<p><em>Syfte</em></p><p>Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och nedstämdhet/depression bland elever i årskurs 3 på gymnasiet. Vidare syften var att undersöka om nedstämda/deprimerade elever upplever känsla av meningsfullhet, glädje och lycka, lugn och harmoni samt kontroll över sin vardag i samma utsträckning som icke nedstämda eller deprimerade elever. Dessutom är ambitionen att undersöka om den upplevda stressnivån samvarierar med graden av fysisk aktivitet. Slutligen skulle alla dessa aspekter undersökas ur ett genusperspektiv.</p><p><em>Metod</em></p><p>Till denna studie har en kvantitativ enkätmetod använts. Deltagarna i undersökningen bestod av 252 gymnasieelever i årskurs tre från olika gymnasieprogram på två gymnasieskolor. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS där signifikansnivån var satt till (p<0,05)</p><p><em>Resultat</em></p><p>Resultaten visar att mer än var tredje elev på de aktuella skolorna var nedstämda eller deprimerade, flickorna i högre grad än pojkarna. Den fysiska aktivitetsnivån var låg, 37 % av flickorna och 28 % av pojkarna var fysisk inaktiva. De fysiskt aktiva eleverna hade signifikant lägre CES-D värde dvs. var i betydande lägre grad nedstämda och deprimerade. Resultaten visade att elever med hög fysisk aktivitetsgrad upplever sig ha en betydligt lägre stressnivå än eleverna med lägre eller obefintlig fysisk aktivitetsgrad. De nedstämda och deprimerade eleverna visade i denna studie med god signifikans att såväl flickor som pojkar till mellan 70 % och 90 % sällan eller aldrig upplever följande känslor: Lugn och harmoni, Glädje och/eller lycka, Kontroll över sin vardag samt Meningsfullhet </p><p><em>Slutsats</em></p><p>Resultaten i denna studie tyder på att den fysiska aktiviteten samvarierar med nedstämdhet och depression, men för att undersöka vad som är orsak och verkan måste interventionsstudier och vidare longitudinella studier i frågan utföras. Den fysiska aktiviteten verkar således samvariera med graden av nedstämdhet och depression.</p> / <p><em>The aim</em></p><p>The main aim of this study was to investigate if there is a correlation between the extent of physical activity and low-spiritedness/depression among students in the third year of upper secondary school. Further aims were to investigate if low-spirited or depressed students experienced the feelings of sense of meaning, joy and happiness, calm and harmony, and control of the weekday to the same extent as non low-spirited/depressed students. Moreover to investigate if the experienced level of stress relates to the amount of physical activity. Finally all these aspects where investigated with a gender perspective.</p><p><em>Method</em></p><p>In this study a quantitative questionnaire method was used. The participants were 252 students in the third year of upper secondary school from different study programmes. The questionnaire answers were statistically analyzed with SPSS, and the level of significance was set at p<0, 05.</p><p><em>Results</em></p><p>The results showed that more than a third of the students at the current schools where low-spirited or depressed, the girls to a higher degree than boys. The extent of physical activity was low, 37 % of the girls and 28 % of the boys where physically inactive.  The students who were very physically active had lower CES-D value i.e. they where less low-spirited and depressed. The results also showed that the students who had a higher extent of physical activity experienced a lower level of stress then students with lower extent or non physical activity. Seventy to ninety percent of those in this study who were low-spirited or depressed exhibited, girls as well as boys, that they seldom or never experienced the following feelings: sense of meaning, joy and happiness, calm and harmony, and control of the weekday.</p><p><em>Conclusion</em></p><p>The results from this study indicate that the extent of physical activity has a covariance with low-spiritedness and depression. To investigate what the cause and effect is intervention studies and longitudinal studies of this effect must be done. However, it appears that physical activity covariates with the extent of low spiritedness and depression.</p>

The overall aim of this thesis was to explore the impact of workplace social relations on the implementation of return-to-work interventions. The thesis consists of four separate papers with specific aims. In Paper I, the overall purpose of the study was to analyse how a multi-stakeholder return-to-work programme was implemented and experienced from the perspective of the stakeholders involved, i.e. supervisors, occupational health consultants and a project coordinator. The objective was to identify and analyse how these stakeholders perceived that the programme had been implemented in relation to its intentions. In Paper II, the objective was to explore how workplace actors experience social relations, and how organisational dynamics in workplace-based return-to-work start before and extend beyond the initial return of the sick-listed worker to the workplace. In Paper III, the objective was to explore the meaning of early contact in return-to-work, and how social relational actions and conditions can facilitate or impede early contact among workplace actors. In Paper IV, the objective was to explore the role of co-workers in the return-to-work process, and their contribution to the process, starting from when a colleague falls ill, continuing when he/she subsequently becomes sick-listed and finally when he/she re-enters the workgroup. The general methodological approach to the papers in this thesis has been explorative and interpretive; qualitative methods have been used, involving interviews, group interviews and collection of employer policies on return-to-work. The data material has been analysed through back-and-forth abductive (Paper I), and inductive (Papers II-IV) content analysis. The main findings from Paper I show that discrepancies in the interpretations of policy intentions between key stakeholders (project coordinator, occupational health consultants and supervisors) created barriers for implementing the employer-based return-to-work programme, due to lack of communication, support, coaching and training activities of key stakeholders dedicated to the biopsychosocial intentions of the programme. In Papers II-IV, the workplace actors (re-entering workers, co-workers, supervisors and/or human resources manager) experienced the return-to-work process as phases (time before the sick leave, when on sick leave, when re-entering the workplace, and future sustainability). The findings highlight the importance and relevance of the varied roles of the different workplace actors during the identified phases of the return-to-work process. In particular, the positive contribution of co-workers, and their experience of shifting demands and expectations during each phase, is acknowledged. During the period of time before sick leave the main findings show how workplace actors experience the meaning of early contact within a social relational context, and how early contact is more than an activity that is merely carried out (or not carried out). The findings show how workplace actors experience uncertainties about how and when contact should take place, and the need to balance possible infringement that early contact might cause for the re-entering worker between pressure to return to work and their private health management. The findings in this thesis show how the workplace is a socially complex dynamic setting, which challenges some static models of return-to-work. The biopsychosocial and ecological/case management models and policies for return-to-work have been criticised for neglecting social relations in a return-to-work process at the workplace. This thesis provides increased knowledge and explanations regarding important factors in workplace social relations that facilitate an understanding of what might “make or break” the return-to-work process.

No description available.

Syfte Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och nedstämdhet/depression bland elever i årskurs 3 på gymnasiet. Vidare syften var att undersöka om nedstämda/deprimerade elever upplever känsla av meningsfullhet, glädje och lycka, lugn och harmoni samt kontroll över sin vardag i samma utsträckning som icke nedstämda eller deprimerade elever. Dessutom är ambitionen att undersöka om den upplevda stressnivån samvarierar med graden av fysisk aktivitet. Slutligen skulle alla dessa aspekter undersökas ur ett genusperspektiv. Metod Till denna studie har en kvantitativ enkätmetod använts. Deltagarna i undersökningen bestod av 252 gymnasieelever i årskurs tre från olika gymnasieprogram på två gymnasieskolor. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS där signifikansnivån var satt till (p&lt;0,05) Resultat Resultaten visar att mer än var tredje elev på de aktuella skolorna var nedstämda eller deprimerade, flickorna i högre grad än pojkarna. Den fysiska aktivitetsnivån var låg, 37 % av flickorna och 28 % av pojkarna var fysisk inaktiva. De fysiskt aktiva eleverna hade signifikant lägre CES-D värde dvs. var i betydande lägre grad nedstämda och deprimerade. Resultaten visade att elever med hög fysisk aktivitetsgrad upplever sig ha en betydligt lägre stressnivå än eleverna med lägre eller obefintlig fysisk aktivitetsgrad. De nedstämda och deprimerade eleverna visade i denna studie med god signifikans att såväl flickor som pojkar till mellan 70 % och 90 % sällan eller aldrig upplever följande känslor: Lugn och harmoni, Glädje och/eller lycka, Kontroll över sin vardag samt Meningsfullhet  Slutsats Resultaten i denna studie tyder på att den fysiska aktiviteten samvarierar med nedstämdhet och depression, men för att undersöka vad som är orsak och verkan måste interventionsstudier och vidare longitudinella studier i frågan utföras. Den fysiska aktiviteten verkar således samvariera med graden av nedstämdhet och depression. / The aim The main aim of this study was to investigate if there is a correlation between the extent of physical activity and low-spiritedness/depression among students in the third year of upper secondary school. Further aims were to investigate if low-spirited or depressed students experienced the feelings of sense of meaning, joy and happiness, calm and harmony, and control of the weekday to the same extent as non low-spirited/depressed students. Moreover to investigate if the experienced level of stress relates to the amount of physical activity. Finally all these aspects where investigated with a gender perspective. Method In this study a quantitative questionnaire method was used. The participants were 252 students in the third year of upper secondary school from different study programmes. The questionnaire answers were statistically analyzed with SPSS, and the level of significance was set at p&lt;0, 05. Results The results showed that more than a third of the students at the current schools where low-spirited or depressed, the girls to a higher degree than boys. The extent of physical activity was low, 37 % of the girls and 28 % of the boys where physically inactive.  The students who were very physically active had lower CES-D value i.e. they where less low-spirited and depressed. The results also showed that the students who had a higher extent of physical activity experienced a lower level of stress then students with lower extent or non physical activity. Seventy to ninety percent of those in this study who were low-spirited or depressed exhibited, girls as well as boys, that they seldom or never experienced the following feelings: sense of meaning, joy and happiness, calm and harmony, and control of the weekday. Conclusion The results from this study indicate that the extent of physical activity has a covariance with low-spiritedness and depression. To investigate what the cause and effect is intervention studies and longitudinal studies of this effect must be done. However, it appears that physical activity covariates with the extent of low spiritedness and depression.

<p>I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda på hur de konstrueras i medietexter, vilka som får komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhållande till varandra. Teorin som använts är Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori använts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende på vilken ideologisk utgångspunkt skribenten kunde antas ha baserat på sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hänsyn till drogernas historiskt kulturella kontext.</p>

<p>A study of how pseudoscience is used in modern science as a method for dividing people into groups depending on their extraction with focus on the book The Bell Curve written by Charles Murray and Richard J. Herrstein.</p> / <p>En studie av hur man fortfarande idag legitimerar uppdelningen av människor med hjälp av pseudovetenskap med fokus på boken The Bell Curve av Charles Murray och Richard J. Herrnstein.</p>

<p>This case study aims at showing how longer field studies can influence the design process. The design case is a redesign of the GUI of software for cell phone network simulation. The study explores the potential of a long field study, presenting it in a way that makes it possible for the reader to follow every step of the process and thus evaluate the merits of this long fieldstudy, and of longer field studies, in general.</p><p>Data for the study was collected and an initial analysis performed during a four weeks field study. Participant observation was the primary method, but other methods were also used. After the field study was completed, further analysis led to the formation of a design rationale, sorted according to three identified usage groups and one general category.</p><p>This study argues that a long field study, with design measurements, informs the design significantly. Week one was needed for creating the necessary rapport with the users/informants, while new information decreased during week four. This confirms the argument of earlier studies that the time span of field studies for focused design cases may be shorter than for more wide-aiming social research. However, one main finding is that the most significant data for the design rationale was unevenly collected, mainly in weeks two and three. Thus, the study argues that design cases may benefit from longer fieldstudies than is the standard within the design community of today.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hållbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av skolledning samt undervisande lärare i NO- och SO-ämnen vid två högstadieskolor i två kommuner i nordöstra Skåne.</p><p>Baltic 21E:s övergripande mål gäller alla utbildningsnivåer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ”kompetens, värderingar och färdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut”, samt kunna delta i beslut inom olika nivåer i samhället för att skapa ett hållbart samhälle. Eleverna ska också ha färdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.</p><p>Resultatet visar att eleverna når likvärdiga kunskapsmål trots att de två skolorna bedriver undervisningen olika. Läromedlen är samma eller i vart fall likartade och innehåller de punkter Baltic 21E pekar på.</p><p>De använda läromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsställande undervisning om hållbar utveckling, men ämnena bör samordnas bättre. Begreppet hållbar utveckling bör markeras med en ”flagga”, så att den ämnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lättare att förstå för eleverna.</p>

<p>The public sector in Norway purchases products and services for more then 300 billion NOK per year.</p><p>This purchasing power can play an important role in leveraging the market share of environmentally</p><p>sound products by increasing the level of environmental requirements in public contracts.</p><p>Environmental considerations in public procurement have been on the international agenda since</p><p>the 1992 conference in Rio, and the OECD, the EU and the Nordic Council of Ministers have also</p><p>placed Green Public Procurement (GPP) on their agendas. Together with statements from the 2002</p><p>World Summit on Sustainable Development in Johannesburg, they all underline GPP as a tool for</p><p>making a shift to more sustainable production and consumption practices.</p><p>In Norway, the Government launched a Norwegian Action Plan on Environmental and Social</p><p>Responsibility in Public Procurement in 2007. The aim of the plan was to encourage the public sector</p><p>to demand environmentally sound products and services. However, several previous studies that</p><p>have assessed the status of GPP show that, despite efforts to promote environmental considerations,</p><p>there is a long way to go before these are fully integrated into public procurement practice</p><p>The aim of this study was to produce information about how widespread the use of environmental</p><p>criteria are in Norway, and to identify what drivers and barriers are seen to influence the GPP status.</p><p>Based on experiences from other studies, the method design chosen was an analysis of tender</p><p>documents complemented by case studies with interviews. Using both methods provided a way of</p><p>balancing the results so as to get the most objective status scores on GPP together with more</p><p>detailed answers on perceived drivers and barriers.</p><p>The results revealed that almost 60% of all tender documents included some kind of environmental</p><p>criteria, but 1/3 of these were so unclear that it was doubtful as to whether or not they would result</p><p>in any green procurement. Of the product groups that were in focus, the one that included paper and</p><p>print was by far the “greenest” of the groups, with the others both containing less GPP and more</p><p>unclear criteria. Compared to other studies this puts Norway at the same level as Sweden, and shows</p><p>a slight improvement in total GPP compared to previous assessments. Still, taking the high amount of</p><p>unclear criteria into account may lower the overall GPP score.</p><p>The interview results indicated that lack of knowledge, focus on economic considerations and</p><p>product functionality, lack of support and management focus and work pressure were the five main</p><p>barriers preventing GPP. Increased co-operation, increased focus from management, simplification of</p><p>criteria and more available products with environmental labels were identified as drivers. The drivers</p><p>and barriers identified correspond to those of previous studies, with some new finding such as</p><p>identifying the lack of product specific knowledge, where previous studies have focused more on lack</p><p>of procurement knowledge.</p><p>The findings are all important when it comes to working out a strategy to follow up the Norwegian</p><p>Action Plan. They give information about the needs identified by the procurement officers</p><p>themselves, thus giving an indication of what initiatives to prioritise.</p>

<p>När användbarheten studeras av den information som presenteras i ett användargränssnitt på en datorskärm kan det framkomma vad som fungerar effektivt och korrekt. I sådana sammanhang förs sällan någon diskussion om hur den information som presenteras kommunicerar med en användare.</p><p>Syftet med detta forskningsprojekt är att på ett generellt plan öka kunskapen om olika analytiska perspektiv för att studera den information som presenteras i ett användargränssnitt på en datorskärm, som ett led till att skapa begriplig information för människor. Mer preciserat är syftet att få en djupare förståelse för hur en informationslämnare kan kommunicera med en informationsanvändare genom den information som presenteras i ett användargränssnitt. Målet med forskningsprojektet är att presentera ett antal relevanta analytiska perspektiv som kan användas för att beskriva hur presenterad information i ett användargränssnitt kan kommunicera med en användare. Forskningsresultatet bidrar med ett ramverk som kan ligga till grund för ett analysstöd. Forskningsresultatet bidrar även med en ansats för framtida forskning inom området.</p><p>Forskningsprojektet bygger på fyra fallstudier. Analysobjekten i fallstudierna utgörs av fyra olika användargränssnitt på datorskärm, vilka används inom olika myndigheter, organisationer och företag. Vartdera användargränssnittet och dess informationsdesign studeras med hänsyn till: informationslämnarnas önskemål och intentioner, informationsanvändarnas upplevelse och förståelse av information och kontexters påverkan.</p><p>De slutsatser som dras är bland annat att informationsdesign i ett användargränssnitt på datorskärm upplevs och förstås av användare i samklang med inre, när och yttre kontext. Dessa kontexter kan studeras utifrån tre olika perspektiv, ett semiotiskt, ett retoriskt och ett narrativt perspektiv. En sådan analys kan framhäva den kommunikation som sker mellan de budskap som informationslämnaren vill berätta, hur den presenterade informationen i användargränssnittet arrangeras och komponeras och hur olika kontexter påverkar användarnas upplevelse och förståelse av den information som presenteras.</p>