Vårt syfte med studien är att ta reda på hur dagens verksamma lärare arbetar för att inkludera barn med läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera på hur lärare i skolans tidigare år väljer att arbeta samt vilket arbetssätt de anser gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter. För att nå vårt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lärare. På så sätt kunde vi jämföra forskningen med hur verkligheten ser ut. Vi kom fram till att många lärare har kunskap om vad barn med läs- och skrivsvårigheter behöver för att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Trots det var det få lärare som nämnde arbetssätt som gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter enligt forskning. Vi kom också fram till att en del lärare känner sig otillräckliga med att finnas där som stöd för varje enskilt barn då de uttryckte att barngrupperna är för stora. Efter att vi utfört denna studie har vi kommit till insikt med hur viktigt det är att erbjuda ett mångsidigt arbetssätt för nå ut till barn samt hur viktigt det är att ge barn med läs- och skrivsvårigheter stöd tidigt i åldrarna.

I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förändringar. En av dessa förändringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. Många gymnasieelever genomgår numera en hel utbildning utan att ha mött någon estetisk uttrycksform.   I skolans styrdokument återkommer begrepp som kreativitet, förmåga att lösa problem och förmåga att ta initiativ. I ett modernt samhälle uttrycks en efterfrågan på ovanstående kompetenser. Skolans läroplaner beskriver elevers rätt till lärande genom flera olika uttrycksformer. I enlighet med dessa mål pågår en forskningsdiskurs kring ett designteoretiskt perspektiv och multimodala arbetsformer.   Mot bakgrund ur detta har jag genomfört en undersökning där en grupp elever fått besvara frågor kring ett upplevt lärande i samband med ett genomfört bildprojekt. Arbetsuppgiften innehöll ett antal olika moment och arbetssätt. I uppgiften arbetade eleverna med traditionella tekniker för bild och form, men även med digitala verktyg och reflekterande texter kring process och innehåll. Undersökningen behandlar frågor kring vilken kunskap eleverna upplever att arbetet med det specifika projektet ger och vilka förmågor de upplever att de får möjlighet att utveckla och träna genom arbetet?   Undersökningens huvudsyfte var att lyfta fram elevernas personliga upplevelser av ett lärande. Jag försökte dessutom att spegla arbetet ur en designteoretisk och multimodal diskurs, där läraren är en designer av lärandets förutsättningar och ger utrymme för ett lärande genom varierande uttryck och med olika verktyg. Undersökningen är genomförd i form av en enkät med tre frågor. Eleverna beskriver en personlig upplevelse med egna ord. Utsagorna har jag sedan bearbetat, klassificerat och analyserat.   Undersökningen synliggör en varierad upplevelse av ett lärande, där vissa utsagor återkommer hos många informanter och vissa andra återfinns hos några enstaka. Den samlade bilden är mångfacetterad och komplex och visar på en bredd och en mångfald av upplevelser. Eleverna lyfter fram en hel del förväntade upplevelser av ett lärande, men även mer oväntade. Resultatet är intressant i relation till det teoretiska perspektiv som jag valt att knyta min undersökning till och till den aktuella samhällsdebatten kring kunskap och kompetens. Jag finner även resultatet viktigt och intressant med tanke på utvecklingen för estetiska ämnen i skolan och i synnerhet för ett framtida bildämne

English title:Multilingualism in preschool – from the pre-school teachers perspective.   Studiens syfte är att belysa förskollärarnas uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och som undersökningsinstrument har intervjuer använts för att kunna besvara syftet och frågeställningarna samt ge ett resultat. De deltagande i intervjuerna är samtliga utbildade förskollärare och arbetar på flerspråkiga förskolor. Resultatet i studien visar att förskollärarna ser positivt på att arbeta med flerspråkighet i förskolan men understryker även att arbetet är komplext. Förskollärarna använder en mängd olika arbetssätt för att stimulera flerspråkigheten i verksamheterna. Gemensamt för samtliga förskollärare är att de arbetar mycket med att kommunicera med barnen och i samtalen fokuserar förskollärarna medvetet på att benämna och betona ord och begrepp. Ytterligare arbetssätt som samtliga förskollärare betonar är betydelsen av att kommunicera med hjälp av olika tillvägagångssätt såsom bilder, tecken och kroppsspråk. Flertalet av förskollärarna beskriver att samarbete mellan förskola och hem är av stor betydelse för de flerspråkiga barnens möjlighet till modersmålsutveckling och för att stärka barnens flerkulturella identitet. Flertalet av förskollärarna uttryckte en önskan om stöd från modersmålslärare till alla flerspråkiga barn i förskolan oavsett ålder.

Denna studie undersöker huruvida språkmedierande bilder i matematiska textuppgifter kan ha effekt på elevers resultat. De teorier vilka ligger till grund för studien är språkteorin Dual Coding Theory och den psykologiska teorin Cognitive Load Theory.. Studien har ett dubbelt perspektiv i det att både elever med svenska som modersmål och andraspråkselever utgör po- pulationen. Metoden som valdes var ett matematikprov innehållande åtta textuppgifter varav hälften innehöll språkmedierande bilder i form av sekvensbilder. Resultatet antyder att de språkmedierande bilderna positivt påverkat resultaten för elever med svenska som modersmål och för andraspråkselever, i den meningen att antalet godtagbara lösningar och korrekta svar var högre för textuppgifterna innehållande språkmedierande bilder.

Läroplanen belyser att undervisningen ska bidra till elevernas livslånga lust att vilja lära. Utifrån ett varierat arbetssätt kan elevers möjligheter att lära utvecklas och fördjupas. Tidigare forskning visar på att integrationen av estetiska uttrycksformer öppnar upp för kreativitet och fantasi hos eleverna. Forskningen visar även på att en variation av uttrycksformer ökar elevernas språk- och kunskapsutveckling eftersom eleverna får möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt. Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka sätt verksamma lärare i årskurs 2 beskriver multimodala- och estetiska lärprocesser som ett didaktiskt redskap i undervisningen. Fyra lärare från två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att samtliga lärare uttrycker en positiv inställning till multimodala- och estetiska lärprocesser i undervisningen men att mer tid till detta är önskvärt. Lärarna såg även multimodala- och estetiska lärprocesser som ett hjälpmedel till det övriga skolarbetet, eftersom man kan möta alla elever, då alla elever lär olika. / The curriculum sheds light on that teaching should support students´ lifelong desire to learn. Based on a varied way of working, every student´s opportunities to learn can be developed and deepened. Previous research shows that the integration of aesthetic forms of expressions opens up the creativity and imagination of the students. The research also shows that a variety forms of expression increases student´s language- and knowledge development as students are given the opportunities to express themselves in a variety of ways. The purpose of this study is to increase the knowledge of how teachers in year 2 describe multimodal- and aesthetic learning processes as a didactic tool in their teaching. Four teachers from two different schools have been interviewed. The result shows that all teachers were positively attuned for multimodal- and aesthetic learning processes in teaching. But that more time for this way is desirable. The teachers also saw multimodal- and aesthetic learning processes as an aid to the other school work, since you can meet all students, then all students learn different.

Studiens syfte är att undersöka hur bilder i läromedels receptdel i ämnet hem- och konsumentkunskap genom sitt upplägg och sin design utgör en instruktion till hur en maträtt, bakverk eller annat som ska tillagas. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod. Fem elever i årskurs 8 intervjuades med öppna frågor gällande hur de tolkar bild och recept i de två läromedel som finns i hem-och konsumentkunskap.Resultatet visar att eleverna vill ha en tydlig bild på hur slutresultatet förväntas bli, det vill säga av den tillagade måltiden. De vill också ha fler instruerande bilder för att säkerhetsställa att man gör rätt eller som inspiration för att våga prova något nytt. Även bildens placering i förhållande till instruktionen har betydelse för förståelsen och möjligheten att tolka receptet.

Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar utifrån intellektuella och fysiska artefakter i historieundervisningen? Hur beskriver F-3 lärare att elever utvecklar sitt historiemedvetande?Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar med multimodala arbetssätt som pedagogiskt drama,lekpedagogik och skönlitteratur för att utveckla elevernas historiemedvetande? Detta är de forskningsfrågor som vi har undersökt i vår studie. Studiens syfte är att undersöka hur F-3 lärare förhåller sig till begreppet historiemedvetande och vilka arbetssätt de använder sig avför att utveckla elevernas historiemedvetande. Vi har undersökt om lärarna arbetar med multimodalt lärande i sin historieundervisning och valt att särskilt undersöka användandet i undervisningen av gestaltande arbetssätt som skönlitteratur, pedagogiskt drama och lekpedagogik. Vi valde att närmare undersöka användandet av dessa arbetssätt eftersom tidigare forskning har visat att arbetssätt som levandegör kunskapsinnehåll bidrar till utvecklandet av elevernas historiemedvetande. Inom ramen för vår studie har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem F-3 lärare för att ta reda på hur de arbetar i sin historieundervisning. Det empiriska materialet från dessa intervjuer ligger till grund för vårstudies resultat och besvarar tillsammans med tidigare forskning studiens forskningsfrågor.Studiens resultat visar att fyra av fem intervjuade lärare inte kände till begreppet historiemedvetande sedan tidigare. Vidare visade vår studie att det finns både skillnader och likheter mellan hur de intervjuade lärarna väljer att lägga upp sin historieundervisning. Det fanns däremot en gemensam uppfattning om att det finns fördelar med att arbeta med gestaltande arbetssätt och skönlitteratur i historieundervisningen. Både för att det bidrar till ett lustfyllt lärande och för att det utvecklar elevernas historiemedvetande där eleverna får en förståelse för hur dåtid, nutid och framtid hänger samman och att vi alla är med och påverkar framtiden samt är en del av historien.

This study examines the attitudes and practices of six upper high school social studies teachers in Sweden regarding their use of films. To achieve this, the study has used qualitative interviews as the primary method to collect data. The study exploring the selection of films and the reasons why teachers choose to incorporate films into their teaching. The study also discusses how teachers use films as an educational tool to promote both knowledge acquisition and the school's values and democracy work. Additionally, the study highlights the teacher’s thoughts on what the strengths and weakness with film as an educational medium is, and how this impacts their teaching in civics. To interpret the findings, the study is based on theoretical frameworks of multimodal learning, visual intelligence, and Vygotsky's sociocultural perspective. The conclusions of the study indicate that teachers use a wide range of different types of films, usually in shorter formats. Films are primarily used as a complement in teaching to bring to life and exemplify aspects that teachers find difficult to articulate on their own. The teachers in the study describe that working with films should be done as something active, discussions are something that is mentioned as something that achieve the best results. Furthermore, challenges are highlighted, such as students having difficulty maintaining focus for extended periods, which explains the teachers preference for shorter films.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som kan relateras till teckning som redskap i undervisning i naturkunskap. Studien bygger på filmade klassrumsobservationer av lågstadieelevers undersökande av en myggvinge, med hjälp av teckning, på en naturkunskapslektion. De filmade sekvenserna öppnade upp för möjligheten att få syn på elevernas responser och agerande under lektionen. Studien utgår från en multimodal förståelse av kommunikation och tecknandets multimodala och kommunikativa potential har studerats med stöd av Lars Lindströms (2012) ämnesdidaktiska fyrfältsmatris. Resultatet av studien visade att tecknandet bidrog till att eleverna hittade olika sätt att förmedla sig samtidigt som det hjälpte dem att hitta strategier för samarbete. Slutsatsen blev att de möjligheter som ligger i att använda teckning som uttrycksform i naturkunskapsundervisning är att en sådan undervisning bidrar till att elever ges redskap för undersökande, samarbete och kommunicerande. Den utmaningen som ligger i undervisning relaterad till teckning som estetisk uttrycksform kan kopplas till lärares didaktiska kompetens att kunna introducera verktyg och material.

No description available.