Spelling suggestions: "subject:"artroplastik"" "subject:"arthroplastik""
1 |
Livskvalitet efter artroplastik och betydelsen av tidig mobilisering.Johansson, Max, Häggblom, Joakim January 2019 (has links)
Sammanfattning Bakgrund Medelåldern för befolkningen i Sverige blir högre. Det kommer leda till att antalet höft- och knäoperationer ökar. Således krävs det mer forskning för att optimera omhändertagandet av patienterna i denna patientgrupp. Syfte Primärt var syftet är att undersöka effekten av tidig mobilisering vid knä- och höftledsoperation relaterat till vårdtid (Length of Stay). Sekundärt var målet att undersöka effekten av sagd operation på patientrapporterad livskvalitet (Quality of Life). Metod För att besvara frågeställningarna genomfördes en allmän litteraturstudie av artiklar med kvantitativ metod. Resultat Patienter som genomförde höft-och knäledsoperation skattade sin postoperativa livskvalitet EuroQol 5-dimensions (EQ-5D) högre än innan operation, värdet närmar sig det för populationen i stort normala. Ökningen är mest påtaglig under de tre första månaderna efter operation och kvarstår i upp till två år. Att påbörja mobilisering av patienten under samma dag som operationen kan ge stor utdelning relaterat till förkortad vårdtid, i vissa fall en minskning med 6,45 dagar. Slutsats Tidig mobilisering förkortar vårdtiden. Höft- och knäledsoperation leder i de flesta fall till förbättrad livskvalité. Nyckelord: Tidig mobilisering, Artroplastik, Vårdtid Livskvalitet, Patienthälsa
|
2 |
Patienters självskattning av Aktiviteter i Dagligt Liv efter en protesnära frakturSahlin, Linda, Rosander, Pål January 2012 (has links)
The purpose of this study was to investigate patients self-rated ADL-function after a periprosthetic fracture, to view the demographics of the patient group and investigate any gender differences in ADL-function. Whether patients managed to return to previous housing after the fracture and reasons for this was also studied. This is a register-based retrospective and prospective cohort study with a quantitative approach. Demographic and anamnestic patient data was collected from the electronic health records. The participants were called for an interview where Katz ADL-index and EQ5D was used to describe the participants´ ADL functioning together with physical and mental functioning. The result shows that the majority of the participants rated themselves as independent in their ADL-function. No gender differences were noted in ADL-functioning. Self-rated EQ5D demonstrated that the majority of the participants had some problems with walking. The typical participant in this study was a single woman living in an apartment and 78 years of age. All of the participants returned to previous housing. The majority of the participants rated themselves as independent in their ADL-functioning. Correlation was noted between the lack of daily exercise and lower ADL-function. Therefore it is important to promote the older individuals’ ability for exercise. / Syftet med studien var att undersöka patienters självskattade ADL-funktion efter en protesnära fraktur, studera patientgruppens demografi, samt att studera skillnader mellan könen i ADL-funktion. Ytterligare undersöktes om patienterna återgick till tidigare boendeform efter frakturen och orsaker till detta. Det är en registerbaserad retrospektiv och prospektiv kohort studie med kvantitativ ansats. Demografisk och anamnetisk patientdata samlades in från journalsystemet Cosmic. Patienterna kallades till en intervju där Katz ADL-index och EQ5D användes för att kartlägga deltagarnas ADL-funktion, fysiska och psykiska funktion. Resultatet visade att huvuddelen av deltagarna skattade sig ”oberoende” i ADL-funktion. Det noterades ingen skillnad mellan könen gällande ADL-funktion. Självskattningen utifrån EQ5D visade att majoriteten av deltagarna hade vissa svårigheter att gå, oavsett kön. Den typiska deltagaren i undersökningsgruppen var en ensamstående kvinna, boende i lägenhet, 78 år gammal. Samtliga deltagare återgick till den boendeform de hade innan. Huvuddelen av patienterna skattade sig som ”oberoende” i sin ADL-funktion och det fanns ingen skillnad mellan könen. Samband noterades mellan avsaknad av vardagsmotion och lägre ADL-funktion. Därför är det viktigt att främja den äldre individens förutsättningar för motion.
|
3 |
Anledningar till varför patienter inte går hem som planerat efter elektiv höftplastikSandahl, Matilda, Carlsson Forslund, Petra January 2011 (has links)
Det finns 79 sjukhus i Sverige som utför total höftledsplastik. Ett sjukhus i Mellansverige opererar årligen 300 elektiva höftplastikoperationer. Syftet med studien var att undersöka hur stor andel av patienterna som inte går hem som planerat efter elektiv höftplastikoperation samt vilka orsaker som ligger bakom detta. Även ålder- och könsskillnader vad gäller tidpunkt för hemgång har undersökts.Studien är empirisk och kvantitativ med en jämförande och deskriptiv studiedesign. Egenhändigt utformade formulär delades ut. Totalt 52 formulär samlades in varav 10 uteslöts som bortfall.Studien visade att 64 % av patienterna blir kvar längre än planerat på sjukhuset. Detta beror på flera olika faktorer. Lågt blodvärde och/eller behov av blodtransfusion, hemsituation och immobilisering var de tre främsta orsakerna. Övriga orsaker som framkom var yrsel och svimning, övrig sjukdom, helg, smärta, ny fraktur samt bilaterala proteser. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan ålder och försenad hemgång eller mellan kön och försenad hemgång.Slutsatsen är att majoriteten av de elektiva höftplastikpatienterna blir kvar längre än planerat på avdelningen och de tre främsta orsakerna till detta är lågt blodvärde och/eller behov av blodtransfusion, hemsituation och immobilisering. / ABSTRACTThere are 79 hospitals in Sweden performing total hip replacement. A hospital in central Sweden operates an annual of 300 elective hip replacement surgeries. The purpose of this study was to examine the proportion of patients who do not go home as planned after elective hip replacement and the reasons behind this. Age and gender differences in the timing of discharge have also been investigated.The study is empirical and quantitative, with a comparative and descriptive study design. Self-designed forms were distributed. A total of 52 forms were collected of which 10 were excluded as non-response.The study showed that 64% of patients remain longer than planned at the hospital. This is due to several factors. Anemic and/or need for blood transfusion, home situation and immobilization were the three main causes. Other factors that emerged were dizziness and fainting, other illness, weekend, pain, new fracture and bilateral prostheses. There were no significant difference between age and delayed discharge or between sex and delayed discharge.The conclusion is that the majority of elective hip replacement patients remain longer than planned in the hospital and the three main reasons for this are anemic and/or need for blood transfusion, home situation and immobilization.
|
4 |
Patienters upplevelser av att leva i väntan på elektiv höft- och knäartroplastik : en litteraturstudie / Patients' experiences of living while waiting for elective hip and knee arthroplasty : a literature reviewRyrland, Linda, Tallhed, Kadja January 2020 (has links)
I Sverige väntar tusentals människor på elektiv höft- eller knäartroplastik, där den främsta indikationen för operationen är smärta och nedsatt funktion i den drabbade leden. Artros är den vanligast förekommande ledsjukdomen och utmärks av en påverkan på hela människan och dennes livskvalitet. Genom att få en ökad förståelse för personer som väntar på elektiv kirurgi vid artros och deras situation och upplevelser, ökar även möjligheterna att möta behov och därmed bidra till en mer personcentrerad vård. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på elektiv höft- och knäartroplastik. Litteraturstudien genomfördes utifrån ett inifrånperspektiv och grundar sig i 13 vetenskapliga artiklar där en kvalitativ manifest innehållsanalys har tillämpats. Analysen resulterade i fem huvudkategorier som beskriver patienters upplevelser av att vänta på elektiv höft- och knäartroplastik. Att väntetiden känns frustrerande, plågsam och långdragen, att smärta och begränsningar orsakar en försämrad livskvalitet, att känna rädsla inför operationen och tiden efter, men se det som enda utvägen, att förbereda sig och acceptera situationen samt känna hopp om en bättre framtid och att behöva information och stöd från andra och sjukvården. Sjukvården är i behov av ett paradigmskifte gällande bemötandet av patienter som väntar på elektiv höft- och knäartroplastik, där fast-track perspektivet riskerar att tränga undan individanpassad och personcentrerad vård. Det finns ett behov av ytterligare forskning inom området för att säkerställa en individualiserad och god preoperativ vård.
|
Page generated in 0.0536 seconds