendemässiga karaktärsdrag. I denna studie undersöks regnbågarnas beteende och stressrespons kopplat till pigmentering, beroende på tidigare erfarenhet av sportfiske. Genom data från en tidigare studie på regnbåge i semi-naturliga dammar mäts rörelseaktivitet som indirektmått på stress, under tre olika sportfiskebehandlingar. Från tidigare foton räknas varje regnbåges pigmentfläckar för att testa korrelationen med rörelseaktivitet. Därtill testas om olika tidigare erfarenhet av sportfiske, innebär högre stressrespons vid återexponering för fiske. Inget signifikant samband mellan pigmentfläckar och rörelseaktivitet kunde erhållas för de tre behandlingsgrupperna. Signifikanta skillnader i rörelseaktivitet på grund av erfarenheten av sportfiske mellan behandlingsgrupperna vid återexponering för fiske fanns dock, där fisk som var oerfaren sportfiske hade högre rörelseaktivitet jämfört med fisk som fångats tidigare. Sportfiske och catch-and-release hade effekten att minska rörelseaktiviteten hos regnbågar, vilket kan tolkas som att fisket både kunde stressa och trigga fiskens födorespons, beroende på tidigare erfarenhet. Fisket tros skapa en passivisering på grund av den negativa associationen att bli fångad, medan fisk som inte fångats tidigare aktiverades av sportfisket. Studiens uteblivna samband mellan pigmentfläckar och stress har både bekräftats och dementerats i andra studier och kan bero på ursprung och graden av domesticering, vilket gör att sambandet inom andra arter av salmonider eller fisk med olika ursprung vore aktuellt att undersöka.