Tungmetallförorenat vatten har ansetts vara ett av de största globala miljöproblemen och att hitta en hållbar miljövänlig lösning är en stor utmaning. Många glasbruk i södra Sverige fortsätter att vara källor för metallföroreningar. Växtbaserade flytande våtmarker (FTW) är en relativ ny och miljövänlig metod för att rena metallförorenade vatten. FTW med hundstarr (Carex nigra) och strandlysing (Lysimachia vulgaris) installerades i Ljungbyån nedströms Orrefors och i Kalmar Dämme i maj och hämtades efter 8 veckor. Halterna av arsenik, bly, kadmium, koppar och zink i växter, ytvatten och sediment analyserades med Inductively coupled sector field mass spectrometry (ICP-SFMS). Halterna av bly (2,42 µg/l), kadmium (0,017 µg/l) och zink (4,93 µg/l) var högre i Ljungbyåns vatten medan högst halter av arsenik (0,77 µg/l) och koppar (9,64 µg/l) fanns i Kalmar Dämme. Ljungbyåns sediment innehöll högre halter av samtliga metaller jämfört med Kalmar Dämme. Strandlysing hade kortare rötter, lägre biomassan och förhöjt förhållande torrvikt: färskvikt i Ljungbyån jämfört med Kalmar Dämme medan tillväxten hos hundstarr inte var negativt påverkad i Ljungbyån. Hundstarr tenderade att ackumulera mer av metallerna med undantag av kadmium i Ljungbyån medan strandlysing tenderade att ackumulera mer av metallerna med undantag av bly i Kalmar Dämme. Nettoackumulering och translokering av kadmium skiljde mellan arterna (27% och 22% för hundstarr jämfört med 7% och 4% för strandlysing) medan nettoackumulering och translokering för bly skiljde mellan vattendragen (76% och 43% för Ljungbyån jämfört med 10% och 12% för Kalmar Dämme). Translokering var störst för den metall som hade högst vattenhalt medan vilken metall som translokerades minst skiljde mellan växterna. Fallstudien indikerar att fytoremediering med flytande våtmarker kan vara ett intressant miljövänligt alternativ för sanering av lokala vattendrag. / Heavy metal contaminated water has been recognised as one of the major global environmental problems and finding a sustainable environmentally friendly solution is a major challenge. Many glassworks in southern Sweden continue to be sources of metal pollution. Plant-based floating treatment wetlands (FTW) are a relatively new and environmentally friendly method to treat metal contaminated water. FTWs with Carex nigra and Lysimachia vulgaris were installed in Ljungbyån downstream of Orrefors glassworks and in Kalmar Dämme in May, 2023 and retrieved after 8 weeks. The concentrations of arsenic, lead, cadmium, copper and zinc in plants, surface water and sediment were analysed by inductively Coupled Plasma Sector field mass spectrometry (ICP-SFMS). The levels of lead (2,42 µg/l), cadmium (0,017 µg/l) and zink (4,93 µg/l) were higher in Ljungbyån, while the highest levels of arsenic (0,77 µg/l) and copper (9,64 µg/l) were found in Kalmar Dämme. Sediment from Ljungbyån contained higher concentrations of all metals compared to Kalmar Dämme.  L. vulgaris had shorter roots, lower biomass and an elevated dry weight: fresh weight ratio in Ljungbyån compared to Kalmar Dämme, while the growth of C. nigra was not negatively affected in Ljungbyån. C. nigra tended to accumulate more of the metals except for cadmium in Ljungbyån, while L. vulgaris tended to accumulate more of the metals except for lead in Kalmar Dämme. Net accumulation and translocation of cadmium differed between species (27% and 22% in C. nigra compared to 7% and 4% in L. vulgaris) whilst net accumulation and translocation of lead differed between sites (76% and 43% in Ljungbyån compared to 10% and 12% in Kalmar Dämme). Translocation was greatest for the metal with the highest water concentration while the least translocated metal differed between plants. The study indicates that phytoremediation with FTW may be an economic and sustainable potential option for the remediation of water bodies in a eco-friendly ways.

Hamrebäcken rinner genom östra delen av Västerås och har Mälaren som recipient. Under bäckens flödesväg tillkommer dagvatten och föroreningar i form av näringsämnen och tungmetaller från dess avrinningsområde. Bäcken utgör ett av de mest prioriterade vattendragen i Västerås gällande utsläpp av dagvatten. Detta examensarbete har utförts med syftet att utreda föroreningssituationen för Hamrebäcken och hur dess recipient Mälaren påverkas. Examensarbetet syftade även till att undersöka reningseffekten för en befintlig dagvattendamm samt att utifrån ett kostnads- och reningsperspektiv beskriva ett antal åtgärdsförslag för att uppnå en förbättring av bäckens ekologiska och kemiska status. Utvärdering av Hamrebäckens föroreningsbelastning samt reningseffekt för befintlig dagvattendamm och åtgärdsförslag utfördes med hjälp av den Excelbaserade dagvatten- och recipientmodellen StormTac.   Resultatet från studien visade att den modellerade belastningen från flera av bäckens delavrinningsområden överskrider föreslagna riktvärden för mindre vattendrag. Den totala belastningen från Hamrebäckens avrinningsområde överskrider i fallet för föroreningarna bly och suspenderat material även föreslagna riktvärden för Mälaren. Modellering av den befintliga dammen indikerar att anläggningen är underdimensionerad i förhållande till dess belastningsyta. Dammens reningseffekt uppnår inte heller effektmålen i Västerås stads handlingsplan för dagvatten. Ett förslag om utbyggnation av dammen har tagits fram utifrån litteraturstudie och tillgänglig yta för åtgärden. Den simulerade ombyggnationen uppnådde inte uppsatta effektmål men gav en betydande ökning i reningseffekt. Åtgärder som syftar till att öka dammens avskiljningsförmåga bör därför utredas ytterligare.   Fyra ytterligare åtgärdsförslag togs fram och reningseffekten av dessa modellerades i StormTac. Detta inkluderade två olika placeringar av dagvattendammar, en skärmbassäng med flytande våtmark, samt en konstruerad våtmark. Från genomförd modellering rekommenderas vidare utredning av åtgärdsförslagen inkluderande ett anläggande av en skärmbassäng med flytande våtmark, alternativt en konstruerad våtmark. Detta då dessa åtgärdsförslag uppnådde effektmålen för rening enligt Västerås stads handlingsplan för dagvatten. Åtgärdsförslagen skilde sig något åt gällande kostnadseffektivitet. Detta ansågs dock inte ensamt vara argument nog för att motivera anläggning av något åtgärdsförslag till följd av osäkerheter i det beräknade resultatet. Att en skärmbassäng kan utföras i närtid och inte kräver några ingrepp i avrinningsområdet kan anses som ytterligare argument för installation av anläggningen. En konstruerad våtmark kan i sin tur motiveras med att anläggningen bidrar till att höja det estetiska och ekologiska värdet av området. Dessa argument bör beaktas i valet av metod och det fortsatta arbetet med att minska områdets föroreningsbelastning och förbättra bäckens ekologiska och kemiska status. / Hamrebäcken is a small stream in Västerås, which flows through the eastern part of the city. Along it’s course to Lake Mälaren, the stream receives polluted stormwater containing such as heavy metals and nutrients. The primary objective of this master thesis was to investigate the level of pollutants in Hamrebäcken. A secondary objective was to study the reduction efficiency of an existing wet stormwater treatment pond in the area, and propose ways in which to achieve a higher ecological and chemical status for the stream. The stormwater and recipient software model StormTac was used to estimate the level of pollutants and to investigate the reduction efficiencies of different stormwater treatment facilities.   The study revealed that pollutant levels were too high for several of the subwatersheds, based on the recommended guidance for small streams. The pollutant load for the total watershed exceeded the guidance levels for Lake Mälaren for lead and suspended solids. Modelling the reduction efficiency of the existing wet pond indicated that the pond’s size was inadequate to cater for the quantity of incoming stormwater in need of treatment. Subsequently, the pollution reduction efficiency of the pond was not meeting those objectives set out in the Stormwater Action Plan developed by Västerås municipality. A proposal for rebuilding the pond was therefore developed, taking into account the existing conditions of the area and using recommendations from literature. When modeled in StormTac, the modified pond showed a substantial increase in reduction efficiency compared to that of the existing pond. Despite not reaching the objectives of the Action Plan, this suggested that it would be beneficial to investigate measures that increase the reduction efficiency of the existing wet pond further. As a result, an additional four alternatives for reducing the pollutant load of Hamrebäcken were developed using StormTac. These consisted of two wet stormwater treatment ponds at different locations within the watershed, a screen basin with floating treatment wetlands, and a constructed wetland.   The modeling revealed that the most feasible of the investigated measures was an installation of either a screen basin with floating treatment wetlands or a constructed wetland, both measures adjacent to the outlet of Hamrebäcken. This was mainly due to the modeled reduction capacity of these measures where the reduction objectives of the Action Plan were reached. A difference in cost effectiveness was found between the different measures. This was however not considered to solely be argument to justify the implementation of a certain measure due to uncertainties in the modelled result. The fact that a screen basin can be installed in the near future and without occupying space in the watershed are additional arguments for the use of this measure. A constructed wetland can in return be motivated by a potential increase in esthetic and ecological value of the area. These arguments should be considered in the continued investigation of choosing a measure for reducing the pollutant load of Hamrebäcken and to achieve a higher ecological and chemical status for the stream.