Syftet med denna studie är att genom ett stadsplaneringsperspektiv undersöka de åtgärder som har vidtagits på centrala Drottninggatan efter fordonsattacken som inträffade där i april 2017. Studiens forskningsfrågor rör hur fordonsattacken har påverkat upplevelsen av trygghet på centrala Drottninggatan, hur allmänhet, kommunpolitiker och tjänstepersoner i Stockholms stad förhåller sig till de vidtagna åtgärderna, samt huruvida dessa åtgärder kan tillämpas även i resten av innerstaden för att försvåra fordonsattacker mot allmänheten. För att besvara dessa frågor har ett teoretiskt ramverk konstruerats, som utgår från forskningsfälten situationell brottsprevention, urban resiliens och miljöpsykologi. I en strävan efter att nå allmänhet, politiker och tjänstepersoner, har denna fallstudie begagnat såväl kvalitativa som kvantitativa ansatser. Mer specifikt har sex intervjuer med tjänstepersoner och politiker i kommunen genomförts, 150 enkätsvar insamlats från allmänheten på Drottninggatan och en webbenkät skickats till ledamöterna i kommunfullmäktige. Studiens resultat och slutsatser är att fordonsattacken har påverkat trygghetsupplevelsen på centrala Drottninggatan negativt hos respondenterna från allmänheten och kommunfullmäktige, att upplevelserna är ojämnt fördelade över studieområdet, att konsensus saknas bland beslutsfattare och verkställare om ändamålet med de vidtagna åtgärderna, och att dylika åtgärder har potential att försvåra fordonsattacker på centrala Drottninggatan och andra specifika platser – men sannolikt inte i innerstaden som helhet.