Umeå är en av de städer i Sverige som växer snabbast och innerstaden behöver förtätas för att lyckas tillgodose framtidens behov av bostäder. Att förtäta medför ett ansvar att ta hänsyn till stadens invånare och existerande byggnader. Det är framförallt unga vuxna som drabbas av bostadsbristen. Undersökningar har visat att många av de unga vuxna skulle vilja bo tillsammans med andra istället för att bo själva. Projektet förtätar varsamt en centralt placerad tomt i staden genom att dels bygga bostäder på underutnyttjad mark och dels genom att bygga på en redan existerande byggnad. Däremellan skapas samtidigt en innergård som delvis är publik. Projektet undersöker också ingående material och tektoniska aspekter genom att utveckla en keramisk fasad i hög detaljnivå. Undersökningen av det keramiska materialet bedrivs genom studieresor, tillverkning och modellering i fullskala. Projektet förser tomten I Umeå med ett genomtänkt förslag på förtätning av staden genom att kombinera undersökningar i både stor och liten skala. / The fast growing city of Umeå needs to densify its inner city as a strategy to cope with its current and future housing situation. Densifying comes with a responsibility to care both for the existing inhabitants’ needs and the city’s built structures. It is largely young adults who are affected from the housing shortage. They often want to share their apartment with others, rather than living alone. The project deals with careful densification of a centrally located site by creating new structures on underused space, by adding to the already built and by creating a public space in-between. Furthermore, the project investigates the building’s material and tectonical aspects by developing a ceramic façade in detail. The investigation of the ceramic material is carried out through study trips, fabrication and modelling in full scale. The project provides the site in Umeå with an accurate solution for densified housing combining both large and small scale investigation.

There are about 700,000 on-site sewage facilities (OSSFs) in Sweden, almost a quarter of which amount only to septic tanks for sludge collection and removal, with no form of post-treatment. All these OSSFs contribute about 10 % of the total anthropogenic phosphorus (P) load from Swedish coasts to the Baltic Sea. They also leak a considerable, but hard to quantify, amount of micropollutants (MPs). This is a large, diverse group of organic trace contaminants, including e.g., pharmaceuticals and detergents. The interests concerning OSSFs in Sweden have over time shifted from merely disposal issues, to health (removal of pathogens) and then further on to nutrient leakage.   In recent years there has been a growing interest in a more comprehensive sustainability perspective. In that spirit, during this thesis project, environmental (n=5) and socio-economic (n=5) criteria were assessed for three conceptualized, full-scale OSSFs. The evaluation was based on the efficiency of domestic wastewater treatment from a single household. These systems comprised conventional post-treatment, as well as extra capabilities for treating P and MPs. The evaluation was done with a multi-criteria analysis (MCA), the goal of which was to provide a proof-of-concept analysis of these treatment technologies in order to serve as decision-support at a national policy level.   The first of the decision options was a sandbed filter with Polonite® and Granular Activated Carbon (GAC) filters, for the adsorption of P and MPs, respectively. The second option was a reference package treatment system (PTSs), with flocculation chemicals for the precipitation of P, but nothing for the removal of MPs. The third solution was another PTSs, but with Polonite and GAC filters. The stakeholders chosen in this study were the Swedish Agency for Marine and Water Management (SwAM), a municipal regulator and a property owner. A total of 100 weight points were assigned to the 10 sustainability criteria. The minimum and maximum of these created a range for each criterion, which was multiplied with the grades 1-5 and added together.   The most sustainable alternative in this study was found to be the sandbed filter with 102-694 points (mid-range of 398), followed by the PTSs reference with 79-560 points (mid-range of 319.5) and the PTSs with filters with 82-500 points (mid-range of 291). The property owner put the highest weight on the economy, while SwAM put the highest weight on the environmental criteria, and the regulator on the social criteria. The sensitivity analysis indicated possible impact by changing the ranking position between the PTSs. This was deemed likeliest for the weight change of life-cycle costs and the grade change of the ease of compliance (legislative) criterion, but the highest ranking of the sandbed filter seemed hard to budge. / Det finns ungefär 700,000 enskilda avlopp i Sverige, varav ca en fjärdedel endast består av trekammarbrunnar, eller liknande system, utan någon form av post-rening. Alla dessa enskilda avlopp belastar ungefär 10 % av den totala antropogena fosforn (P) från svenska kuster till Östersjön. Det sker också ett läckage av en betydande, men svår-kvantifierbar, mängd mikroföroreningar (MF). Detta är en stor, divers grupp av organiska spårföroreningar som t. ex inkluderar läkemedelsrester och tvättmedel. De övergripande intressena angående enskilda avlopp i Sverige har över tid skiftat från frågor gällande dess bortskaffande, till hälsa (avskiljning av smittämnen) och vidare till näringsläckage.   Under de senaste åren har det blivit ett växande intresse för ett mer omfattande hållbarhetsperspektiv. Under det här examensarbetet bedömdes miljö-kriterier (n=5) och socio-ekonomiska kriterier (n=5) för tre teoretiska, fullskaliga enskilda avlopp. Utvärderingen baserades på avloppsreningens effektivitet från ett enskilt hushåll. Dessa avloppssystem innefattade konventionell post-rening, såväl som ytterligare förmåga att behandla P och MF. Metoden som användes för utvärderingen var en multi-kriterie analys (MKA), vars mål var att förse en konceptuell analys av de här tre avloppssystemen med syfte att tjäna som beslutsstöd på en nationell policy-nivå.   Det första beslutsalternativet var en markbädd med Polonite® och granulärt aktivt kol (GAK) filter, för adsorption av P och MF. Det andra alternativet var ett referens minireningsverk (MRV) med fällningskemikalier för utfällning av P, men ingenting specifikt för avskiljning av MF från avloppsvattnet. Den tredje avloppslösningen var även den ett MRV, men med Polonite och GAK filter, som markbädden. Intressenterna som valdes i den här studien var Havs- och vattenmyndigheten (HaV), ett kommunalt miljökontor och en fastighetsbrukare. De 10 hållbarhetskriterierna fick var och en 100 viktpoäng tilldelade. De lägsta och högsta viktpoängen från de tre intressenterna skapade ett intervall för varje kriterie, vilket multiplicerades med betygen 1-5 och summerades.   Det mest hållbara alternativet i den här studien befanns vara markbädden med 102-694 poäng (mittvärde 398), följt av referens MRV med 79-560 poäng (mittvärde 319.5) och MRV med filter med 82-500 poäng (mittvärde 291). Fastighetsbrukaren tilldelade högst viktpoäng till ekonomin, medan HaV gjorde detsamma till miljökriterierna och miljökontoret till de sociala kriterierna. Känslighetsanalysen indikerade möjlig påverkan av de analyserade ändringarna genom att förändra den ovanstående rankingen mellan de båda MRV. Detta bedömdes vara troligast för viktändringen av livs-cykel kostnader och betygsändringen av kriteriet som avser lättheten att efterleva nutida och framtida (lagliga) krav, men den högsta rankingen av markbädden verkade svår att ändra på.