Syftet med studien har varit att undersöka hur äldre personer ser tillbaka på sin barndom och vardag i barnomsorgen 1940–1950. Genom muntlig historia som teori analyseras de minnen och berättelser som har samlats genom en enkät och textdiskussion från 16 personer via forum på internet. Resultatet visar att informanterna i sina svar separerade mellan formell och informell barnomsorg. Jag har valt att kalla det förstnämnda för barnomsorg och det sistnämnda för omsorg om barn. Detta bidrar med förståelse om de olika sfärer barn kunde röra sig emellan och de resurser som fanns att tillgå för familjer. Minnena beskrev även upplevelser kring vissa aktörer och det sinnliga som framträdde som viktiga i vardagen samt de förutsättningar och barnsyn som kan urskiljas i deras barndomar. De insamlade berättelserna ger en personlig prägel och lyfter fram vardagliga detaljer som ibland saknas i historieskrivningar kring den svenska barnomsorgen. / The purpose of the study has been to investigate how older people look back on their childhood and everyday life in childcare 1940–1950. Through oral history as the theory of choice, the memories and stories that have been collected through a survey and text discussion from 16 people via a forum on the internet has been analyzed. The results show that informants in their answers separated between formal and informal childcare. I have chosen to call the former childcare and the latter care of child. This contributes to an understanding of the different spheres children could move between and the resources available to families. The memories also described experiences about certain actors and the senses that appear to be important in everyday life, as well as the conditions and views of children that can be discerned in their childhoods. The collected stories give a personal touch and highlight everyday details that are sometimes missing in historical writings about Swedish childcare.