English title:Multilingualism in preschool – from the pre-school teachers perspective.   Studiens syfte är att belysa förskollärarnas uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och som undersökningsinstrument har intervjuer använts för att kunna besvara syftet och frågeställningarna samt ge ett resultat. De deltagande i intervjuerna är samtliga utbildade förskollärare och arbetar på flerspråkiga förskolor. Resultatet i studien visar att förskollärarna ser positivt på att arbeta med flerspråkighet i förskolan men understryker även att arbetet är komplext. Förskollärarna använder en mängd olika arbetssätt för att stimulera flerspråkigheten i verksamheterna. Gemensamt för samtliga förskollärare är att de arbetar mycket med att kommunicera med barnen och i samtalen fokuserar förskollärarna medvetet på att benämna och betona ord och begrepp. Ytterligare arbetssätt som samtliga förskollärare betonar är betydelsen av att kommunicera med hjälp av olika tillvägagångssätt såsom bilder, tecken och kroppsspråk. Flertalet av förskollärarna beskriver att samarbete mellan förskola och hem är av stor betydelse för de flerspråkiga barnens möjlighet till modersmålsutveckling och för att stärka barnens flerkulturella identitet. Flertalet av förskollärarna uttryckte en önskan om stöd från modersmålslärare till alla flerspråkiga barn i förskolan oavsett ålder.

Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavarnas perspektiv på modersmålsstödet i finska i förskolan, samt hur involverade de känner sig i det språkstödjande arbetet. Tidi-gare forskning har främst studerat förskolepersonalens synvinkel, det finns heller inte särskilt mycket undersökningar om statens stöd för att bevara de nationella minoriteter-na. En kommun, som ingår i det svenska förvaltningsområdet för finska, undersöks, då den har en finskspråkig förskoleavdelning och två stycken ambulerande pedagoger. Dessa besöker barn med finsk anknytning i deras förskolor ungefär 12 timmar i månaden. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med finsk anknytning. Empirin analyserades utifrån ett interkulturellt perspektiv. Resultaten visar att informanterna för det mesta var nöjda med ambulerande pedagog och med finskspråkiga avdelningen. Hälften ville bli mer involverade i ambulerande pedagogens arbete och flera önskade att alla pedagoger i den finskspråkiga avdelningen kontinuer-ligt skulle använda finska språket. Resultaten visar också att myndigheterna borde för-bättra sin information angående de nationella minoriteternas rättigheter.