<p>En intensifiering av forskningsåtgärderna är ett viktigt led i strategin för att uppnå de mål som fastställs vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000, nämligen att EU skall vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi år 2010.</p><p>Med Lissabondeklarationen har den Europeiska unionen dessutom förtydligat att det finns ett starkt behov av att förbättra villkoren för konkurrenskraften genom bildandet av ett europeiskt forskningsområde och genom att förstärka förutsättningarna för europeisk forskning.</p><p>Att större satsningar på forskning leder till ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning framhålls ofta i den politiska debatten, inte minst under den senaste tidens diskussioner kring hur Europa ska komma i kapp USA och Japan. Europa saknar lämpliga mekanismer för att stimulera samt koordinera europeisk grundforskning på ett sätt som man, till exempel, lyckas bättre med i USA Orsaken bakom EU: s låga tillväxt förklaras till stor del av svagheter inom EU vad gäller näringslivets FoU-investeringar.</p><p>Syften med studien är att beskriva och analysera processen kring att skapa ett europeiskt forskningsråd samt utifrån institutionalistisk teori analysera hur två olika förslag, ett inkrementalistiskt och ett radikalt, ger olika lösningar för uppbyggnaden av en ny institution. Syftet är dessutom att analysera i vilken utsträckning som skapandet av ett europeiskt forskningsråd kan ses som ett instrument för att uppnå de mål som står på Lissabonagendan. Studien försöker besvara följande frågeställningar: Hur och när har idén kommit upp? Vilka är de viktigaste aktörerna involverade i processen? Vilka ståndpunkter finns? Hur ser en radikal kontra en inkrementalistisk syn ut? Hur kan utvecklingen förklaras?</p><p>Studien analyserar policy dokument och expertrapporter som ger förslag till och stödjer bildandet av ett europeiskt forskningsråd. Fokus ligger på europeiska forskningsorganisationers samt EU- institutionernas ståndpunkter i frågan.</p><p>De analyserade organisationerna förväntas ha en inkrementalistisk syn, det vill säga att europeiska forskningsrådet borde vara en utbyggnad av existerande organisationer, nationella (utifrån de nationella forskningsrådens perspektiv) eller europeiska (utifrån kommissionens perspektiv). Det radikala förslaget förespråkas emellertid av organisationer som inte är bundna till institutionella intressen, och som tillhör forskarsamhället. Det är oberoende forskare som framstår som de primära förespråkarna för ett radikalt förslag. Institutionernas ställningstagande i debatten förklaras med hjälp av institutionsteori.</p>

En intensifiering av forskningsåtgärderna är ett viktigt led i strategin för att uppnå de mål som fastställs vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000, nämligen att EU skall vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi år 2010. Med Lissabondeklarationen har den Europeiska unionen dessutom förtydligat att det finns ett starkt behov av att förbättra villkoren för konkurrenskraften genom bildandet av ett europeiskt forskningsområde och genom att förstärka förutsättningarna för europeisk forskning. Att större satsningar på forskning leder till ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning framhålls ofta i den politiska debatten, inte minst under den senaste tidens diskussioner kring hur Europa ska komma i kapp USA och Japan. Europa saknar lämpliga mekanismer för att stimulera samt koordinera europeisk grundforskning på ett sätt som man, till exempel, lyckas bättre med i USA Orsaken bakom EU: s låga tillväxt förklaras till stor del av svagheter inom EU vad gäller näringslivets FoU-investeringar. Syften med studien är att beskriva och analysera processen kring att skapa ett europeiskt forskningsråd samt utifrån institutionalistisk teori analysera hur två olika förslag, ett inkrementalistiskt och ett radikalt, ger olika lösningar för uppbyggnaden av en ny institution. Syftet är dessutom att analysera i vilken utsträckning som skapandet av ett europeiskt forskningsråd kan ses som ett instrument för att uppnå de mål som står på Lissabonagendan. Studien försöker besvara följande frågeställningar: Hur och när har idén kommit upp? Vilka är de viktigaste aktörerna involverade i processen? Vilka ståndpunkter finns? Hur ser en radikal kontra en inkrementalistisk syn ut? Hur kan utvecklingen förklaras? Studien analyserar policy dokument och expertrapporter som ger förslag till och stödjer bildandet av ett europeiskt forskningsråd. Fokus ligger på europeiska forskningsorganisationers samt EU- institutionernas ståndpunkter i frågan. De analyserade organisationerna förväntas ha en inkrementalistisk syn, det vill säga att europeiska forskningsrådet borde vara en utbyggnad av existerande organisationer, nationella (utifrån de nationella forskningsrådens perspektiv) eller europeiska (utifrån kommissionens perspektiv). Det radikala förslaget förespråkas emellertid av organisationer som inte är bundna till institutionella intressen, och som tillhör forskarsamhället. Det är oberoende forskare som framstår som de primära förespråkarna för ett radikalt förslag. Institutionernas ställningstagande i debatten förklaras med hjälp av institutionsteori.

Emanating in a Swedish and British context, this study seeks to map and discuss contemporary performative tendencies within the countries’ respective open access movements. This is done through a Posthumanist and Material-Semiotic analysis of nine research funders policy documents for open access to scientific results. Using an actor-network-theoretical apparatus of concepts, the study seeks to assess actors, actants, intermediaries, mediators, agencies, connections and networks in the policy documents of the respective research funders. The study therefore aspires to illuminate the complexities of these networks, similarities and differences between the two countries’ networks and what these networks can say about contemporary tendencies within the Swedish and British open access movements respectively. Actors with their associated agencies and performative connections are analysed and compiled in tables according to the respective research funders. The output is thereafter visualised in a schematic network model and the performative tendencies are assessed. While Swedish council Vetenskapsrådet is defined as a ”spider in the web” of the research funder network, the British network is more fragmentary. As for Bioscientific networks, the Swedish network is of a more peripheral sort while the British consists of sprawling nodes. Within Health Science, there is for both countries a clear direction towards the fortification of infrastructures for data deposition. This can also be said regarding the deposition of monographs in Social Science and the Humanities. These tendencies are discussed in light of international open access research. It is proposed that research funders, libraries and other professionals active within the open access movements considers these tendencies in the forming of service activities. It is also emphasized that similar studies ought to be done in order to further map open access-networks. Two years master’s thesis in Library and Information Science.