Svenska noterade företag kan utöver den information de enligt regleringar måste redovisa även välja att presentera frivillig information. Forskning inom frivillig informationsgivning har tidigare fokuserat på årsredovisningar och studerat om det finns ett samband mellan företags karaktärsdrag och den mängd frivillig information som presenteras. Av den frivilliga informationen som företag väljer att presentera anses framåtblickande information vara en viktig del. Syftet med denna studie är att bidra med nya empiriska bevis för om det finns ett samband mellan företags karaktärsdrag och redovisning av frivillig framåtblickande information i kvartalsrapporter. Urvalet i studien består av 1078 kvartalsrapporter från svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2005 - 2013. Resultaten från regressionsanalysen visar att företagsstorlek förklarar i vilken utsträckning svenska noterade företag redovisar frivillig framåtblickande information medan studien inte lyckas påvisa signifikanta resultat för skuldsättningsgrad och ägarkoncentration.

Börsnoterade aktiebolag i Sverige lämnar i regel delårsredogörelser över företagets prestationer och annan information. Användare av informationen inkluderar bland annat professionella förvaltare som ska ta till sig och bearbeta informationen, vilket sedermera ska leda fram till ett beslut om att investera i företaget eller inte.  Denna studie syftar därmed att undersöka vilken information i delårsrapporterna som anses vara relevant och varför. Vi genomför fem semistrukturerade intervjuer med professionella förvaltare i Sverige och finner en övervägande positiv syn på delårsrapporter och dess innehåll. Vi finner att en tydlig och enkel presentation av innehållet föredras, både när de kommer till redovisning av kvantitativ data men även avseende innehållet i kvalitativa delar. I analysen är VD-ordet och en beskrivning av framtidsutsikterna viktigt samt användningen av traditionella nyckeltal såsom exempelvis p/e-talet. Delade meningar råder kring mer omfattande värderingsmodeller såsom kassaflödesvärderingar men överlag föreligger en gemensam syn att helhetsbilden är det centrala i analysen.

Titel: Finansiella målsättningar inom årsredovisningar – En kvantitativ studie av svenska börsbolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Andreas Hamrén och Nils Ryngmark Handledare: Arne Fagerström Datum: 2016 – januari Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra skillnader angående finansiella målsättningar i årsredovisningar samt hur förutbestämda faktorer påverkar dessa skillnader.   Metod: Studien har en kvantitativ metod som utgår från en deduktiv ansats. Insamlingen av data har skett från årsredovisningar, som sedan ställts mot tidigare forskning och teorier. Dokumenten har granskats med en innehållsanalys för att sedan undersökas genom korrelationsanalyser som presenteras tillsammans med resultatet. De oberoende variablerna som studien utgått ifrån är bransch, storlek, antal styrelseledamöter, lönsamhet och skuldsättningsgrad. Resultat och slutsats: Studiens resultat tydliggör flertalet skillnader och likheter gällande finansiella målsättningar. De slutsatser som dras utifrån de statistiska testerna är att storlek och skuldsättningsgrad hade signifikanta samband med antalet finansiella målsättningar. Styrelseledamöter visade ett svagare samband, medan lönsamhet inte hade någon korrelation. Den deskriptiva variabeln bransch åskådliggjorde stora skillnader mellan segmenten och gav en bild av tillhörighetens betydelse för differensen. Uppsatsen bidrag: Det praktiska bidraget ger en bild över förekomsten av finansiella målsättningar på Stockholmsbörsen samt vilka typer av mål som är vanligast förekommande. Bidraget kan ge ett förslag till nynoterade bolag i uppbyggnadsfasen angående i vilken utsträckning marknaden presenterar målsättningar. Det teoretiska bidraget kan stärka intressent- och signaleringsteorins betydelse gällande frekvensen av målsättningar. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att komplimentera studien med intervjuer, detta för att få en uppfattning av de bakomliggande faktorerna till utformandet av målsättningarna. Ett ytterligare förslag är att inkludera exempelvis den danska börsen som är liknande den svenska för att finna avvikelser mellan företagskulturerna. Nyckelord: Finansiella målsättningar, frivillig information, framåtblickande information, årsredovisningar, asymmetrisk information, intressentteorin, signaleringsteorin / Title: Financial targets in annual reports – a quantitative study of swedish listed companies Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Andreas Hamrén and Nils Ryngmark Supervisor: Arne Fagerström Date: 2016 - January Aim: The purpose of this study is to describe and compare differences regarding the financial objectives in the annual reports and how predetermined factors influence the differences. Method: This study has a quantitative method based on a deductive approach. Data have been collected from annual reports, which are then set against previous research and theories. The documents were reviewed by a content analysis then examined by correlation analysis and presented along with the results. The independent variables of the study were industry, company size, number of board members, profitability and debt ratio. Result and conclusion: The result of the study make clear majority of the differences and similarities regarding financial objectives. The conclusions drawn on the basis of the statistical tests are that the size and debt ratio have a significant correlation with the number of financial objectives. Board members showed a weaker correlation, while profitability had no correlation at all. The descriptive variable industry illustrated the large differences between the segments and gave a picture of the importance of industry affiliation. Contribution of the thesis: The practical contribution illustrates the occurrence of financial targets on the Stockholm Stock Exchange and the types of goals that are most common. The contribution may give proposals to new listed companies in the construction phase regarding the extent to which the market presents the objectives. The theoretical contribution can give strength to the importance of stakeholder and signaling theory regarding the frequency of objectives. Suggestions for future research: Suggestions for further research is to implement studies with interviews, in order to gain an understanding of the underlying incentives of the financial objectives. A further proposal is to include, for example, the Danish stock exchange that is similar to the Swedish in order to find similarities and differences between corporate cultures. Key words: Financial objectives, goals, voluntary information, forward-looking information, annual reports, asymmetric information, stakeholder theory, signaling theory

<p>The market risk premium is one of the most important parameters in finance. Its value and the ways to calculate a risk premium for the market is a widely debated subject. This thesis examines numerous ways of calculating a risk premium for the Swedish market with regard to how good an estimation they make of a real risk premium. Estimations based on historical periods ranging from 20 to 85 years is calculated as well as a premium based on forward-looking estimates. The real risk premium is solved out for a selection of companies and an index with the help of CAPM. An examination of these estimates leads to the conclusion that historical estimates of a risk premium may be outdated. The implication of this is that more effort should be put into examining a risk premium based on forward-looking estimates. In this context a thorough analysis of fundamentals should be added into the calculation.</p>

The market risk premium is one of the most important parameters in finance. Its value and the ways to calculate a risk premium for the market is a widely debated subject. This thesis examines numerous ways of calculating a risk premium for the Swedish market with regard to how good an estimation they make of a real risk premium. Estimations based on historical periods ranging from 20 to 85 years is calculated as well as a premium based on forward-looking estimates. The real risk premium is solved out for a selection of companies and an index with the help of CAPM. An examination of these estimates leads to the conclusion that historical estimates of a risk premium may be outdated. The implication of this is that more effort should be put into examining a risk premium based on forward-looking estimates. In this context a thorough analysis of fundamentals should be added into the calculation.