No description available.

<p>Studier av läromedel är av grundläggande betydelse för blivande lärare. Läromedelsgranskning är ett område som inte ges mycket uppmärksamhet i lärarutbildningen. Det är en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och värdera läromedel, därav mitt val av område för examensarbetet. Examensarbetet består av en undersökning av hur franska revolutionen framställs i läromedel i historia för grundskolans senare år. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jämförs. De böckerna är:  Levande Historia 2 version II (Hildingsson, 1987), Historia för högstadiet  (Öhman, 1989), Historia Kompakt (Almgren, Almgren, & Wikén, 1995), Historia 2, (Öhman, 1996), Grundbok Historia Puls  (Körner & Lagheim, 2002),  SO. S Historia,  (Ivansson & Tordai, 2003) och Historia, (Folkebrant, 2003). Studieobjektet i min granskning är hur stort utrymme och på vilket sätt kvinnor beskrivs i de olika böckerna. Ett par huvudfrågor är: Är de aktörer eller är de passiva?</p><p>Undersökningen grundar sig på två antaganden: att genus är något som ständigt skapas och återskapas och skiljer sig från det biologiska könet samt att läromedel har en stark inverkan på undervisningen i grundskolan.</p><p>Studien består av en komparativ innehållsanalys, som används för att se vilka diskurser texterna ger uttryck för, eftersom förhållandet i utrymme mellan kvinnor och män visar vilket ”värde” eller ”tyngd” de två könens berättelser ges. De storheter som innehållsanalysen räknar är män/kvinnor och passiva/aktiva.</p><p>I undersökningens resultat framkommer att kvinnor ges betydligt mycket mindre utrymme i samtliga böcker. I de senare utkomna böckerna får kvinnor något mer utrymme. När det gäller aktiva kvinnor är förändringen tydligast.</p><p>Slutligen visar undersökningen hur resultaten kan användas i lärararbetet.</p>

Studier av läromedel är av grundläggande betydelse för blivande lärare. Läromedelsgranskning är ett område som inte ges mycket uppmärksamhet i lärarutbildningen. Det är en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och värdera läromedel, därav mitt val av område för examensarbetet. Examensarbetet består av en undersökning av hur franska revolutionen framställs i läromedel i historia för grundskolans senare år. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jämförs. De böckerna är:  Levande Historia 2 version II (Hildingsson, 1987), Historia för högstadiet  (Öhman, 1989), Historia Kompakt (Almgren, Almgren, &amp; Wikén, 1995), Historia 2, (Öhman, 1996), Grundbok Historia Puls  (Körner &amp; Lagheim, 2002),  SO. S Historia,  (Ivansson &amp; Tordai, 2003) och Historia, (Folkebrant, 2003). Studieobjektet i min granskning är hur stort utrymme och på vilket sätt kvinnor beskrivs i de olika böckerna. Ett par huvudfrågor är: Är de aktörer eller är de passiva? Undersökningen grundar sig på två antaganden: att genus är något som ständigt skapas och återskapas och skiljer sig från det biologiska könet samt att läromedel har en stark inverkan på undervisningen i grundskolan. Studien består av en komparativ innehållsanalys, som används för att se vilka diskurser texterna ger uttryck för, eftersom förhållandet i utrymme mellan kvinnor och män visar vilket ”värde” eller ”tyngd” de två könens berättelser ges. De storheter som innehållsanalysen räknar är män/kvinnor och passiva/aktiva. I undersökningens resultat framkommer att kvinnor ges betydligt mycket mindre utrymme i samtliga böcker. I de senare utkomna böckerna får kvinnor något mer utrymme. När det gäller aktiva kvinnor är förändringen tydligast. Slutligen visar undersökningen hur resultaten kan användas i lärararbetet.

Abstract Decimal time. Analysis of a rational reform. Decimal tideräkning. Analys av ett rationellt förslag. Christina Rydberg    University of Stockholm. History of ideas. Bachelor’s study. Autumn 2014 Mentor: Elisabeth Mansén   The aim of this study is to try to understand why the late 18th century French attempt to introduce decimal time was a failure. The question is whether there are substantial differences to be seen when compared to the rest of the reforms, like the meter. What part did politics, science, implementation, design and public opinion play in the outcome? The study draws on primary sources on decimal time, such as minutes of the French Convention and Senate (Gallica data base), as well as secondary sources on the contemporary reforms. There are few studies on decimal time; but those of Michel Froeschlé and Lars Nystedt introduce important aspects. Literature is otherwise mainly focused on the spatial reforms and especially on definition and introduction of the meter. The method used is close reading with the purpose of identifying arguments and circumstances relevant to the outcome of the reform.  The result of this study concurs with prior research in the impression that the “revolutionary” halo of the calendar discredited decimal time, especially in other countries. Also confusion was created by old names given to the new hours and minutes. The watchmakers disliked not being able to sell their stock of handicraft. Finally, most people disliked fewer days off. This study further argues that the reform was given away by the French Convention in order to save the rest of spatial metric reforms including decimalization. It also highlights the ambiguity with which the reform was abolished by the politicians. The metric reforms had meant creating standards, defining units and agreeing on what mathematical base to be used. It is important to note that the arguments for abolishing decimal time were less negative to decimalization than to other parts of the reform. The study suggests that if the French reform on time had been limited to the decimal dimension alone, the possibilities for success could have been greater. Instead decimal time was introduced as part of a revolutionary era and disappeared with the persons who created this vision.   Key words: Decimal time, metric reform, Republican calendar, 18th century, French revolution