<p>Sammanfattning</p><p><em>Syfte och frågeställningar</em></p><p><em></em></p><p>Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa.</p><p>Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa mellan könen? 3. Vilka eventuella skillnader kan utläsas mellan resultaten i vår studie och Allan Svenssons rapport från 1993?</p><p><em></em></p><p> </p><p>Vi har använt oss av en statistisk metod. 1687 betyg från fyra olika områden i Stockholms län har samlats in. Tabeller har sammanställts över tidigt respektive sent födda elever, samt kön, i förhållande till betyg i idrott och hälsa. Jämförelser har gjorts med Svenssons resultat.</p><p><em></em></p><p> </p><p>Killar får klart högre betyg än tjejer i ämnet idrott och hälsa. Elever födda första kvartalet på året får klart bättre betyg än övriga elever. Sämst betyg får de elever som är födda det sista kvartalet. När vi jämför vår studie med Svenssons konstaterar vi att skillnaderna har ökat något mellan tidigt och sent födda killar. Svenssons undersökning visade inga större skillnader mellan tidigt och sent födda tjejer, medan vår visar en nästan lika stor skillnad som hos killarna.</p><p><em></em></p><p> </p><p>Vi tror att selektionen inom föreningsidrotten påverkar elevers betyg i idrott och hälsa. Många sent födda anses som mindre talangfulla, och slås ut. De som fortsätter med föreningsidrottandet är också de som får högst betyg i idrott och hälsa. Dessutom tror vi att lärare i idrott och hälsa fortfarande grundar sina betyg mycket på prestation. Den skillnad vi kunde se i vårt resultat mellan tjejerna tror vi beror på en ökad elitsatsning och selektering på tjejsidan, gentemot för 20 år sedan då Svensson genomförde sin studie.</p><p> </p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa. Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa mellan könen? 3. Vilka eventuella skillnader kan utläsas mellan resultaten i vår studie och Allan Svenssons rapport från 1993?   Vi har använt oss av en statistisk metod. 1687 betyg från fyra olika områden i Stockholms län har samlats in. Tabeller har sammanställts över tidigt respektive sent födda elever, samt kön, i förhållande till betyg i idrott och hälsa. Jämförelser har gjorts med Svenssons resultat.   Killar får klart högre betyg än tjejer i ämnet idrott och hälsa. Elever födda första kvartalet på året får klart bättre betyg än övriga elever. Sämst betyg får de elever som är födda det sista kvartalet. När vi jämför vår studie med Svenssons konstaterar vi att skillnaderna har ökat något mellan tidigt och sent födda killar. Svenssons undersökning visade inga större skillnader mellan tidigt och sent födda tjejer, medan vår visar en nästan lika stor skillnad som hos killarna.   Vi tror att selektionen inom föreningsidrotten påverkar elevers betyg i idrott och hälsa. Många sent födda anses som mindre talangfulla, och slås ut. De som fortsätter med föreningsidrottandet är också de som får högst betyg i idrott och hälsa. Dessutom tror vi att lärare i idrott och hälsa fortfarande grundar sina betyg mycket på prestation. Den skillnad vi kunde se i vårt resultat mellan tjejerna tror vi beror på en ökad elitsatsning och selektering på tjejsidan, gentemot för 20 år sedan då Svensson genomförde sin studie.

Syfte och Frågeställningar Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida den relativa ålderseffekten tenderar att förekomma på kvinnliga fotbollsspelare på landslagsnivå i en svensk kontext. Studien avser därför att undersöka eventuella samband mellan spelares födelsedatum och uttagning till landslag, samt eventuella samband mellan födelsedatum och spelarposition. Följande frågeställningar kommer användas för att besvara syftet: Förekommer den relativa ålderseffekten på landslagsnivå på flick- och damsidan inom svensk fotboll? Skiljer sig den relativa ålderseffekten mellan de olika landslagen. Ökar eller minskar den relativa ålderseffekten desto äldre spelarna blir? Är den relativa ålderseffekten mer eller mindre vanligt förekommande för någon specifik position? Metod Studien är av kvantitativ metod och innehåller insamling av data och analys av födelsedatum och uttagning till landslag. Data bestod av födelsedatum och spelarposition. Urvalet bestod av 126 flick- och damlandslagsspelare från fem olika landslag: Dam, U23, F19, F18 och F17 (n=23, n=31, n=22, n=21, n=29) som representerat Sverige under åren 2021-februari 2022. Samtliga spelare togs med i urvalet i respektive åldersgrupp, vilket gör att samtliga fall utgör urvalet till denna studie. Spelarnas födelsedatum sammanställdes utifrån vilket landslag de spelade i. Spelarnas födelsedatum kategoriserades i kvartal, Q1: januari, februari och mars, Q2: april, maj och juni, Q3: juli, augusti och september samt Q4: oktober, november och december. Spelarnas födelsedatum kategoriserades även in i halvår. Första halvåret vilket motsvarade januari-juni och andra halvåret vilket motsvarade juli-december. Vidare registrerades spelarna spelarpositioner. Resultat Resultatet visar på att det förekommer en överrepresentation av spelare födda under det första halvåret i de svenska flick- och damlandslagen. Resultatet visar att tre av fem landslag (dam, F19 och F17) uppvisade en RÅE inom spelartrupperna. Vidare visar studien på att RÅE är förekommande för alla positioner, (målvakt, backar, mittfältare och forwards), dock återfanns den största RÅE bland målvakterna och backarna. Slutsats RÅE är något som förekommer inom svenska flick- och damlandslag. Hur stor RÅE som förekommer varierar från varje specifikt landslag och det går därav inte att tala om någon trend. Det finns skillnader mellan landslagen som till viss del inte går att förklara med denna studie. Vidare kan man inte uttala sig om RÅE ökar eller minskar med en ökad ålder bland spelarna då denna studies resultat tyder på RÅE i vartannat landslag. Fysisk mognad kan antas vara den viktigaste egenskapen och spelare som tidigt väljs ut utifrån dessa egenskaper kan få fördelar som till exempel högre kvalitet på coachningen samt får tidigare erfarenhet av konkurrens. Spelare som mognar senare har då mindre chanser att bli uttagna till elitlag och riskerar även avhopp från idrotten. / <p>Idrott III</p>