1 |
Sustaining a Family Business Beyond the Second GenerationAustin, Donna Wells 01 January 2018 (has links)
A significant number of funeral homes in the United States are family-owned businesses. These family-owned funeral businesses contribute to society throughout generations to create wealth, provide employment opportunities, and serve the communities that surround them. The purpose of this descriptive multiple case study was to explore strategies that leaders of family-owned funeral business owners in the eastern region of the United States used for intergenerational succession planning. Game theory was the conceptual framework for the study. Data were collected from semistructured interviews with 3 family business owners and review of the family businesses' professional association websites and family historical documents. Yin's 5-step process served as a guide for analyzing data. Data analysis revealed 6 themes: family succession values, the game, the players, strategies, payoff and rewards, and the outcome. Implications of this study for social change include family business owners' enhanced awareness of successful strategies, which may improve business continuity leading to an increased rate of intergenerational transitions within the funeral industry.
|
2 |
When I die, I want to be recycled - a study of the view of the funeral industry on the handling of metals in cremationNilsson, Susanna January 2011 (has links)
Kremering är idag det vanligaste jordfästningssättet i Sverige, de allra flesta som avlider kremeras och gravsätts i urna. Frågan om hur de metaller som finns i kroppen men inte får plats i urnan hanteras har hittills inte väckt så stor uppmärksamhet, speciellt inte ur miljösynpunkt. Dock handlar det om åtskilliga ton metall som varje år grävs ner på kyrkogårdar runt om i landet. Denna metall påverkar dels miljön negativt, dels kommer det att ta upp mer och mer plats på kyrkogårdarna i framtiden, och att gräva ner metaller imarken är inte ett miljöoptimerat sätt att hantera dessa. Det finns dock andra saker än bara miljön att ta hänsyn till i denna fråga. Etiska ställningstaganden om vad som är riktigt att göra med t.ex. inopererade kroppsdelar efter döden spelar stor roll för hur hanteringen ser ut idag. Detta kan kopplas till relationen till döden i allmänhet och hur människor förhåller sig till sin egen dödlighet. Svårigheterna i denna fråga ligger i denna spänning, mellan en spänd relation till döden som begrepp och den miljöhänsyn som genomsyrar fler och fler av samhällets delar. I denna studie har fyra personer som arbetar inom begravningsbranschen intervjuats och ett antal teman har diskuterats för att försöka komma underfund med varför hanteringen inte är miljöoptimerad idag och försöka ge ett antal möjliga förklaringar till var svårigheterna i det här problemet ligger. Slutsatserna av undersökningen kan sammanfattas med att tre olika problemområden identifierats: det svåra samtalet om döden, fokus på en antropocentrisk etik i både samhället i stort och i branschen samt attityder och hur dessa kan förändras. Dessa tre är alla sammankopplade när det kommer till denna fråga och alla är en del av början på en lösning av detta problem. / Today, cremation is the most common burial method in Sweden, the vast majority of the deceased are buried using this method. The question of how the metal parts from bodies that will not fit in the urn are handled has not attracted much attention, especially not from an environmental standpoint. However, several tons of metal are buried in cemetaries easch year. This metal will take up more and more space as the use of spare parts in our bodies increases. Apart from this, to bury the metals in the soil is not an environment optimized way to handle them. However, there are several other factors to consider when discussing this issue. Ethical decisions about what is right to do with implanted body parts after death plays a major role in how the issue is delat with today. This can also be linked to the relationship with death in general and how people relate to their own mortality. The difficulty of this question lies in this tension, between a tense relationship with the concept of death and the environment that permeates more and more of society. In this study, four people working in the funeral industry has been interviewed and a number of themes have been discussed to try to figure out why the management of this matter is not environmentally optimized today. I try to give a number of possible explanations as to where the difficulties lie in this problem. The conclusions of the study can be summarized by the three problem areas identified: fear of death, the focusi on an anthropocentric ethics in both the wider community and the industry as well as environmental concerns and attitudes. These three are all connected when it comes to this issue and they are all a part of the beginning of a solution of this problem.
|
3 |
Att Marknadsföra Döden : En jämförande studie mellan tjänstemarknadsteori kontra begravningsbyråers arbetssätt.Falck, Alexander, Ivarsson, Sebastian January 2009 (has links)
<p><strong>Författare: Alexander Falck, </strong><em>Ekonomprogrammet inriktning marknadsföring</em><strong> </strong></p><p><strong>Sebastian Ivarsson, </strong><em>Enterprise</em><em> and Business Development<strong></strong></em></p><p><strong>Handledare: Kåre Skållerud</strong></p><p><strong>Examinator: Frederic Bill</strong></p><p><strong>Titel:</strong> Att marknadsföra döden: en jämförande studie mellan tjänstemarknadsteori kontra begravningsbyråers arbetssätt.</p><p><strong>Bakgrund och problemdiskussion: </strong>Produkter och tjänster marknadsförs på olika sätt, för att marknadsföra tjänster så har den ursprungliga marknadsföringsmixen från Kotler utökats med ytterligare tre delar för att beskriva det som är viktigt i tjänstemarknadsföringen. Begravningsbyråer befinner sig idag i en efterfrågesituation som kallas negativ efterfrågan. Negativ efterfrågan innebär att kunden inte vill veta av företagens produkter. Denna situation skapar frågetecken till hur begravningsbyråer egentligen marknadsför sig då kunden inte är intresserade av företagets produkter. Vid vår förberedande forskning visade det sig att det hade författats väldigt lite på området. Vi valde därför att ta reda på hur begravningsbyråer marknadsför sig utifrån tjänstemarknadsteorin.</p><p><strong>Problemformulering: </strong>Hur marknadsför sig begravningsbyråer sett ur tjänstemarknadsföringsmixen?</p><p><strong>Syfte: </strong>Att få en förståelse av hur begravningsbranschen marknadsför sina tjänster.</p><p><strong>Metod: </strong>Metoden i denna studie är kvalitativ, för att förklara ämnet på en djupare nivå. I studien används fallstudier. Fallstudierna har gjorts hos tre begravningsbyråer, vi har även utfört två telefonintervjuer med en reklambyrå och ett branschförbund för att komplimentera materialet från begravningsbyråerna. Studien avgränsas till fyra delar i den utökade tjänstemarknadsföringsmixen; process, personer, påtagliga bevis samt påverkan. Vi har även valt att anonymisera alla deltagare i denna studie.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Begravningsbyråer arbetssätt skiljer sig inte markant mot teorin när det gäller process, personer och påtagliga bevis, det skiljer sig däremot markant när det gäller påverkan.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Begravningsbranschen, Marknadsföring, Marknadsföringsmix, Negativ efterfrågan, Personer, Process, Påtagliga bevis, Påverkan, Tjänster, Word of Mouth</p>
|
4 |
Att Marknadsföra Döden : En jämförande studie mellan tjänstemarknadsteori kontra begravningsbyråers arbetssätt.Falck, Alexander, Ivarsson, Sebastian January 2009 (has links)
Författare: Alexander Falck, Ekonomprogrammet inriktning marknadsföring Sebastian Ivarsson, Enterprise and Business Development Handledare: Kåre Skållerud Examinator: Frederic Bill Titel: Att marknadsföra döden: en jämförande studie mellan tjänstemarknadsteori kontra begravningsbyråers arbetssätt. Bakgrund och problemdiskussion: Produkter och tjänster marknadsförs på olika sätt, för att marknadsföra tjänster så har den ursprungliga marknadsföringsmixen från Kotler utökats med ytterligare tre delar för att beskriva det som är viktigt i tjänstemarknadsföringen. Begravningsbyråer befinner sig idag i en efterfrågesituation som kallas negativ efterfrågan. Negativ efterfrågan innebär att kunden inte vill veta av företagens produkter. Denna situation skapar frågetecken till hur begravningsbyråer egentligen marknadsför sig då kunden inte är intresserade av företagets produkter. Vid vår förberedande forskning visade det sig att det hade författats väldigt lite på området. Vi valde därför att ta reda på hur begravningsbyråer marknadsför sig utifrån tjänstemarknadsteorin. Problemformulering: Hur marknadsför sig begravningsbyråer sett ur tjänstemarknadsföringsmixen? Syfte: Att få en förståelse av hur begravningsbranschen marknadsför sina tjänster. Metod: Metoden i denna studie är kvalitativ, för att förklara ämnet på en djupare nivå. I studien används fallstudier. Fallstudierna har gjorts hos tre begravningsbyråer, vi har även utfört två telefonintervjuer med en reklambyrå och ett branschförbund för att komplimentera materialet från begravningsbyråerna. Studien avgränsas till fyra delar i den utökade tjänstemarknadsföringsmixen; process, personer, påtagliga bevis samt påverkan. Vi har även valt att anonymisera alla deltagare i denna studie. Slutsats: Begravningsbyråer arbetssätt skiljer sig inte markant mot teorin när det gäller process, personer och påtagliga bevis, det skiljer sig däremot markant när det gäller påverkan. Nyckelord: Begravningsbranschen, Marknadsföring, Marknadsföringsmix, Negativ efterfrågan, Personer, Process, Påtagliga bevis, Påverkan, Tjänster, Word of Mouth
|
Page generated in 0.0813 seconds