Licentiatavhandling Växjö : Växjö universitet, 2007.

Licentiatavhandling Växjö : Växjö universitet, 2006.

No description available.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

<p>Syftet med kartläggningsstudien är att undersöka om frivilligorganisationerna, som endast beviljades projektpengar för alkohol- och drogförebyggande arbete under åren 2003-2004, har fortsatt med projekten efter projekttidens slut, hur eventuella fortsatta projekt finansieras nu samt om projektledarna finns kvar i verksamheten. För att uppnå detta syfte valdes en deskriptiv, kvantitativ forskningsmetod. Kartläggningsfrågor i enkätform skickades via e-post ut till intervjupersoner inom de aktuella frivilligorganisationerna.</p><p>Av tio svarande frivilligorganisationer uppgav åtta stycken att projektverksamheten än idag drivs i någon form. Projektverksamheterna finansieras idag med bidrag, inkomster från aktiviteter utförda av den egna verksamheten, samt pengar från den egna frivilligorganisationen. Arbetet drivs också helt ideellt eller finansieras genom att organisationen tar betalt för de tjänster som utförs. Alla projektledarna finns idag kvar inom frivilligorganisationerna.</p><p>Syftet med fördjupningsstudien är att undersöka vad frivilligorganisationerna förmedlar att projektpengarna fört med sig till, och haft för betydelse för deras alkohol- och drogförebyggande arbete, samt om de upplever att deltagandet bidragit med något till deras alkohol- och drogförebyggande arbete på längre sikt. Syftet är också att undersöka vad som anses ha gjort en fortsättning av projektverksamheten möjlig samt uppfattningen om denna typ av finansiering. För att uppnå studiens syfte valdes att göra kvalitativa intervjuer. Telefonintervjuer genomfördes med sju respondenter.</p><p>Projektsatsningen uppgavs ha haft positiv påverkan på det samarbete som frivilligorganisationerna hade med andra aktörer, på samma sätt som på utbytet av erfarenheter med andra frivilligorganisationer. Kunskap ansågs vara en komponent som tillförts frivilligorganisationerna under projektsatsningen, genom utbyte av erfarenhet med andra organisationer. Nya metoder kunde prövas och möjligheten att kunna nå ut till fler med frivilligorganisationens alkohol- och drogförebyggande arbete upplevdes. Pengarna uppgavs praktiskt ha underlättat arbetet, och ha medfört en större frihet att kunna planera. Negativa sidor som uppgavs med projektfinansieringen var svårigheter med kontinuitet och planering, i och med korta finansieringsperioder, samt risken att arbetet ständigt befinner sig i en inledande fas utan att på allvar starta upp. Engagemang från medlemmar och ungdomarna som verksamheten riktar sig mot uppgavs vara faktorer som gjort att frivilligorganisationernas alkohol- och drogförebyggande arbete kunnat fortsätta. Fortsatt hjälp med finansieringen och det faktum att tjänsterna som utförs är avgiftsbelagda var andra faktorer, tillsammans med vikten av att besitta en förmåga att kunna utföra arbetet trots att mängden resurser varierar.</p> / <p>The aim of the first part of this study, the survey study, was to examine whether the voluntary organizations, that was granted project funds for alcohol and drug prevention work during the years of 2003-2004, have continued with the projects after the end of the project period, how the projects that have continued are financed and if the project leaders remain in the project activity. To achieve this aim a descriptive quantitative research method was chosen. Survey questions were sent by e-mail to respondents within the voluntary organizations in question.</p><p>Eight out of ten respondents answered that the project activity still remains to some extend. The project activities are financed with subsidies, incomes from the project activity and with money from the voluntary organization itself. The work is also non-profit or financed by the incomes from services that the voluntary organization offers. All the project leaders still remain in the voluntary organizations.</p><p>The aim of the other part of this study was to examine what the voluntary organisations mediate that the project fund has contributed to, and has meant to their alcohol and drug prevention work, and also if they experience that the participation has contributed with anything to their alcohol and drug prevention work in a long term. The aim was also to examine what is thought to have enabled a continuation of the project activity and what the respondents think about this kind of financing. To achieve this aim qualitative interview were chosen as method. Telephone interviews were carried out on seven respondents.</p><p>The project participation was mediated to have had a positive influence on the cooperation that the voluntary organizations had with other actors in the society, as on the exchange of experiences with other voluntary organizations. Knowledge was one component that was mediated to have contributed to the organization by this exchange. The possibility to try new methods, for the alcohol and drug prevention work, was given as the possibility to reach out to more people. The money was felt to have facilitated the work in a practical way and to have resulted in a bigger freedom to plan for the activities. Negative sides of the project funding, with short project periods, was the difficulties to achieve continuity and to plan, as the risk that the work always is in a state of preparation and never really starts. Involvement in the project activities from the members, and from the adolescents that the project activities were aimed for, were factors that were thought to have enabled the continuation of the alcohol and drug prevention work. Continued financing help and the fact that the services offered are charged were other factors, as the organizations to have the ability to be able to perform the activities although the amount of money vary.</p>

Syftet med kartläggningsstudien är att undersöka om frivilligorganisationerna, som endast beviljades projektpengar för alkohol- och drogförebyggande arbete under åren 2003-2004, har fortsatt med projekten efter projekttidens slut, hur eventuella fortsatta projekt finansieras nu samt om projektledarna finns kvar i verksamheten. För att uppnå detta syfte valdes en deskriptiv, kvantitativ forskningsmetod. Kartläggningsfrågor i enkätform skickades via e-post ut till intervjupersoner inom de aktuella frivilligorganisationerna. Av tio svarande frivilligorganisationer uppgav åtta stycken att projektverksamheten än idag drivs i någon form. Projektverksamheterna finansieras idag med bidrag, inkomster från aktiviteter utförda av den egna verksamheten, samt pengar från den egna frivilligorganisationen. Arbetet drivs också helt ideellt eller finansieras genom att organisationen tar betalt för de tjänster som utförs. Alla projektledarna finns idag kvar inom frivilligorganisationerna. Syftet med fördjupningsstudien är att undersöka vad frivilligorganisationerna förmedlar att projektpengarna fört med sig till, och haft för betydelse för deras alkohol- och drogförebyggande arbete, samt om de upplever att deltagandet bidragit med något till deras alkohol- och drogförebyggande arbete på längre sikt. Syftet är också att undersöka vad som anses ha gjort en fortsättning av projektverksamheten möjlig samt uppfattningen om denna typ av finansiering. För att uppnå studiens syfte valdes att göra kvalitativa intervjuer. Telefonintervjuer genomfördes med sju respondenter. Projektsatsningen uppgavs ha haft positiv påverkan på det samarbete som frivilligorganisationerna hade med andra aktörer, på samma sätt som på utbytet av erfarenheter med andra frivilligorganisationer. Kunskap ansågs vara en komponent som tillförts frivilligorganisationerna under projektsatsningen, genom utbyte av erfarenhet med andra organisationer. Nya metoder kunde prövas och möjligheten att kunna nå ut till fler med frivilligorganisationens alkohol- och drogförebyggande arbete upplevdes. Pengarna uppgavs praktiskt ha underlättat arbetet, och ha medfört en större frihet att kunna planera. Negativa sidor som uppgavs med projektfinansieringen var svårigheter med kontinuitet och planering, i och med korta finansieringsperioder, samt risken att arbetet ständigt befinner sig i en inledande fas utan att på allvar starta upp. Engagemang från medlemmar och ungdomarna som verksamheten riktar sig mot uppgavs vara faktorer som gjort att frivilligorganisationernas alkohol- och drogförebyggande arbete kunnat fortsätta. Fortsatt hjälp med finansieringen och det faktum att tjänsterna som utförs är avgiftsbelagda var andra faktorer, tillsammans med vikten av att besitta en förmåga att kunna utföra arbetet trots att mängden resurser varierar. / The aim of the first part of this study, the survey study, was to examine whether the voluntary organizations, that was granted project funds for alcohol and drug prevention work during the years of 2003-2004, have continued with the projects after the end of the project period, how the projects that have continued are financed and if the project leaders remain in the project activity. To achieve this aim a descriptive quantitative research method was chosen. Survey questions were sent by e-mail to respondents within the voluntary organizations in question. Eight out of ten respondents answered that the project activity still remains to some extend. The project activities are financed with subsidies, incomes from the project activity and with money from the voluntary organization itself. The work is also non-profit or financed by the incomes from services that the voluntary organization offers. All the project leaders still remain in the voluntary organizations. The aim of the other part of this study was to examine what the voluntary organisations mediate that the project fund has contributed to, and has meant to their alcohol and drug prevention work, and also if they experience that the participation has contributed with anything to their alcohol and drug prevention work in a long term. The aim was also to examine what is thought to have enabled a continuation of the project activity and what the respondents think about this kind of financing. To achieve this aim qualitative interview were chosen as method. Telephone interviews were carried out on seven respondents. The project participation was mediated to have had a positive influence on the cooperation that the voluntary organizations had with other actors in the society, as on the exchange of experiences with other voluntary organizations. Knowledge was one component that was mediated to have contributed to the organization by this exchange. The possibility to try new methods, for the alcohol and drug prevention work, was given as the possibility to reach out to more people. The money was felt to have facilitated the work in a practical way and to have resulted in a bigger freedom to plan for the activities. Negative sides of the project funding, with short project periods, was the difficulties to achieve continuity and to plan, as the risk that the work always is in a state of preparation and never really starts. Involvement in the project activities from the members, and from the adolescents that the project activities were aimed for, were factors that were thought to have enabled the continuation of the alcohol and drug prevention work. Continued financing help and the fact that the services offered are charged were other factors, as the organizations to have the ability to be able to perform the activities although the amount of money vary.

Syftet med denna studie är att undersöka frivilliga organisationers arbete med hemlöshet i Sverige. Genom semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som jobbar på frivilliga organisationer har vi samlat ihop information kring deras arbete. Detta innefattar deras egen definition av begreppet hemlöshet samt vad hemlöshet betyder för dem, de har också delat med sig av deras erfarenhet kring orsakerna varför man bli hemlös och vad de tror anledningen till att man hamnar utanför samhället och vad de gör för att bistå hemlösa i samhället igen. Resultaten från intervjuerna visar på att större del av gruppen hemlösa har ett underliggande missbruksproblem och psykisk ohälsa, det är oftast en kombination av båda. Detta är en av orsakerna hemlösa förblir hemlösa tror de intervjuade. Kontakten som de hemlösa har med socialtjänsten upplevs oduglig eftersom de hemlösa inte får den hjälpen de vill ha, vilket enligt socialtjänsten inte fungerar då de hemlösa har krav de måste uppfylla. Trots den negativa uppfattningen av socialtjänsten från de hemlösa så visar tidigare forskning att socialtjänstens insatser är hjälpsamma men det är riktade åt de personerna med missbruk eller psykisk ohälsa, det får hjälp fortast därav hamnar det andra i ledd. Detta skapar en ond cirkel för att socialtjänsten inte kan ge insatser hur som helst till det hemlösa och det hemlösa skapar en misstro för socialtjänsten och blir därav benägna att söka hjälp. Slutsatsen av studien visar att frivilligorganisationer spelar stor roll för hemlösa. Begreppet hemlöshet är omfattande begrepp och begreppet hemlös syftar inte bara på människor som bor på gatan utan mycket mer. Att hamna i hemlöshet kan bero på många orsaker men framför allt missbruk. De flesta hemlösa har eller haft en negativ bild av myndigheter och socialtjänsten i spetsen.

The interest for voluntary services in elderly care has increased in recent years and some have claimed that new types have emerged within the field. What’s new with these types of services? This licentiate dissertation focuses on the relationship between voluntary services and local authority elderly care in Sweden. In order to understand the transition from the old to the new types of voluntary services the use of an historic perspective is essential. An analysis of this relationship and the characteristics of those newer types of voluntary services that have emerged were carried out utilizing text analyses of official government reports. The study also focuses on the role of the government, how the dividing line between voluntary organizations and local authority elderly care has been negotiated and thus moved over time. The results show that services such as social support to the elderly are in the process of being transferred from some of the local authority organizations to special elderly care hybrid organizations. These are run by local authority employees whose assignment is to organize and recruit members from both voluntary organizations in the social field and from volunteers who do not belong to these voluntary organizations. Social support services to the elderly thus tend to develop their own organizational frameworks. Furthermore the results show that the government has great expectations for the healthy elderly to contribute to the care of their peers in need of support. These expectations are based on a perception that the healthy elderly should take responsibility for their ageing and a conception about them risking becoming lonely and ill if they do not contribute by helping other elderly persons. / Denna rapport handlar om sociala frivilligorganisationer och äldreomsorg. Studien bygger på statligt offentligt utredningsmaterial, i huvudsak från 1950-talet fram till och med början av 2000-talet. Syftet är att förstå relationen mellan sociala frivilligorganisationer och kommunal äldreomsorg genom att dels studera statens ambitioner och idéer, dels hur organisationerna har samverkat över tid. Särskild uppmärksamhet ägnas åt vad som kännetecknar de nya frivillighetsformer som växer fram inom dagens äldreomsorg. Mairon Johansson är fil. mag. och lärare i socialt arbete vid Växjö universitet. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.

<p>The interest for voluntary services in elderly care has increased in</p><p>recent years and some have claimed that new types have emerged</p><p>within the field. What’s new with these types of services? This</p><p>licentiate dissertation focuses on the relationship between voluntary</p><p>services and local authority elderly care in Sweden. In order to</p><p>understand the transition from the old to the new types of voluntary</p><p>services the use of an historic perspective is essential. An analysis of this relationship and the characteristics of those newer types of voluntary services that have emerged were carried out utilizing text analyses of official government reports. The study also focuses on the role of the government, how the dividing line between voluntary organizations and local authority elderly care has been negotiated and thus moved over time.</p><p>The results show that services such as social support to the elderly</p><p>are in the process of being transferred from some of the local</p><p>authority organizations to special elderly care hybrid organizations.</p><p>These are run by local authority employees whose assignment is to</p><p>organize and recruit members from both voluntary organizations in</p><p>the social field and from volunteers who do not belong to these</p><p>voluntary organizations. Social support services to the elderly thus</p><p>tend to develop their own organizational frameworks. Furthermore</p><p>the results show that the government has great expectations for the</p><p>healthy elderly to contribute to the care of their peers in need of</p><p>support. These expectations are based on a perception that the</p><p>healthy elderly should take responsibility for their ageing and a</p><p>conception about them risking becoming lonely and ill if they do not</p><p>contribute by helping other elderly persons.</p> / <p>Denna rapport handlar om sociala frivilligorganisationer och äldreomsorg. Studien bygger på statligt offentligt utredningsmaterial, i huvudsak från 1950-talet fram till och med början av 2000-talet.</p><p>Syftet är att förstå relationen mellan sociala frivilligorganisationer och kommunal äldreomsorg genom att dels studera statens ambitioner och idéer, dels hur organisationerna har samverkat över tid. Särskild uppmärksamhet ägnas åt vad som kännetecknar de nya frivillighetsformer som växer fram inom dagens äldreomsorg.</p><p>Mairon Johansson är fil. mag. och lärare i socialt arbete vid Växjö universitet. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.</p>