Bakgrund och problem - Globaliseringen ökar företagens behov av att nå konkurrensfördelar. Detta gör att företagen måste vidta åtgärder för att effektivisera sig. Ekonomioutsourcing är ett alternativ för företagen att öka sitt fokus på kärnverksamheten, nå spetskompetens och kostnadsreducering vilket kan leda till bättre konkurrensfördelar. Genom att studera ekonomioutsourcingens framtid kan användare och leverantörer anpassa sina investeringar och resurser. För att få kunskap om framtiden för ekonomioutsourcing bör framtidsförväntningar från användare och leverantörer samt historisk statistik och drivkrafter studeras.   Syfte - Syftet med denna uppsats är att beskriva drivkrafterna och förväntningarna av ekonomioutsourcing på den svenska marknaden. Detta för att genomföra en jämförande analys samt identifiera mönster för att slutligen skapa en bild av framtiden för ekonomioutsourcing och dess följder.   Genomförande av studien - Studien har en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamling har främst skett genom intervjuer av användare och leverantörer av ekonomioutsourcing men även insamling av historisk statistik och drivkrafter.     Outsourcingens framtid - Resultatet vår studie pekar på är en ny drivkraft bakom ekonomioutsourcing. De framtida förväntningarna är att ekonomioutsourcing kommer öka men att det eventuellt byter skepnad på grund av automatisering. De förväntade följderna av en ökad ekonomioutsourcing leder till hårdare konkurrens vilket gör det mer attraktivt för uppköp av internationella företag.

<p>I denna uppsats undersöks om befintliga konsumtionsmodeller förbättras när det adderas en specifik variabel för framtidsförväntningar till dem eller om framtidsförväntningarna redan är inbakade i dessa modeller genom andra variabler. För att undersöka detta har en variabel för hushållens förväntningar adderats till två befintliga konsumtionsmodeller. Därefter har skillnaderna jämförs, dels i förklarningsvärde och dels i prognosförmåga. Undersökning baseras på svensk data från tidsperioden 1980 till 2006. Resultaten tyder på att hushållens förväntningar är icke-signifikanta i modellskattningarna. Den första modellen får dock signifikant bättre prognosförmåga då variabeln för framtidsförväntningar inkluderats.</p>

I denna uppsats undersöks om befintliga konsumtionsmodeller förbättras när det adderas en specifik variabel för framtidsförväntningar till dem eller om framtidsförväntningarna redan är inbakade i dessa modeller genom andra variabler. För att undersöka detta har en variabel för hushållens förväntningar adderats till två befintliga konsumtionsmodeller. Därefter har skillnaderna jämförs, dels i förklarningsvärde och dels i prognosförmåga. Undersökning baseras på svensk data från tidsperioden 1980 till 2006. Resultaten tyder på att hushållens förväntningar är icke-signifikanta i modellskattningarna. Den första modellen får dock signifikant bättre prognosförmåga då variabeln för framtidsförväntningar inkluderats.