Sedan dess tillkomst på sent 1990-tal har sociala medier revolutionerat kommunikations- och interaktionsmönster mellan individer, och till följd påverkat och förändrat diverse yrkesområden. Detta examensarbete utforskar sociala mediers roll inom den svenska fotbollsjournalistiken. Vi undersöker hur svenska fotbollsjournalister idag använder sociala medier som ett arbetssverktyg, utforskar förändringar i arbetsrutiner samt de möjligheter och utmaningar för den svenska fotbollsjournalistiken som sociala medier medför. Med utgångspunkt i teorier om professionalisering och deprofessionalisering, hybriditet och hybridisering samt befintlig forskning om sociala medier, journalistik och sportjournalistik, analyserar denna studie data som samlats in genom kvalitativa intervjuer med åtta svenska fotbollsjournalister. Vi kan konstatera att fotbollsjournalisterna har anammat sociala mediers möjligheter som en ny medieform i stor utsträckning, och samtliga respondenter använder sociala medier som ett arbetsverktyg i stor utsträckning. Med hjälp av framför allt Twitter söker fotbollsjournalisterna efter information, nyheter och källor, samt tillåts förstå nyhetsflödet och den förändrande diskursen bland dess målgrupp. Vidare kan vi konstatera att sociala medier är ett viktigt verktyg för marknadsföring och byggande av ett personligt varumärke bland fotbollsjournalisterna. Medan sociala medier har försvårat fotbollsjournalisternas arbete med källkritik kan vi däremot konstatera att traditionella journalistiska källkritiska ideal är oförändrade. Slutligen resonerar respondenterna kring skillnaden mellan journalist och influencer i det digitala samhället, och ger uttryck för en frustration kring att gränsdragningen mellan vem som är och inte är journalist inte längre är tydlig.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om det finns några språkliga avvikelser från den generella skriftspråksnormen hos fotbollsjournalister på Twitter. Dessutom vill jag undersöka vilka eventuella avvikelser som förekommer samt vilka typer av eventuella språkliga förändringar som fotbollsjournalisterna vanligen gör. Detta har gjorts genom att skapa kategorier som bygger på språkliga mönster baserat på tidigare forskning. Totalt 818 twitterinlägg från åtta olika fotbollsjournalister har sedan kategoriserats. Undersökningen visar att fotbollsjournalisterna till viss del anpassar sitt språk på grund av den begränsade teckenmängden. Dessa anpassningar består huvudsakligen av förkortningar och användande av ikoner och emojis samt subjektslösa meningar. Andra språkliga drag som utrönts är att det är förhållandevis vanligt att fotbollsjournalister använder sig av en avvikande användning av skiljetecken. Vanligast av allt är dock att deras twitterinlägg inte har några större avvikelser från en generell skriftspråksnorm.