No description available.

Som EU-medlem är Sverige förpliktade att följa de direktiv och regler som finns inom unionen. Sverige har dock brustit i tillämpningen av unionens regler på spelområdet och spelmonopolet har fått utstå både nationell och internationell kritik. I mars 2017 utkom Spellicensutredningens En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30). Utredningen föreslår att det kritiserade spelmonopolet byts ut mot ett spellicenssystem. Licenssystemet anses bättre kunna tillgodose behoven på en alltmer digitaliserad marknad, samt de krav EU-rätten ställer på den fria rörligheten. Vi vill med denna uppsats belysa för- och nackdelarna med det nya lagförslaget i förhållande till gällande rätt. Därutöver vill vi undersöka om lagförslaget är förenligt med EU-rättens krav på handelsbegränsande åtgärder. Vi tar avstamp i en framställning av gällande svensk spellagstiftning. I korthet är lotterilagen en förbudslagstiftning, men regeringen har givits möjligheten att bevilja tillstånd till statliga spelaktörer som har i uppdrag att tillhandahålla spel på ett säkert och sunt sätt. I gällande rätt påvisar vi vissa brister, såsom ineffektiva marknadsförings- och sanktionsregler. Vidare undersöker vi Spellicensutredningens lagförslag. Vi kan konstatera att lagförslaget är en noggrann och gedigen utredning som strävar efter att täppa till de luckor som finns i gällande rätt. Alla bristfälligheter i gällande rätt har emellertid inte åtgärdats. Vår analys av lagförslaget får oss därför att ifrågasätta huruvida lagförslaget i realiteten kommer tillrätta med de problem vi identifierat med gällande rätt. Slutligen undersöker vi hur stort utrymme EU:s medlemsländer har att införa begränsande åtgärder på spelområdet inom EU-rättens ramar. Förutom att medlemsländerna har att följa fördragsbestämmelserna som reglerar den fria rörligheten av tjänster, är de också bundna vid EU-domstolens praxis på spelområdet. EU-domstolen har utarbetat vissa principer om det underliggande syftet till begränsande åtgärder, vilka vi undersöker i förhållande till Spellicensutredningens lagförslag. Sammantaget kan vi göra gällande att förslaget i det stora hela är förenligt med vad EU-domstolen i tidigare praxis ställt sig positiv till. I en analys av förslagets enskilda bestämmelser, visar vissa åtgärder dock tecken på att gå utöver vad som är nödvändigt för att tillgodose målsättningarna.

Studiens syfte är att undersöka spelaktörers konkurrensförutsättningar över Internet på den svenska spelmarknaden. Den teknologiska utvecklingen har bidragit till ökad tillgänglighet vilket lett till att spelande över Internet vuxit sig starkt. Spelmarknaden är komplex gällande marknadsföring och på grund av att aktörer ska sälja en produkt till konsumenten som samtidigt kan ge negativa påföljder. Spellagstiftningen i Sverige är inte uppdaterad och är orsak till att landet blivit kritiserat av EU-kommissionen. Egentligen ska det råda monopol på den svenska spelmarknaden, men monopolet har blivit utsatt för konkurrens av externa aktörer som kan verka fritt på Internetmarknaden. Teorier som appliceras i denna studie är Internets påverkan på branschstrukturen och teorin om konkurrensutsatta marknader. Slutsatsen är att befintlig reglering med det svenska spelmonopolet kan ses ur olika perspektiv. Det ena är att marknaden kan betraktas som fungerande på grund av det “Moment 22” läge som uppstått. Staten vill reglera spelmarknaden och återfå kontroll samtidigt som externa aktörer inbringar positiva effekter som intäkter och arbetstillfällen. Det andra perspektivet ser problem med att spellagstiftningen är verkningslös och ineffektiv. Detta är orsaken till varför spelregleringen behöver modifieras och bemöta påtryckningarna från EU-kommissionen. Externa aktörer kan marknadsföra sig relativt obehindrat till svenska konsumenter, trots att det föreligger främjandeförbud. Marknadsföring är viktig för externa aktörers verksamheter. Den uppkomna konkurrensen har tvingat det svenska spelmonopolet att utveckla sina produkter. / The purpose of this paper has been to examine external operators competitive conditions across the Internet on the Swedish gaming market. As a result of the technological development, gaming over the Internet has grown rapidly, due to availability. Marketing is complex in the gaming industry. The operators are selling a product that may have a negative impact on the consumer. Swedish Gaming Legislation is obsolete and has been subject to criticism by the European Commission. The Swedish gaming market should be operated by a state-owned monopoly, but the monopoly has been exposed to competition from external operators who can run their businesses on the Internet. Theories applied in this paper will be How the Internet Influences Industry Structure and The Theory of Competitive Market. The conclusion is that the existing regulation of the Swedish gaming monopoly can be viewed from different perspectives. One is that the market can be regarded as functional, because of the "Moment 22" situation, which has arisen. The state wants to regulate the gaming market and regain control; meanwhile external operators give positive effects in revenues and job opportunities. The other perspective indicates that the gaming legislation is ineffective and inefficient. This is the reason why Swedish gaming regulation needs to be modified in order to respond to the criticism from the European Commission. External gaming operators can promote themselves with relative ease to Swedish consumers, despite the existence of promotion prohibition. Marketing is important for external operators businesses. Arising competition has forced the Swedish gaming monopoly to develop their products.

Den svenska spellagstiftningen härrör från närmare ett sekel tillbaka i tiden. Staten har sedan 1943 varit ensam aktör på den svenska spelmarknaden och en privatiserad spelmarknad har enbart funnits under den korta tid som Tipstjänst inte varit förstatligat. Sedan införandet av spelmonopolet har mycket hänt. En marknad i konstant utveckling har ställt krav på Sverige att förändra sin lagstiftning för att uppnå förenlighet med rådande EU-rätt. Kravet har ställts dels av EU-kommissionen, dels av privata aktörer som ansett Sveriges lagstiftning strida mot den fria rörligheten för tjänster och etableringsfriheten. Dessa friheter garanteras i EUF-fördraget artikel 49 gällande etablering och artikel 56 rörande tjänster.Sveriges spellagstiftning har varit föremål för flera utredningar varav de två senaste berörs i uppsatsen. Den första utredningen, spelutredningen, publicerades år 2008 och resulterade inte i någon förändrad lagstiftning. Den senare utredningen, spellicensutredningen från år 2017, har resulterat i flera förslag till en ny spellag och föreskrifter för att få verka på en konkurrensutsatt spelmarknad. Förslagen förväntas träda ikraft den 1 januari 2019 och skulle innebära en konkurrensutsatt spelmarknad avseende alla spel förutom lotterier. Dessa ska alltjämt, som en följd av låg efterfrågan och möjligheten att garantera inkomster till allmännyttiga ändamål, ankomma på staten att erbjuda. Förslaget att inte konkurrensutsätta lotterier anser jag i min uppsats strida mot rådande EU-praxis och begränsningen står enligt mig inte i proportion ställt mot de syften som föranleder den nya lagstiftningen.I uppsatsen redogörs tidigt för EU-domstolens avgöranden som är hänförliga till spelmarknaden. Praxis från EU-domstolen genomsyrar sedan uppsatsen och en löpande prövning sker gällande nuvarande och den föreslagna lagstiftningen. Störst fokus fästs vid de avgöranden som behandlar rättfärdigandegrunderna i artikel 52 EUF-fördraget. Dessa rättfärdigandegrunder ger fog för begränsande nationell lagstiftning förutsatt att begränsningen grundas med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Dessutom får begränsningen inte vara oproportionerlig, något som framkommer av EU-domstolens resonemang i de flesta avgöranden som tas upp i min framställning.Den föreslagna lagstiftningen analyseras på vissa punkter, med inriktning på onlinespel då uppsatsen är avgränsad till ett fokus på spel online. Avgränsningen bottnar i tillgänglighet, gränsöverskridande moment och teknisk utveckling.