<p>Fyrtiotalisterna i vår studie vill inte sitta och titta på vad som händer. De vill i allra högsta grad vara med där det händer och vara med och påverka sin situation. Våra fyrtiotalister håller sig informerade och uppdaterade om vad som händer i samhället. De är vana att resa och de vill kunna välja. Med vår studie som bakgrund har vi upptäckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar på sig den roll som samhället idag förväntar sig av en äldre person. De fyrtiotalister som deltog i vår studie uttrycker även en viss förvåning över att tillhöra kategorin ”äldre”, eftersom de inte förknippar sig med den kategorin. Idag känner de inga begränsningar, utan är aktiva och har planer att fortsätta i samma takt även framöver.</p><p>Fyrtiotalisterna är en stor åldersgrupp som kommer att påverka samhällets utbud av service, omsorg och boende. I vår studie har vi fokuserat på hur en grupp fyrtiotalister tänker om sitt boende i framtiden och vi har jämfört resultatet från intervjuerna med Goffmans rollteori och Tornstams tolkning av rollteorin för äldre. Rollteorin utgår från att vi anpassar oss till olika roller, beroende på vår miljö och vilket stadium i livet vi befinner oss i. Samhället består således av en oöverskådlig mängd roller som vi medvetet eller omedvetet träder in i, roller som också omvärlden, det vi även kallar samhället, förväntar sig att vi ska anta. Rollerna kan beskrivas vara ett resultat och en kombination av bland annat kultur, livssituation, yrkesroll och ålder.</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka en grupp fyrtiotalisters tankar om sitt framtida boende och hur de uppfattar sin roll som äldre. Vi har genomfört en empirisk undersökning och använt en kvalitativ metod för vår studie. Vi har gjort intervjuer med ett jämt fördelat antal män och kvinnor som är födda under fyrtiotalet. Under genomförandet av vår studie insåg vi att det var svårt för intervjupersonerna att sätta sig in i hur framtiden kommer att se ut för dem. I analysen av våra intervjuer kunde vi konstatera att informanterna utgick från sin nuvarande situation när de svarade på frågorna.</p><p>Eftersom hälsoaspekten inte ingick i vår studie så känner vi att vi har utelämnat en viktig del av att åldras. Vårt val var istället att ta reda på vilka föreställningar fyrtiotalisterna har om sitt eget åldrande och sitt framtida boende. När det kommer till det egna boendet anser samtliga fyrtiotalister i vår studie att det egna hemmet står för trygghet och en plats där man själv får bestämma allt. Endast ett fåtal av våra informanter har visioner om hur de vill bo i framtiden. Detta anser vi visar att det är svårt att redan nu avgöra hur fyrtiotalisterna kommer att bo när det blir äldre.</p>

Fyrtiotalisterna i vår studie vill inte sitta och titta på vad som händer. De vill i allra högsta grad vara med där det händer och vara med och påverka sin situation. Våra fyrtiotalister håller sig informerade och uppdaterade om vad som händer i samhället. De är vana att resa och de vill kunna välja. Med vår studie som bakgrund har vi upptäckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar på sig den roll som samhället idag förväntar sig av en äldre person. De fyrtiotalister som deltog i vår studie uttrycker även en viss förvåning över att tillhöra kategorin ”äldre”, eftersom de inte förknippar sig med den kategorin. Idag känner de inga begränsningar, utan är aktiva och har planer att fortsätta i samma takt även framöver. Fyrtiotalisterna är en stor åldersgrupp som kommer att påverka samhällets utbud av service, omsorg och boende. I vår studie har vi fokuserat på hur en grupp fyrtiotalister tänker om sitt boende i framtiden och vi har jämfört resultatet från intervjuerna med Goffmans rollteori och Tornstams tolkning av rollteorin för äldre. Rollteorin utgår från att vi anpassar oss till olika roller, beroende på vår miljö och vilket stadium i livet vi befinner oss i. Samhället består således av en oöverskådlig mängd roller som vi medvetet eller omedvetet träder in i, roller som också omvärlden, det vi även kallar samhället, förväntar sig att vi ska anta. Rollerna kan beskrivas vara ett resultat och en kombination av bland annat kultur, livssituation, yrkesroll och ålder. Syftet med studien har varit att undersöka en grupp fyrtiotalisters tankar om sitt framtida boende och hur de uppfattar sin roll som äldre. Vi har genomfört en empirisk undersökning och använt en kvalitativ metod för vår studie. Vi har gjort intervjuer med ett jämt fördelat antal män och kvinnor som är födda under fyrtiotalet. Under genomförandet av vår studie insåg vi att det var svårt för intervjupersonerna att sätta sig in i hur framtiden kommer att se ut för dem. I analysen av våra intervjuer kunde vi konstatera att informanterna utgick från sin nuvarande situation när de svarade på frågorna. Eftersom hälsoaspekten inte ingick i vår studie så känner vi att vi har utelämnat en viktig del av att åldras. Vårt val var istället att ta reda på vilka föreställningar fyrtiotalisterna har om sitt eget åldrande och sitt framtida boende. När det kommer till det egna boendet anser samtliga fyrtiotalister i vår studie att det egna hemmet står för trygghet och en plats där man själv får bestämma allt. Endast ett fåtal av våra informanter har visioner om hur de vill bo i framtiden. Detta anser vi visar att det är svårt att redan nu avgöra hur fyrtiotalisterna kommer att bo när det blir äldre.

<p>Sammanfattning</p><p>Varannan svensk företagare är idag över 50 års ålder. Dessa företagare utgör idag stommen i svenskt näringsliv. När dessa personer nu börjar närma sig pensionsålder står näringslivet och samhället inför stora förändringar. Diskussioner och studier kring generationsskiften börjar nu bli allt mer aktuellt. Det har redan studerats en del inom området och dess problematik. Dessa studier visar ett tydligt resultat, nämligen vikten av att ta problemet med generationsskifte på allvar samt att arbetet på alla fronter påbörjas i tid.</p><p>De studier som presenterats tidigare har främst haft sin utgångspunkt ifrån företagens och näringslivets perspektiv. Vårt syfte med uppsatsen är att studera vilket kommunalt näringslivsansvar kommunerna tar i generationsskiftesfrågan. För kommunerna påverkas inte minst av att företag antingen läggs ned eller går i konkurs på grund av bristande förberedelser i samband med ett generationsskifte. De delsyften som vi samtidigt vill studera är om kommunen ser några risker med åldrande företagare samt vad gör de för att minska risken för negativa effekter vid ett generationsskifte.</p><p>Vi ska i denna uppsats söka svar på vår problemformulering: Har kommunerna förberett sig för att underlätta de kommande generationsskiften i de privata företagen i kommunen?</p><p>Vi har genomfört studien med en kvalitativ metod där vi utifrån semistrukturerade djupintervjuer och ett hermeneutiskt synsätt intervjuat representanter från näringslivskontoren i sex utvalda kommuner belägna i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Vi har därefter bearbetat materialet genom en inomfallsanalys för att se vilken roll kommunen anser sig ha i generationsskiftesfrågan samt vilken näringslivsservice de tillhandahåller inom generationsskiftesområdet.</p><p>Vår studie visar att kommunerna intar en alltför passiv roll i denna viktiga fråga. Endast två kommuner kände något direkt ansvar i generationsskiftesfrågan medan fyra kände indirekt eller inte något ansvar alls i att underlätta företagens arbete med generationsskiftesfrågor. Tre kommuner genomför utbildningar riktade till näringslivet där generationsskiftesfrågor finns med i utbildningen.</p><p>Slutsatsen av studien är att kommunerna bör tänka över vilket intresse och ansvar de har för att underlätta arbetet med generationsskifte för att långsiktigt kunna behålla eller skapa ett gott näringslivsklimat i kommunen. En annan viktig slutsats är att företagen bör arbeta mer förebyggande med planering och rådgivning i ett tidigare skede för att underlätta generationsskiftena i näringslivet.</p>

Sammanfattning Varannan svensk företagare är idag över 50 års ålder. Dessa företagare utgör idag stommen i svenskt näringsliv. När dessa personer nu börjar närma sig pensionsålder står näringslivet och samhället inför stora förändringar. Diskussioner och studier kring generationsskiften börjar nu bli allt mer aktuellt. Det har redan studerats en del inom området och dess problematik. Dessa studier visar ett tydligt resultat, nämligen vikten av att ta problemet med generationsskifte på allvar samt att arbetet på alla fronter påbörjas i tid. De studier som presenterats tidigare har främst haft sin utgångspunkt ifrån företagens och näringslivets perspektiv. Vårt syfte med uppsatsen är att studera vilket kommunalt näringslivsansvar kommunerna tar i generationsskiftesfrågan. För kommunerna påverkas inte minst av att företag antingen läggs ned eller går i konkurs på grund av bristande förberedelser i samband med ett generationsskifte. De delsyften som vi samtidigt vill studera är om kommunen ser några risker med åldrande företagare samt vad gör de för att minska risken för negativa effekter vid ett generationsskifte. Vi ska i denna uppsats söka svar på vår problemformulering: Har kommunerna förberett sig för att underlätta de kommande generationsskiften i de privata företagen i kommunen? Vi har genomfört studien med en kvalitativ metod där vi utifrån semistrukturerade djupintervjuer och ett hermeneutiskt synsätt intervjuat representanter från näringslivskontoren i sex utvalda kommuner belägna i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Vi har därefter bearbetat materialet genom en inomfallsanalys för att se vilken roll kommunen anser sig ha i generationsskiftesfrågan samt vilken näringslivsservice de tillhandahåller inom generationsskiftesområdet. Vår studie visar att kommunerna intar en alltför passiv roll i denna viktiga fråga. Endast två kommuner kände något direkt ansvar i generationsskiftesfrågan medan fyra kände indirekt eller inte något ansvar alls i att underlätta företagens arbete med generationsskiftesfrågor. Tre kommuner genomför utbildningar riktade till näringslivet där generationsskiftesfrågor finns med i utbildningen. Slutsatsen av studien är att kommunerna bör tänka över vilket intresse och ansvar de har för att underlätta arbetet med generationsskifte för att långsiktigt kunna behålla eller skapa ett gott näringslivsklimat i kommunen. En annan viktig slutsats är att företagen bör arbeta mer förebyggande med planering och rådgivning i ett tidigare skede för att underlätta generationsskiftena i näringslivet.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera de diskurser som media skapar kring fyrtiotalisterna och hur de anses kommer att förändra och påverka samhället efter sin pensionering. Uppsatsen ämnar även svara på följande frågeställningar: Vilka värdeord kopplas till fyrtiotalisterna för att framställa dem som en mäktig samhällsgrupp i media? Vilka samhällsområden anser media kommer att påverkas av att fyrtiotalisterna går i pension? Vilka retoriska tillvägagångssätt använder media sig av för att framställa fyrtiotalisterna som en mäktig samhällsgrupp?

People born 1940-1949 will be more demanding regarding help from the elder care than previous generations. The explanation often proposed is that people born in the 1940’s grew up after the Second World War when cultural changes took place in society. The aim of this qualitative study was to describe the social needs of people born in the 1940’s today, in order to make cautious assumptions about what type of social needs elder care is likely to face in the future, when the older people becomes in need of elder care. A hermeneutic interpretation was made of the interviews with four older people born in the 1940’s who are not in need of elder care at the moment, and one social care assistant. The results showed that people born in the 1940’s want to maintain their current interests and activities in the future. Demands from the 1940’s generation concerning request for help from elder care, will according to this study and previous research, increase, especially concerning social needs and relationships. The conclusion is that the 1940’s generation will have bigger demands on getting various social needs satisfied, but how those needs will be met by the elder care, is still an open question for the future. / Fyrtiotalisterna kommer att ställa mer krav angående hjälp från äldreomsorgen än vad tidigare generationer gjort och förklaringen sägs vara att fyrtiotalisterna växte upp efter kriget då ett kulturellt skifte förändrade samhället. Syftet med denna studie var att redogöra för vilka sociala behov fyrtiotalister har i dagsläget för att göra försiktiga antaganden om vilka sociala behov som äldreomsorgen kan tänkas möta i framtiden, när fyrtiotalisterna blir i behov av äldreomsorg. Intervjuer med fyra fyrtiotalister som idag inte har något behov av äldreomsorg och en biståndshandläggare låg till grund för studien och analysen genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade att fyrtiotalisterna vill bevara sina nuvarande intressen och aktiviteter i framtiden. Kraven från fyrtiotalisterna kommer enligt denna studie och tidigare forskning att öka jämfört med tidigare generationer, speciellt när det rör sociala behov och relationer. Slutsatsen är att fyrtiotalisterna kommer ställa mer krav på att få olika sociala behov tillgodosedda, men hur dessa behov senare kommer att tillgodoses av äldreomsorgen är en öppen fråga för framtiden.

Inledning: Folkhälsomyndigheten utfärdade smittskyddsåtgärder särskilt riktade till alla som var 70 år och äldre när coronapandemin bröt ut. Smittskyddsåtgärderna innebar att alla över 70 år skulle undvika all icke nödvändig kontakt med människor utanför hushållet och att de skulle stanna hemma (isolera sig) i den mån det gick samt undvika folksamlingar. Åtgärderna har medfört negativa effekter på gruppens välmående relaterat till avsaknaden av sociala sammanhang och fysisk kontakt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fyrtiotalister upplevt den sociala omställningen som coronapandemin bidragit till. Metod: För att uppfylla studiesyftet görs insamling av data via genomförandet av kvalitativa intervjuer med 10 respondenter utifrån ett målstyrt urval. Resultat: Studiens resultat visar att pandemin medfört en kraftig social omställning för fyrtiotalisterna som utgjort basen för studien. Generationen har haft tydliga förväntningar kring hur deras ålderdom ska se ut och deras ekonomiska kapital har lett till ett gediget socialt kapital som de inte har kunnat få utlopp för. Detta har resulterat i generella känslor av nedstämdhet och en ilska och besvikelse som riktats både mot myndigheter och samhället i stort.  Slutsats: Det som noteras är en särskild resiliens eller motståndskraft hos fyrtiotalisterna som inte berörs i tidigare forskning. Denna motståndskraft kan finna sin förklaring i gruppens anpassning till digitala former av social kontakt och sociala samt ekonomiska kapital som är en följd av ett liknande habitus hos en stark generation. På grund av den negativa påverkan som pandemin haft på de äldres psykosociala välbefinnande behövs ytterligare forskning. / Generation born in the forties and the pandemic Introduction: The Swedish Public Health Agency issued infection control measures specifically aimed at everyone aged 70 and over when the Corona pandemic broke out. Thesemeasures have had negative effects on the well-being of the group, due to the lack of social context and physical contact. Aim: The aim of this essay is to investigate how people born in the 1940’s experienced the social change that the Covid-19 pandemic contributed to. Method: In order to fulfill the study purpose, data have been collected via qualitative interviews with 10 respondents, based on a goal-directed sample. Results: The results of the study show that the pandemic led to a major social change for the generation born in the 1940’s. This has resulted in general feelings of depression, anger and disappointment directed at both authorities and society at large. Conclusion: What is noted is a special resilience of the people born in the 1940’s that is not covered in previous research. Due to the negative impact of the pandemic on the psychosocial well-being of the elderly, further research is needed.