Som kördirigent börjar man nästan alltid en repetition med att lära körsångarna att sjunga rätt noter, men sångtexten är minst lika viktig. Det kan berätta så mycket mer om styckets helhet än om kören måste börja repetera musiken direkt. Det märks tydligt om en kör har en vilja och förståelse för vad som sjungs oavsett ambitionsnivå. Vad är det då som behövs för att inte sångtexten ska uppfattas som meningslös? Syftet med detta konstnärliga examensarbete var att som kördirigent undersöka och analysera på vilka sätt hanteringen av sångtext påverkar den musikaliska gestaltningen i körsång. Studien utfördes genom intervjuer med fyra sakkunniga informanter och avslutades med två konstnärliga projekt. Resultatet från intervjuerna gav en likhet för både generella och specifika frågor, men alla informanter hade olika åsikter för vilken metod de ansåg var bäst för hur man arbetar med sångtext. Sammanfattningsvis finns det flera unika tillvägagångssätt att tolka en sångtext vilket gör att den musikaliska gestaltningen påverkas mest av den individuella kördirigentens förmåga att förmedla sångtext, både verbalt och icke-verbalt. Hanteringen av sångtext kan även påverkas av yttre faktorer, exempelvis tidsbrist. / <p>Den konstnärliga delen av mitt examensarbete var att leda och dirigera Radiokören och KMH Vokalensemble under två olika projekt. </p><p>Mitt projekt med Radiokören bestod av två repetitioner under två dagar. Första repetitionen skedde den 16/5-23 kl. 09.30-12.30 och den andra repetitionen 17/5-23 kl. 14.00-17.00. Båda repetitionerna ägde rum på studio 2, Sveriges Radio, Oxenstiernsgatan 20, Stockholm. </p><p>Repertoar: Un soir de neige - Francis Poulenc.</p><p>Mitt projekt med KMH vokalensemble bestod av repetitioner samt en avslutande examenskonsert den 25/5-23 kl. 12.30 i Kungasalen på Kungl. Musikhögskolan, Stockholm. I detta examensarbete hör även dokumentation i form av en ljudinspelning från min del av examenskonserten.</p><p>Repertoar: Deus in adjutorium - Benjamin Britten, Laudibus in Sanctis - William Byrd.</p><p>Medverkande: Radiokören, KMH Vokalensemble.</p>

No description available.

Though Poulenc marks choral compositions with metronomic indications, there are problems concerning tempo. The purpose of this paper is to determine guidelines for dealing with choral tempo. Chapter II relates biographical information pertinent to the study. Style Is examined In Chapter III, determining aspects that call tempo marks into question and influence tempo determination. In Chapter IV, the manner in which Poulenc uses tempo indications in the choral works is analysed and the relationship between form and tempo examined. Chapter V records Information bearing upon tempo from Poulenc's collaboration with conductors, as well as examining recordings of Poulenc's music in which he played or with which he expressed approval. Guidelines for determining tempo are stated in Chapter VI.

No description available.

No description available.

The central role that avant-garde music and dance theatre played in the interplay and synthesis of the arts and media in the 1920s, particularly in Paris, is well known. However, the creative potential of ballet has hardly been recognized in its manifold relationships with film and cinematic-inspired expression. The extent to which especially ballet music interacted with the latest cinematographic principles and techniques and referred to cinematic aesthetics in a variety of ways can instructively be seen regarding the productions of the Ballets Suédois. This is discussed in this article with an exemplary look at Les Mariés de la Tour Eiffel (1921), Within the Quota (1923), Skating Rink (1922) and Relâche (1924). By that it becomes clear that the transmedia inclusion of cinematographic ideas not only inspired the vocabulary of avant-garde dance and modern choreography, but was also distinctively reflected in the conception and composition of film-affected music.