Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan tar tillvara på den fria leken samt deras syn på fri lek och hur det kan kombineras med lärande. Syftet konkretiseras i två forskningsfrågor som besvaras i studien: ”Hur tar pedagogerna tillvara på barnens fria lek för att möjliggöra lärande?” samt ”På vilket sätt anser pedagogerna att den fria leken kan möjliggöra lärande?”. Insamlad data har analyserats utifrån Deweys och Vygotskijs perspektiv på lärande där begreppenlearning by doing, scaffolding och proximala utvecklingszonen är i fokus. För att få en ökad förståelse om pedagogers användning av barnens fria lek samlas data in med hjälp av deltagande observationer samt semistrukturerade intervjuer. I studien deltar fyra pedagoger från en förskola i södra Sverige. Det framkommer i analysen att pedagogerna som deltar i studien ger barnen utrymme för fri lek under stora delar av dagen samt att de tar tillvara på barnens lek vid flera situationer och på olika sätt. Analysen visar också att pedagogernas användning av den fria leken främst handlar om stöttning och vägledning. Pedagogerna beskriver den fria leken som något barnen själva styr över och beskriver att de lär sig mycket om det sociala samspelet när de leker. Samtliga pedagoger beskriver leken som ett sätt för barnen att bearbeta tidigare upplevelser.