Den svenska spellagstiftningen härrör från närmare ett sekel tillbaka i tiden. Staten har sedan 1943 varit ensam aktör på den svenska spelmarknaden och en privatiserad spelmarknad har enbart funnits under den korta tid som Tipstjänst inte varit förstatligat. Sedan införandet av spelmonopolet har mycket hänt. En marknad i konstant utveckling har ställt krav på Sverige att förändra sin lagstiftning för att uppnå förenlighet med rådande EU-rätt. Kravet har ställts dels av EU-kommissionen, dels av privata aktörer som ansett Sveriges lagstiftning strida mot den fria rörligheten för tjänster och etableringsfriheten. Dessa friheter garanteras i EUF-fördraget artikel 49 gällande etablering och artikel 56 rörande tjänster.Sveriges spellagstiftning har varit föremål för flera utredningar varav de två senaste berörs i uppsatsen. Den första utredningen, spelutredningen, publicerades år 2008 och resulterade inte i någon förändrad lagstiftning. Den senare utredningen, spellicensutredningen från år 2017, har resulterat i flera förslag till en ny spellag och föreskrifter för att få verka på en konkurrensutsatt spelmarknad. Förslagen förväntas träda ikraft den 1 januari 2019 och skulle innebära en konkurrensutsatt spelmarknad avseende alla spel förutom lotterier. Dessa ska alltjämt, som en följd av låg efterfrågan och möjligheten att garantera inkomster till allmännyttiga ändamål, ankomma på staten att erbjuda. Förslaget att inte konkurrensutsätta lotterier anser jag i min uppsats strida mot rådande EU-praxis och begränsningen står enligt mig inte i proportion ställt mot de syften som föranleder den nya lagstiftningen.I uppsatsen redogörs tidigt för EU-domstolens avgöranden som är hänförliga till spelmarknaden. Praxis från EU-domstolen genomsyrar sedan uppsatsen och en löpande prövning sker gällande nuvarande och den föreslagna lagstiftningen. Störst fokus fästs vid de avgöranden som behandlar rättfärdigandegrunderna i artikel 52 EUF-fördraget. Dessa rättfärdigandegrunder ger fog för begränsande nationell lagstiftning förutsatt att begränsningen grundas med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Dessutom får begränsningen inte vara oproportionerlig, något som framkommer av EU-domstolens resonemang i de flesta avgöranden som tas upp i min framställning.Den föreslagna lagstiftningen analyseras på vissa punkter, med inriktning på onlinespel då uppsatsen är avgränsad till ett fokus på spel online. Avgränsningen bottnar i tillgänglighet, gränsöverskridande moment och teknisk utveckling.