Mitt syfte med denna uppsats är att i form av intervjuer undersöka pedagogers uppfattningar om de möjligheter som ges, och de begränsningar som finns, i förskolans fysiska ateljémiljö, den konkreta plats där barns bildskapande sker och genomförs, oberoende av om det är ett speciellt rum i form av en ateljé eller om det är ett hörn i matrummet. Studiens syfte har utvecklats vidare till att försöka få förståelse om pedagogers uppfattningar om barns rätt till inflytande i den fysiska ateljémiljön. Med syfte att genomföra en kvalitativ intervjustudie så samlas data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av sju stycken pedagoger, en pedagog i taget, från fyra olika förskolor. Jag har upplevt min studie som intressant och ständigt aktuell eftersom forskningsobjektet som jag undersökt har varit den fysiska ateljémiljön, ur ett demokratiperspektiv. Resultatet har visat att yngre barns inflytande är ganska begränsat i jämförelse med de äldre barnens möjligheter till inflytande, när det gäller den fysiska ateljémiljön. Resultatet visar också att pedagogers uppfattningar om de möjligheter som ges, och de begränsningar som finns, i förskolans fysiska ateljémiljö, beror på sorteringen av barn och i klassificeringen av det material som erbjuds i den fysiska ateljémiljön. Därför kommer maktaspekten att belysas i studien. I slutet av studien så diskuteras resultatet mot vad teoretiker och forskare säger, för att skapa goda förutsättningar för ett demokratiskt förhållningssätt i frågan om barns inflytande i utformandet av den fysiska ateljémiljön. Jag har dessutom testat Basil Bernsteins teori som ofta använder sig av rumsliga beskrivningar för att definiera olika begrepp kring kontroll och makt. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 Ladok.</p>