Utsläpp av koldioxid från användandet av energi från fossila bränslen orsakar jordens uppvärmning och är ett stort miljöproblem. Den samhällsnisch vi människor skapat bygger på fossil energi och det har växt till ett beroende av fossila bränslen som energikälla. Teorin vägbundenhet beskriver och ger förklaring på hur beroende formas och bevaras, men teorin beskriver även hur beroenden kan brytas. Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheterna är för vätgas- och bränslecellstekniken att vara en del av lösningen, en pusselbit i omställning till fossiloberoende energisystem. Analysmetoden som används är tematisk analys och det empiriska materialet består av tidningsartiklar som handlar om vätgas- och bränslecellsteknik. Tematisk analys innebär studier av mönster och hur teman skildras och förändras över tid. Teman är valda utifrån forskningsfrågorna. Analysresultatet visar på förändringar i beskrivning och skildring av teman. De förändringar som iakttagits beskrivs och diskuteras mot teori och tidigare forskning för att slutligen leda fram till ett svar på forskningsfrågan; ”Hur ser möjligheterna ut för vätgas- och bränslecellstekniken att vara en del i omställning till ett fossiloberoende samhälle?”. Slutsatsen är att det finns möjligheter för vätgas och bränsleceller att vara en del i konstruktionen av en ny samhällsnisch. / Emissions of carbon dioxide from the use of energy from fossil fuels cause global warming and are a major environmental problem. The social niche we humans have created is based on fossil energy and it has grown into a dependence on fossil fuels as an energy source. The theory of path dependence describes and provides an explanation of how addiction is formed and preserved, but the theory also describes how addictions can be broken. The purpose of the study is to investigate what the possibilities are for hydrogen and fuel cell technology to be part of the solution, a piece of the puzzle in the conversion to fossil-independent energy systems. The analysis method used is thematic analysis and the empirical material consists of newspaper articles that deal with hydrogen and fuel cell technology. Thematic analysis involves studies of patterns and how themes are portrayed and changed over time. Themes are selected based on the research questions. The analysis results show changes in the description and description of themes. The changes observed are described and discussed against theory and previous research to finally lead to an answer to the research question; "What are the opportunities for hydrogen and fuel cell technology to be part of the transition to a fossil-independent society?" The conclusion is that there are opportunities for hydrogen and fuel cell technology to be part of the construction of a new social niche.

The aim of this paper is to investigate how strategies and plans for the transition to a fossil-free transport sector take environmental justice into account in these plans at a regional level. This is based on a theoretical framework of environmental justice and a legal geographical perspective. The empirical material that forms the basis of the study has been produced through qualitative content analysis of regional and municipal plans and strategies as well as semi-structured interviews with actors in the transition. In order to achieve the purpose, the strategies that emerged in the documents were examined, as well as how actors reasoned about these strategies with the help of environmental justice perspectives. The study has focused on an area where a knowledge gap has been identified in the literature. The result shows that there is no clear perspective of environmental justice in the plans and strategies in the Jönköping region and that the regional strategies needs to take more account of the just perspectives in the transition. This is achieved through different forms of justice: distributive, procedural, recognition and restorative. / Syftet med studien är att undersöka hur strategier och planer för omställningen till en fossilfri fordonssektor tar hänsyn till miljörättvisa i dessa planer på en regional nivå. Detta utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på miljörättvisa och ett juridisk geografiskt perspektiv. Det empiriska material som ligger till grund för studien har tagits fram genom kvalitativ innehållsanalys av regionala och kommunala planer och strategier samt semistrukturerade intervjuer med aktörer i omställningen. För att uppnå syftet undersöktes vilka strategier som framträdde i dokumenten, samt hur aktörer resonerade kring dessa strategier med hjälp av perspektiv av miljörättvisa. Studien har fokuserat på ett område där en kunskapslucka har kunnat konstaterats i tidigare forskning. Resultatet visar att det saknas ett tydligt perspektiv av miljörättvisa i planerna och strategierna i Jönköpings län och att det behövs tas större hänsyn till rättviseperspektiven i dessa. Detta uppnås genom olika former av rättvisa: fördelande, deltagande, erkännande och reperativ.

Sweden has the goal of reaching a fossil independent transportation sector by 2030. Two ways to reach the goal is to increase the use of electric vehicles or produce more biofuels. Both alternatives could be powered by forest residue, which is an underutilized resource in the country. Electricity could be produced in a biomass fired Combined Heat and Power (CHP) plant, and biofuel could be produced in a biorefinery through gasification of biomass and Fischer-Tropsch process. When located in Stockholm County, both system can also distribute heat to the district heating system. It is however important to use the biomass in an energy-efficient way. The scope of this work has been to analyze the efficiency together with environmental and economic aspects of the two systems.  To assess the efficiency and environmental impact of the two systems a forest to wheel study was made of the systems where the product was studied from harvesting of forest residue to driving the vehicle. The studied functional units were: kilometers driven by vehicle, kWh of district heating, CO2-equivalents of greenhouse gases and MWh of forest residue. The system using CHP technology and electric vehicles outperformed the biorefinery system on the two first functional units. Using the same amount of forest residue more than twice as much district heating and almost twice as many driven kilometers were produced in this system. The study also showed that both systems avoids significant greenhouse gas emissions and can be part of the solution to decrease emissions from road transportation.  The profitability of investing in a CHP plant or a biorefinery was calculated through the net present value method. It showed that the expected energy prices are too low for the investments to be profitable. The CHP plant investment has a net present value of -1.6 billion SEK and the biorefinery investment has a net present value of -4.6 billion SEK. Furthermore, the biorefinery investment entails higher risk due to the high investment cost and uncommercialized technology. Both systems face barriers for implementation, these barriers have been studied qualitatively. / Sverige har som mål att skapa en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Två vägar som pekats ut för att nå målet är att öka användningen av eldrivna fordon eller att producera mer biobränsle. Båda alternativen kan drivas av skogsavfall, en råvara som det finns gott om i Sverige. Elektricitet kan produceras av skogsavfallet i ett kraftvärmeverk, och biobränsle i ett bioraffinaderi genom användning av förgasning och Fischer-Tropschmetoden. I Stockholms län skulle båda systemen dessutom kunna producera värme till Stockholms fjärrvärmesystem. Det är dock viktigt att använda skogsavfallet på ett resurseffektivt sätt. Därför undersöker detta arbete effektiviteten av de två olika systemen tillsammans med en analys av växthusgasutsläpp och ekonomiska förutsättningar.  För att kunna utvärdera effektiviteten och klimatpåverkan av de två olika systemen utfördes en ”skog-till-hjul”-analys där produkten undersöktes från ursprunget, till drivandet av ett fordon. För att utföra studien definierades fyra funktionella enheter. De funktionella enheterna var: körsträcka med bil mätt i kilometer, kWh fjärrvärmeproduktion, CO2 ekvivalenter av växthusgasutsläpp och MWh skogsavfall. Studien visade att systemet där skogsavfallet används i ett kraftvärmeverk för att producera elektricitet och ladda elbilar hade bättre resultat i de två första funktionella enheterna. Systemet producerade nästan dubbelt så lång körsträcka och mer än dubbelt så mycket fjärrvärme som systemet där skogsavfallet används i ett bioraffinaderi och biobränslet används i dieselbilar. Studien visade även att båda system kan bidra till att sänka växthusgasutsläppen från transportsektorn.  Lönsamheten att investera i ett kraftvärmeverk eller bioraffinaderi beräknades med nuvärdesmetoden. Studien visade att de förväntade framtida energipriserna är för låga för att investeringarna ska bli lönsamma. Kraftvärmeanläggningen hade ett nuvärde på -1.6 miljarder kronor, och bioraffinaderiet ett nuvärde på -4.6 miljarder kronor. Dessutom ansågs investeringen i ett bioraffinaderi vara en hög risk på grund av den höga investeringskostnaden och att tekniken idag inte är kommersialiserad. Det finns även en rad andra barriär för att genomföra de två olika systemen, dessa barriärer har studerats kvalitativt i arbetet.