<p>Syftet med uppsatsen var att utifrån de tidigare fängelsedömda kvinnornas perspektiv beskriva och försöka förstå de problem som kan uppstå i samband med när de efter frigivning skulle återta föräldrarollen. Den kvalitativa uppsatsen analyserades med hjälp av systemteorin, bindningsteorin och handlingsteorin. Analysen visade vilka olika system som respondenterna kom i kontakt med på vägen mot samt efter återföreningen. Bindningsteorin beskrev barnets reaktioner vid förlust av bindningsperson samt dess reaktioner vid återförening med bindningsperson. Studien visade att respondenterna förbereddes mycket lite inför frigivning inne på anstalten. Båda respondenterna uppgav att om vårdarna inne på anstalten hade pratat med dem om barnen/barnet istället för att undvika ämnet så hade de antagligen slutat att missbruka och återvänt till barnen tidigare. Respondenterna uppgav att det som var till störst hjälp gällande återföreningen med barnen/barnet var det faktum att de börjat missbruka sent i livet. Det betydde att de sedan tidigare lärt sig de samhälleliga koderna.</p>

Syftet med uppsatsen var att utifrån de tidigare fängelsedömda kvinnornas perspektiv beskriva och försöka förstå de problem som kan uppstå i samband med när de efter frigivning skulle återta föräldrarollen. Den kvalitativa uppsatsen analyserades med hjälp av systemteorin, bindningsteorin och handlingsteorin. Analysen visade vilka olika system som respondenterna kom i kontakt med på vägen mot samt efter återföreningen. Bindningsteorin beskrev barnets reaktioner vid förlust av bindningsperson samt dess reaktioner vid återförening med bindningsperson. Studien visade att respondenterna förbereddes mycket lite inför frigivning inne på anstalten. Båda respondenterna uppgav att om vårdarna inne på anstalten hade pratat med dem om barnen/barnet istället för att undvika ämnet så hade de antagligen slutat att missbruka och återvänt till barnen tidigare. Respondenterna uppgav att det som var till störst hjälp gällande återföreningen med barnen/barnet var det faktum att de börjat missbruka sent i livet. Det betydde att de sedan tidigare lärt sig de samhälleliga koderna.

Denna studie belyser hur två myndigheter och en organisation arbetar med frigivna fångar med mål att nå en förändring. Återfall i brott är ett vanligt problem, 44 procent av alla frigivna män i Sverige återfaller inom tre år. Brist på uthållighet och låg självkänsla är två orsaker till återfall. Vi har genomfört en kvalitativ studie baserad på information från tre informanter som arbetar på KRAMI (ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och socialtjänsten), KRIS (Kriminellas revansch i samhället) och Arbetsförmedlingen.Vårt syfte med studien är att undersöka vilka metoder som används för att hjälpa de frigivna att hitta och behålla ett arbete. Vi vill även titta på vad orsakerna bakom återfall kan vara och hur våra informanter arbetar för att motverka återfall.Vårt val av teorier är Careership, stigma och Focault's maktteori. Careership förklarar hur ett val baseras på invdividens bakgrund. Stigma är en teori som förklarar hur och varför individer är stigmatiserade. På grund av de uppenbara maktförhållanden mellan samhället och de frigivna har vi även inkluderat en maktteori. Vårt resultat visar att våra informanter inte använder några specifika metoder, det baserar sitt arbete på individen. Resultatet visar även att orsakerna till återfall är många och kan inte generaliseras. Vi kan även se att våra informanter arbetar hårt för att motverka återfall men ibland tar statens makt över. / This study highlights the work of two different authorities and one organisation working with released prisoners wanting a change. Relapse is a common problem, 44 percent of all released men in Sweden relapse within three years. A lack of endurance and low self-esteem are two of the main reasons for a relapse. We have performed a qualitative study based on the information from three informants working at KRAMI (a cooperation between the Swedish employment agency, the local municipality and the social service) KRIS (criminal’s revenge in society) and Arbetsförmedlingen (the Swedish employment agency).Our vision with this study is to explore the methods that are being used to find a workplace and keep it for the released prisoners. We also want to look in to the reasons for relapse and investigate what our informants are doing to counteract it, this is also our questions of issue.Our theories of choice are Careership, stigma and Foucault’s power theory. Careership aims to explain how personal decisions are made based on background. Stigma is a theory explaining how and why people are stigmatized. Due to the obvious power relations between the society and the released prisoner we also choose to include a power theory. Our findings show that our informants do not use any specific methods, it is all based on the individual. The result also show that the reasons for relapse are many and they can’t be universalized. We can also see that although our informants work hard to counteract relapse sometimes the rules are against them.

Studien syftar till att undersöka hur frivården i Sverige arbetar för villkorligt frigivnas återanpassning till samhället. Med återanpassning menas att individen efter att ha avtjänat av fängelsestraffet ska återgå till en icke-kriminell livsstil. Detta delas i studien upp i strukturella, sociala och individuella faktorer som kan påverka återanpassningen. Sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med frivårdshandläggare, tillsammans med tidigare forskning om ämnet, ligger till grund för studien. En viktig del som lyfts upp i resultatet är att frivårdens egentliga huvudmål är att arbeta med att minska risken för återfall i brott, inte den enskildes återanpassning till samhället. Resultatet analyseras sedan i relation till tidigare forskning och Bronfenbrenners systemteori, Goldbergs avvikelsespiral samt Goffmans teori om stigmatisering. Detta eftersom tidigare forskning indikerar att personer som blivit dömda i hög grad riskerar att utsättas för både stämpling och stigmatisering. Slutsatsen som dras i studien är att även om frivården inte uttalat arbetar för individers återanpassning till samhället efter villkorlig frigivning så har de många insatser och program som kan främja en lyckad återanpassningsprocess. / The aim of the study is to examine and analyse how the probation offices in Sweden is working for the reintegration into society for conditionally released prisoners. In the studyreintegration means that the individual, after serving a prison sentence, should return to a non-criminal lifestyle. The factors which can affect the reintegration process is divided into structural, social and individual factors. In the study, six qualitative, semi-structured interviews with probation officers, together with previous research on the subject, form the basis of the study. An important part that is highlighted in the result is that the main purpose of the probation offices is to reduce the risk of relapse in crime, not the individual's reintegration into society. The result is then analysed in relation to the previous research, as well as Bronfenbrenner's system theory, Goldberg’s deviation spiral and Goffman's theory of stigmatization. This is because previous research indicates that people who have been convicted are at high risk of being both labelled and stigmatized. The conclusion drawn in the study is that although the probation officers do not expressly work for individuals' reintegration to society after conditional release, they have many alternatives of both interventions and programs that can promote a successful reintegration process.

Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rättvisasom brottsförebyggande åtgärd. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhämtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. Våra frågeställningar var: Hur kan man arbeta med reparativrättvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig på den reparativa rättvisans principer? Den teoretiska utgångspunkten,KASAM har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriär hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom återuppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade färdigheter. Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är detväsentligt att skapa en förståelse för att försoning, förlåtelse ochåterupprättelse måste ske för att minimera risken för villkorligt frigivna ochungdomar i riskzon att falla in i brott.

<p>Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rättvisasom brottsförebyggande åtgärd. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhämtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. Våra frågeställningar var: Hur kan man arbeta med reparativrättvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig på den reparativa rättvisans principer? Den teoretiska utgångspunkten,KASAM har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriär hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom återuppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade färdigheter. Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är detväsentligt att skapa en förståelse för att försoning, förlåtelse ochåterupprättelse måste ske för att minimera risken för villkorligt frigivna ochungdomar i riskzon att falla in i brott.</p>

Research on Roman slavery has mainly been focued on questions of market economy since the beginning of the twentieth century. With the interest in the treatment of slaves and their experience of slavery, the master-slave relationship has been the object of increased interests, until recent exploration of the influence of freed slaves' culture on traditional practices. this thesis tries to assess the construction of parallel value systems among slaves and freedmen, which not only contrasted worldviews in free society but often reshaped them. Instrumentalization of the emotional concepts of honour and dishonour in the context of the family and in funerary commemoration are central to such assessment. / Forskningen om romerskt slaveri har främst varit fokuserad på frågor om marknadsekonomi sedan 1900-talets början. Genom intresset för behandlingen av slavar och deras upplevelse, har relationen mellan ägare och slavar varit objekt av växande intresse, fram till nutida forskning rörande frigivna slavars kulturella influens på traditionell praxis. Denna uppsats försöker förklara konstruktionen av parallela värdesystem bland slavar och frigivna, som inte bara kontrasterade med det fria samhällets världsbilder, utan reformerade dem. Instrumentaliseringen av de emotionella koncepten ära och vanära, kontextualiserad inom familjen och begravsningminnen är centrala för en sådan slutsats.