Detta examensarbete belyser tjejer inom handbollens syn på sitt eget idrottande. Vad de anser är viktigt för att de ska trivas med sitt handbollsspelande och för att de ska fortsätta med det. Det framkommer i svensk forskning att mer än hälften av de tjejer som i 13-16 års ålder spelar handboll slutar med den när de når 17-20 års ålder. Detta är något som vi finner intressant och vill med detta examensarbete undersöka vad som enligt de som fortsatt tycker är viktigt för att fortsätta spela handboll. För att undersöka detta genomfördes nio stycken kvalitativa fokusgruppsintervjuer med totalt 39 tjejer i 15-25 års ålder. Största delen av forskningen inom området baseras på svar från individer som hoppat av från idrotten. Forskningen har även i många av fallen en annan ingångspunkt, nämligen den varför man slutar med sitt idrottande. Resultatet av detta examensarbete visar att det inte är ett fåtal faktorer som är viktiga utan att det finns ett stort antal. De största och flitigast nämnda är att det sociala i laget/lagen man representerar måste vara av god kvalité, tränaren måste besitta framförallt tre unika egenskaper (social kompetens, kunskap inom området handboll, samt visa ett stort engagemang) och att det är av största vikt att ha en stöttande familj bakom sig.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att belysa vilka de viktigaste komponenterna och faktorerna inom leisure constraints theory är hos tjejer, 21 år eller äldre, som fortsätter med organiserad idrott. Frågeställningarna som behandlades var: vilken komponent inom leisure constraints theory är den viktigaste? och vilka faktorer inom de tre olika komponenterna är de viktigaste? Metod: Detta var en tvärsnittsstudie där 53 tjejer mellan 21–30+ år svarade på en kvantitativ enkät om anledningar att fortsätta idrotta baserad på leisure constraints theory. Enkäten använde påståenden där respondenterna fick svara på en likertskala från 1–5, “stämmer inte alls” till “stämmer helt”. Likertskalan omvandlades till poäng 1–5 som nyttjades till att räkna ut medelvärde för varje komponent och totalpoäng för varje faktor. Resultat: Studien visade att faktorer inom den intrapersonella komponenten, såsom glädje för idrotten och inre motivation, skattades högst. De interpersonella faktorer som ansågs viktigast var support från familjen och ingen upplevd press från vänner utanför idrotten. Att ekonomi inte var ett hinder för fortsatt idrottande samt att träningsanläggningen och organisationen ansågs vara tillfredsställande var de viktigaste strukturella faktorerna. Slutsats: Inom leisure constraints theory är det intrapersonella faktorer som är viktigast för tjejer, 21 år eller äldre som fortsatt med organiserad idrott. Genom att ta hänsyn till de faktorer som visade sig vara viktigast för fortsatt idrottande kan idrottsrörelsen i stort och lokala föreningar främja ett livslångt organiserat idrottande för tjejer, så att de kan ta del av alla de fysiska, psykiska och sociala hälsofördelar idrotten medför.