Studiens syfte är att undersöka hur extremsportsidrottare framställer och stärker sitt personliga varumärke på sociala medier. Vad är viktigast att tänka på när idrottaren vill att deras följare ska interagera med dem? Studien analyserar i vilken grad välproducerade bilderna spelar roll i hur mycket uppmärksamhet bilderna får, genom till exempel gillamarkeringar och kommentarer. De teorier som denna studie bygger på, handlar om hur en avsändare ska tänka runt sitt varumärke, hur sociala medier fungerar och vad som ökar chansen till att ett material får bra spridning på sociala medier. Vad är viktigt för att stärka sitt varumärke? Vad är viktigt för att mottagaren ska ta till sig ett varumärke? Hur ska ett varumärke använda sig av sociala medier? Hur ska ett varumärke göra för att öka chansen till spridbarhet? De metoder som har använts är en kvalitativ innehållsanalys genom en semiotisk bildanalys, den har givits störst utrymme, för att studiens huvudsyfte är att analysera hur idrottarna använder sig av bilder och bildtexter. Den kvalitativa innehållsanalysen kompletteras med en kvantitativ webbenkät, syftet med enkäterna, är att studien ska få en övergripande bild av hur följarna intrigera med idrottarna på Instagram och vad som är största anledningen till att de gör det. Verktygen som beskrivs i metodkapitlet används för att göra en bildanalys av de bilder som valts ut för studien. Resultatet av bildanalysen beskrivs genom att presentera det vi direkt ser, vilka känslor och associationer bilder utstrålar och vilka tecken och koder som hittas. I resultatkapitlet beskrivs bakgrunden till varje idrottare som ingår i denna studie. I analysen knyts resultatet ihop med de teorier som tas upp i studien. Resultatet analyseras genom att undersöka hur idrottarna använder sig av bilder och bildtexter för att stärka och sprida sitt varumärke utifrån de teorier som beskrivs. Använder de sociala medier på rätt sätt? Det undersöks även hur olika typer av bilder, till exempel välproducerade bilder med en tanke i hur bilden är tagen, till exempel tankar som vart personen är placerad i bilden i förhållande till andra objektiv i bilden och hur ljuset och färgerna används i bilden, och bilder som inte har någon direkt tanke skiljer sig i hur många gillamarkeringar bilden fått. Studien avslutas med att besvara på studiens frågeställningar och slutsatsen visar att det är viktigare för mottagaren är att känna en närhet till avsändaren, idrottaren ska kännas som en vanlig vän som dyker upp i mottagarens Instagramflöde. Det ger mer uppmärksamhet än en välproducerad bild som är tagen av en fotograf och där det finns en tanke bakom bilden. / The purpose of this study is to examine how athletes, that compete in extreme sports, produce and strengthen their personal brand on social media. What are the important things to think about when they want their followers to interact with them? The study analyses to what extent the quality of the pictures matter in how much attention they will get, in form of “likes” and comments. The theories that will be used involve: how personal branding works, how social media works and how to increase spreadability on social media. What are the key factors for strengthening their personal brand? What influences how followers perceive the brand? The method that has been used for the study is a qualitative content analysis through a semiotic analysis, which helps analyse how the athletes is using pictures and captions. The qualitative content analysis is supplemented with a quantitative web survey to examine how the users interact with the athletes on Instagram and what the main reasons are for them to follow the athletes. The tools that are described in the method chapter are used to do a analysis of the pictures that has been selected for this study. The results of the picture analysis are described by presenting what we actually see, what kind of emotions and associations the pictures gives off and what kinds of signs and codes that can be found in them. In the result chapter there is a description of the background of every athlete that is included in the study. In the analysis chapter the result are linked with the theories used in the study. The result will be analyzed by examining how the athletes use pictures and captions to strengthen and spread their brand by the theories that will be described. Are they using social media in the right way? The study will also examine why different kinds of pictures, for example well produced, carefully composed pictures, where the person is placed in the picture in relation to other objects in the picture and how lights and colors are used in the picture, or pictures that are not, differs in how many likes they get. The study ends with answering the research questions. The conclusion shows that the most important thing for the followers is to feel closely connected to the athlete and the athlete should feel like a close friend that shows up in the followers Instagram flow. This gives more likes than a well-produced, carefully composed picture taken by a photographer.

By better understanding the physical demands placed on specific sports, the understanding of which physiological assessment methods that are most relevant will increase. In line with this notion, The Swedish Olympic Committee has designed a general test battery (Fysprofilen) that aim to identify the sub-capacities of athletes. However, because the test battery is not sports-specific its feasibility has been questioned by both researchers and users. Also, relatively little is known about the athlete’s perception of the relevance of Fysprofilen, or their motivation and attitude towards training and performing on these tests. Thus, the overall purpose of the present study was to investigate how athletes in the National Swedish snowboarding and freesski teams perceive Fysprofilens feasibility. Semi-structured interviews based on the theoretical frameworks Theory of planned behavior and Self-determination theory were conducted with four male participants, and later interpreted by means of thematic analysis. The results indicate that Fysprofilen is generally considered to be relevant and important for evaluating the training effects and future development areas. The tests are generally considered to be fun and rewarding to perform, but certain parts of the test battery such as the upper body tests are considered to be of no relevance to the sports, which also has a negative effect on their motivation and attitude to perform at these tests. Furthermore, it is expressed that it is more motivating to perform on tests that feel meaningful, which also contributes to making these tests more prioritized. Lower extremity and aerobic tests are considered to be most relevant to performance in the sport. Against this background, Fysprofilen is considered to be an important part of an athlete’s development but it should be further examined if the including tests could improve its relevance to the specific sport. / Genom att förstå den specifika idrottens fysiska krav, kan också förståelsen öka kring vilka fysiologiska mätmetoder som är mest relevanta. Sveriges Olympiska kommitté har i linje med detta utformat ett generellt testbatteri (Fysprofilen) för att identifiera dessa delkapaciteter hos idrottare. Dock har testbatteriet fått kritik från såväl forskare som användare eftersom den inte är idrottsspecifik. I tillägg vet vi relativt lite om idrottarnas upplevelse av Fysprofilens relevans för deras specifika idrott, eller om deras motivation och inställning till att träna och utföra dessa tester. Således var det övergripande syftet med denna studie att undersöka detta hos utövarna i det svenska snowboard- och freeskilandslaget.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra manliga deltagare och utgick från två teoretiska ramverk (Theory of planned behaviour och Self determination theory), och tolkades sedan utifrån en tematisk analys. Resultatet i studien visade att Fysprofilen upplevs generellt sett vara ett relevant och viktigt verktyg för att utvärdera träningseffekter och kartlägga utvecklingsområden. Testtillfällena upplevs överlag vara roliga och givande att utföra, men vissa moment som exempelvis överkroppstesterna upplevs sakna relevans för idrotten, vilket har en negativ effekt på deras motivation och inställning till att prestera på dessa tester. Det ges vidare utryck för att det är mer motiverande att genomföra och prestera på de tester som känns meningsfulla, vilket också bidrar till att dessa tester prioriteras mer. Tester för nedre extremiteter och konditionstester anses vara mest relevanta för prestation inom idrotten. Mot denna bakgrund anses Fysprofilen vara en viktig del i idrottarnas utveckling, men bör vidare granskas om de inkluderande testerna kan förbättra sin relevans till den specifika idrotten.