Rapporten behandlar utvecklingsarbetet av ett nytt gåbord i samarbete med Skaraborgs sjukhus. Målet med arbetet var delvis att lokalisera och lösa de problem som fanns med det befintliga gåbordet. Samt utöver detta utveckla och göra bordet ergonomiskt anpassat för både vårdare och patient. Arbetet är uppdelat i bakgrund, förstudie, idégenerering, konceptutveckling och till sist ett resultat. I förstudien har de olika gåbord som finns på marknaden studerats och vilka problem det finns med dessa genom intervjuer med berörda parter. Genom en innehållsrik kravspecifikation och riktlinjer från Svensk standard (ISO-11199, 2005) har arbetet haft tydliga ramar för den utvecklande processen. Med hjälp av ett antal kreativitetsmetoder har ett stort antal lösningar hittats som efter en utvärdering gallrats till ett fåtal kvarvarande. Efter det följande utvecklingsarbetet har dessa idéer förbättrats till ett slutgiltigt koncept, en produkt som möter de krav som satts upp. / This report deals with the development of a new walking table in cooperation with the hospitals in Skaraborg. The goal was partally to locate and solve the problems that existed with the walking aid, and with a usability outlook develop the table to suit both nurses and patients. The work is divided into a literature study, idea generation, concept development and finally a result part. In the preliminary study, the group looked at various walking tables available on the market today and what problems there are with them through interviews. Through a comprehensive specification of requirements and guidelines from the Swedish standard association, the work could go on to the developing process. With the help of some different creativity techniques, a large number of solutions where found, and after evaluating these solutions a smaller amount of concepts could be developed futher. After improvement of these ideas, the project resulted in a product that met the requirements set by the user and project team.

<p>Rapporten behandlar utvecklingsarbetet av ett nytt gåbord i samarbete med Skaraborgs sjukhus. Målet med arbetet var delvis att lokalisera och lösa de problem som fanns med det befintliga gåbordet. Samt utöver detta utveckla och göra bordet ergonomiskt anpassat för både vårdare och patient. Arbetet är uppdelat i bakgrund, förstudie, idégenerering, konceptutveckling och till sist ett resultat. I förstudien har de olika gåbord som finns på marknaden studerats och vilka problem det finns med dessa genom intervjuer med berörda parter. Genom en innehållsrik kravspecifikation och riktlinjer från Svensk standard (ISO-11199, 2005) har arbetet haft tydliga ramar för den utvecklande processen. Med hjälp av ett antal kreativitetsmetoder har ett stort antal lösningar hittats som efter en utvärdering gallrats till ett fåtal kvarvarande. Efter det följande utvecklingsarbetet har dessa idéer förbättrats till ett slutgiltigt koncept, en produkt som möter de krav som satts upp.</p> / <p>This report deals with the development of a new walking table in cooperation with the hospitals in Skaraborg. The goal was partally to locate and solve the problems that existed with the walking aid, and with a usability outlook develop the table to suit both nurses and patients. The work is divided into a literature study, idea generation, concept development and finally a result part. In the preliminary study, the group looked at various walking tables available on the market today and what problems there are with them through interviews. Through a comprehensive specification of requirements and guidelines from the Swedish standard association, the work could go on to the developing process. With the help of some different creativity techniques, a large number of solutions where found, and after evaluating these solutions a smaller amount of concepts could be developed futher. After improvement of these ideas, the project resulted in a product that met the requirements set by the user and project team.</p>

The purpose of this study was to investigate patients self-rated ADL-function after a periprosthetic fracture, to view the demographics of the patient group and investigate any gender differences in ADL-function. Whether patients managed to return to previous housing after the fracture and reasons for this was also studied. This is a register-based retrospective and prospective cohort study with a quantitative approach. Demographic and anamnestic patient data was collected from the electronic health records. The participants were called for an interview where Katz ADL-index and EQ5D was used to describe the participants´ ADL functioning together with physical and mental functioning. The result shows that the majority of the participants rated themselves as independent in their ADL-function. No gender differences were noted in ADL-functioning. Self-rated EQ5D demonstrated that the majority of the participants had some problems with walking. The typical participant in this study was a single woman living in an apartment and 78 years of age. All of the participants returned to previous housing. The majority of the participants rated themselves as independent in their ADL-functioning. Correlation was noted between the lack of daily exercise and lower ADL-function. Therefore it is important to promote the older individuals’ ability for exercise. / Syftet med studien var att undersöka patienters självskattade ADL-funktion efter en protesnära fraktur, studera patientgruppens demografi, samt att studera skillnader mellan könen i ADL-funktion. Ytterligare undersöktes om patienterna återgick till tidigare boendeform efter frakturen och orsaker till detta. Det är en registerbaserad retrospektiv och prospektiv kohort studie med kvantitativ ansats. Demografisk och anamnetisk patientdata samlades in från journalsystemet Cosmic. Patienterna kallades till en intervju där Katz ADL-index och EQ5D användes för att kartlägga deltagarnas ADL-funktion, fysiska och psykiska funktion. Resultatet visade att huvuddelen av deltagarna skattade sig ”oberoende” i ADL-funktion. Det noterades ingen skillnad mellan könen gällande ADL-funktion. Självskattningen utifrån EQ5D visade att majoriteten av deltagarna hade vissa svårigheter att gå, oavsett kön. Den typiska deltagaren i undersökningsgruppen var en ensamstående kvinna, boende i lägenhet, 78 år gammal. Samtliga deltagare återgick till den boendeform de hade innan. Huvuddelen av patienterna skattade sig som ”oberoende” i sin ADL-funktion och det fanns ingen skillnad mellan könen. Samband noterades mellan avsaknad av vardagsmotion och lägre ADL-funktion. Därför är det viktigt att främja den äldre individens förutsättningar för motion.