Företagsforskarskolor syftar till att kunskaps- och kompetensnivån i näringslivet skall höjas och högskolan tillföras kunskap och erfarenheter från näringslivet. Detta är tänkt att ske genom en utvidgad handledning, bestående av både en akademisk handledare och en industrihandledare, vidare ett avhandlingsprojekt som är av intresse för företaget och dessutom genom att företagsdoktoranderna parallellt med sin utbildning till viss del arbetar inom ett företag. Doktorsavhandlingens övergripande syfte är att, genom empiriska undersökningar, få insikt i och förståelse för företagsdoktoranders situation, i vilken handledningen är en central del. Avhandlingens mer specifika syften är att beskriva doktorandernas perspektiv, upplevelser och erfarenheter av sitt deltagande i olika praktiker, parallellt med sin identitetsutveckling till forskare inom ramen för forskarutbildningsprocessen. Av särskilt intresse är att undersöka och belysa de i undersökningarna identifierade framgångsfaktorerna och hindren i termer av förutsättningar samt behov av anpassning till företagsdoktoranders särskilda situation, där samarbetet inom handledningen är en faktor. För att uppnå dessa syften intervjuades år 2001 och år 2004 ett anta  doktorander antagna till fyra olika företagsforskarskolor och några av deras handledare. Stora variationer beroende på företagsmiljö och forskarskoletillhörighet framkommer när det gäller upplevelserna av att vara företagsdoktorand. Detsamma gäller doktorandernas identifikation och deltagande, som resulterar i olika lärsystem med avseende på både dimension och karaktär. Även handledarsamarbetet kring doktoranden varierar och olika handledarkaraktärer framträder. De stora variationerna beror på faktorer som kan hänföras till företagsmiljön, doktorandernas inträde i forskarskolan, avhandlingsprojektet, forskarskoleorganisationen, handledningen och doktorandernas förväntningar inför framtiden. De flesta av dessa faktorer, liksom lärsystemens olika utformning, synliggörs med hjälp av teorier och begrepp inom situerat lärande. Det gör däremot inte de påverkansfaktorer som identifieras och som kan relateras antingen till övergripande strukturer och makt eller till motsättningar mellan olika kunskapsbildningsformer och verksamhets- och lärandelogiker.