Psykisk ohälsa blir allt vanligare bland svenskar och ökar i synnerhet hos yngre vuxna – men hur kommer det sig att majoriteten fortfarande är friska? Syftet med denna studie var att kartlägga nivåerna av upplevd self-efficacy (SE), känsla av sammanhang (KASAM), respektive framtidsoptimism (FO) hos Umeå Universitets psykologprogramstudenter. Studien undersökte även om det fanns några könsrelaterade skillnader i de tre beroendevariablerna, samt jämförde studenternas skattningar med värden från liknande svenska undersökningar. Resultatet visade att studenter i början av programmet skattar lägre nivåer av både SE och KASAM än de som befann sig i mitten, respektive slutet av utbildningen. Det fanns ingen signifikant könsskillnad. Jämförelserna påvisade en signifikant skillnad mellan psykologprogramstudenterna och deltagarna i tidigare studier. Studenterna skattade lägre nivåer på skalorna än åldersblandade urval, vilket troligtvis beror på att skattningarna tenderar att bli högre med stigande ålder och att rollen som student – i synnerhet när den är ny – kan innebära ökad osäkerhet och påfrestningar. / Mental health problems are becoming more common in the Swedish population, particularly among young adults - but how come the majority is still healthy? The purpose of this study was to map out the levels of perceived self-efficacy (SE), sense of coherence (SOC), and future oriented optimism (FO) of the students studying the psychologist program at Umeå University. The study also examined gender differences, and compared the students' estimates with values from similar Swedish studies. The results showed that students in the beginning of the program estimated lower levels of both SE and SOC than those who found themselves in the middle, and the end. There were no significant gender differences. The comparisons showed a significant difference between the psychologist students and participants in the other studies. The students estimated lower levels than did people with mixed ages, which is probably due to phenomenon that the estimates tend to rise with increasing age. Also, the role of being a student - especially when it is new - may involve increased levels of insecurity and stress.

I denna studie undersöks Johan Adolph Gerelius argumentation och framtidsvision gällande implementeringen av de två innovationerna cellfängelset och gasdriven belysning. Det framkommer att Gerelius använder många historiska exempel för att motivera hur innovationer bidrar till samhällelig utveckling. Vidare inspireras han mycket av England, där båda innovationerna har sitt ursprung. Han använder också flera återkommande, mycket laddade begrepp i sin argumentation, så som ”barbari” och ”upplysningens fiender”. Gerelius bedriver sin utförliga argumentation i syfte att förespråka innovationernas framtida samhällsförändrande potential. Han uttrycker en stark utvecklingsoptimism och är influerad av de liberala idéer som spreds genom Europa under tidigt 1800-tal. Denna utvecklingsoptimism leder till att Gerelius förespråkar acceptans av nya innovationer då han anser att de har stor betydelse för samhällelig utveckling. Denna utveckling bör, enligt Gerelius, ske i termer av stabilitet, bildning, förädling och upplysning. Undersökningen lägger fram en tolkning som överensstämmer med den tidigare forskningen, vilken betonar Gerelius positivism för de engelska innovationerna. Dock framhävs även att Gerelius influeras av en stark historiesyn , vilken kan ligga till grund för hans starka utvecklingsoptimism och framtidsvision.