Denna studie har undersökt om lärarna bedriver matematikundervisning så att olika delar i arbetsminnet hos eleverna stimuleras, relaterat till forskning om arbetsminnet. Forskning visar på att arbetsminnet har stor betydelse vid matematikinlärning och att det finns olika arbetsätt för att hjälpa eleverna att minnas kunskaper. En kvalitativ studie har genomförts med observationer och intervjuer med sex olika lärare från två olika skolor. Lärarna undervisar i förskoleklass till och med årskurs 3. Resultaten visar att lärarna bedriver matematikundervisning så att olika delar av arbetsminnet stimuleras hos eleverna men att det är stor variation om lärarnas medvetenhet angående arbetsminnet. Resultaten visar även att begreppen nöta och repetera uppfattas olika av lärarna men att alla lärare anser att repetition är en naturlig del i undervisningen medan att nöta in matematikkunskaper sker främst i de lite äldre årskurserna i studien. För att stimulera arbetsminnet för barn med matematiksvårigheter kan användandet av konkret material vara ett arbetssätt och resultaten visar att lärarna använder konkret material mest från förskoleklass till årskurs 2.

Tidigare forskning har visat att barn med typisk utveckling går från en visuell strategi till en fonologisk. Huruvida denna utveckling sker hos personer med utvecklingsstörning är oklart. De flesta forskare är överens om att dessa personer har en nedsättning i den fonologiska loopen. Om denna nedsättning beror på strukturella avvikelser eller utvecklingsförsening är forskarna inte eniga om. Det är även oklart var en eventuell strukturnedsättning skulle sitta. Studiens syfte var att undersöka om ungdomar med utvecklingsstörning använder sig av en fonologisk strategi, styrd av den fonologiska loopen, vid visuellt presenterat arbetsminnestest. Ordlängdseffekten, spann på bilder, ordproduktionshastighet samt korrelationen mellan de två sistnämnda undersöktes. Resultaten jämfördes mot en mental kontrollgrupp matchad i mental ålder. Ingen av grupperna uppvisade någon ordlängdseffekt på arbetsminnets kapacitetsnivå (spannivå) men den mental åldersmatchade gruppen uppvisade detta på spannivå plus en enhet.  Båda grupperna visade en positiv korrelation mellan spann och ordproduktionshastighet. Det går att diskutera hurvida testning har skett av ordproduktionshastighet eller benämningshastighet. Det är därför svårt att dra slutsatser utifrån resultaten men de skulle kunna tyda på att ungdomarna med utvecklingsstörning använder sig av en annan minnesstrategi än barnen med typisk utveckling. Möjligtvis använder sig ungdomarna med utvecklingsstörning av en fonologisk strategi men spekultioner om eventuell koppling till långtidsminnet eller användning av en visuell strategi tas upp. En förklaring till att de använder sig av en annan strategi skulle kunna vara att de faktiskt har en strukturell nedsättning i någon del av den fonologiska loopen. / Previous research has found that children with typical development begin with a visual memory strategy and then develop a phonological strategy. Whether this development takes place in individuals with intellectual disabilities is unclear. Most researchers agree that they seem to have a deficiency in the phonological loop. Researchers disagree whether the deficiency is caused by a structural deviation or a developmental delay. What is also unclear is where a possible structural deviation would be located. The purpose of this study was to investigate if adolescents with intellectual disabilities use a phonological memory strategy, controlled by the phonological loop, at a visually presented memory span test. Word length effect, span level on pictures, speech rate and the correlation between the latter two was investigated. The results were compared to a control group, matched for mental age. None of the groups showed any word length effect at their working memory capacity level but the control group showed a word length effect at capacity level plus one unit. Both of the groups showed a positive correlation between speech rate and span. It can be discussed whether speech rate or naming speed is tested. Owing to that it is difficult to draw any conclusions from the results. Regardless of what we have tested the results could indicate that the adolescents with intellectual disability use a different memory strategy than the children with typical development. One possible conclusion is that the adolescents with intellectual disability apply a phonological memory strategy but speculations about the use of long-term memory and a visual strategy are also discussed. One explanation could be that adolescents with intellectual disability have a structural deficiency in the phonological loop.

In the last decades, computational models have become useful tools for studying biological neural networks. These models are typically constrained by either behavioural data from neuropsychological studies or by biological data from neuroscience. One model of the latter kind is the Bayesian Confidence Propagating Neural Network (BCPNN) - an attractor network with a Bayesian learning rule which has been proposed as a model for various types of memory. In this thesis, I have further studied the potential of the BCPNN in short-term sequential memory. More specifically, I have investigated if the network can be used to qualitatively replicate behaviours of immediate verbal serial recall, and thereby offer insight into the network-level mechanisms which give rise to these behaviours. The simulations showed that the model was able to reproduce various benchmark effects such as the word length and irrelevant speech effects. It could also simulate the bow shaped positional accuracy curve as well as some backward recall if the to-be recalled sequence was short enough. Finally, the model showed some ability to handle sequences with repeated patterns. However, the current model architecture was not sufficient for simulating the effects of rhythm such as temporally grouping the inputs or stressing a specific element in the sequence. Overall, even though the model is not complete, it showed promising results as a tool for investigating biological memory and it could explain various benchmark behaviours in immediate serial recall through neuroscientifically inspired learning rules and architecture. / Under de senaste årtionden har datorsimulationer blivit ett allt mer populärt verktyg för att undersöka biologiska neurala nätverk. Dessa modeller är vanligtvis inspirerade av antingen beteendedata från neuropsykologiska studier eller av biologisk data från neurovetenskapen. En modell av den senare typen är ett Bayesian Confidence Propagating Neural Network (BCPNN) - ett autoassociativt nätverk med en Bayesiansk inlärningsregel, vilket tidigare har använts för att modellera flera typer av minne. I det här examensarbetet har jag vidare undersökt om nätverket kan användas som en modell för sekventiellt korttidsminne genom att undersöka dess förmåga att replikera beteenden inom verbalt sekventiellt korttidsminne. Experimenten visade att modellen kunde simulera ett flertal viktiga nyckeleffekter såsom the word length effect och the irrelevant speech effect. Däröver kunde modellen även simulera den bågformade kurvan som beskriver andelen lyckade repetitioner som en funktion av position, och den kunde dessutom repetera korta sekvenser baklänges. Modellen visade också på viss förmåga att hantera sekvenser där ett element återkom senare i sekvensen. Den nuvarande modellen var däremot inte tillräcklig för att simulera effekterna som tillkommer av rytm, såsom temporär gruppering eller en betoning på specifika element i sekvensen. I sin helhet ser modellen däremot lovande ut, även om den inte är fullständig i sin nuvarande form, då den kunde simulera ett flertal viktiga nyckeleffekter och förklara dessa med hjälp av neurovetenskapligt inspirerade inlärningsregler.