Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka normer som blir synliga i förskollärares beskrivningar av deras kunskap om och erfarenheter av diagnosen ADHD hos barn i förskolan. Detta för att skapa förståelse för om dessa normer kan ha konsekvenser för barn med ADHD i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkter är hermeneutik och normkritiskt perspektiv och den genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Resultatet i studien visade vilka normer som blev synliga i förskollärares beskrivningar av deras kunskaper om och erfarenheter av diagnosen ADHD hos barn. Slutsatsen är att de normer som identifierats har konsekvenser i form av begränsningar för barn med ADHD och deras förutsättningar för utveckling i förskolan, samt att oavsett om det finns en konstaterad ADHD-diagnos i barngruppen eller ej, kan kunskap kring diagnosen medföra att förskollärare kan utmana rådande normer och diskurser om hur barn “bör” vara, och därmed skapa en plats i förskolan där barn kan utvecklas utan begränsande normer.

Under hösten 2020 sände SVT (Sveriges television) tv-programmet "Våra barns hemliga liv.". I tv-programmet analyserar och kommenterar två barnpsykologer barnen, deras beteenden och handlingar. Utifrån begreppet det komptenta barnet var syftet i den här studien att undersöka vilka diskursiva sannaninga som skapas i barnspykologernas uttryck. Studien använder en femistisk poststrukturell teoribildning inspirerad av Foucault och Butler idéer om makt, subjekt och diskurser. Uppsatsen använder kritisk diskursanalys, med stöd av Fairscloughs förståelse av metoden. Studien kan synliggöra hur barnspsykologernas språkliga uttryck kan förstås i termer av funktions-, ålder- och könsdiskurser. Vidare kan studien belysa hur det komptetna barnet likställs med självständighet och hur detta kan komma att normalisera bilden av barnet som funkitionellt i relation till ålder och kön.