Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de näringar som finns etablerade i Sápmi och de naturresurser som ännu inte exploaterats. Norrländska älvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhälleligt intresse i att ge goda förutsättningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker är intressanta etableringar i både fjäll- och skogsland och högaktualiserar frågan om rennäringens fortsatta bedrivande. Det finns även andra ekonomiska intressen i fjällområdena bortom energiproduktion, gruvnäring och skogsbruk som gör anspråk på mark och vatten som omfattas av renskötselrätt. Omfattande intrång i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nämligen också av turism och friluftsaktiviteter. Med detta som bakgrund finns det ett intresse och behov av att studera svenska kommunala, statliga och rättsliga instansers hantering och värdering av rennäringsintresset i frågor som rör den fysiska planeringen på mark med rätt för sameby att utöva renskötsel. Examensarbetet har koncentrerats till två fallstudier och med hjälp av en metod för kvalificerad uppföljning av offentlig förvaltning har resultatet av fallstudierna analyserats. Den ena fallstudien behandlar ett bygglov för en vildmarkscamp i Kuossanjarka i Kiruna kommun medan den andra fallstudien behandlar en detaljplan för ett fritidshusområde i Nedre Laukkuluspa, också det i Kiruna kommun. I analysen och diskussionen utifrån examensarbetets problemställning har det framkommit att svenska myndigheter hanterat och värderat rennäringsintresset på ett olikartat sätt i ärendehandläggningen. Myndigheter har inte tydligt redovisat vilka argument och mot bakgrund av vilka lagbestämmelser eller annat underlag som beslut fattats. En sådan otydlighet kan bland annat skönjas i myndigheters tolkning av bestämmelserna i första och andra stycket i 3 kap. 5 § MB, där det inte tydligt kunnat utläsas om eller på vilket sätt, skillnaderna i de båda styckena vägts in i myndigheternas bedömningar och beslut. Vad beträffar myndigheters hantering av riksintresset för rennäring, har det framkommit att tolkningen av bestämmelsen även där skett på ett disparat sätt. Skillnader återfinns både i myndigheternas bedömning av det underlag som legat till grund för beslut liksom vilka konsekvenser den förändrade markanvändningen kan få och vilka effekter det kan ge på riksintresset. I myndigheternas värdering av risken för påtaglig negativ inverkan på förutsättningarna att utöva renskötsel, har bedömningar generellt gjorts utifrån det enskilda fallet och inte med hänsyn till det samlade intrång i betesmarker som berörd sameby fått utstå eller beräknas kunna få utstå i framtiden. Därutöver kan konstateras att översiktsplanen som varit gällande för de två fallen har brustit i sin funktion som beslutsunderlag då riksintressanta områden för rennäring inte redovisats i laglig ordning.

As the green transition gains importance, the demand for green technologies and rare earth elements (REE)has surged. The Nordic countries are overall well-supplied with minerals and metals, however, they have a ratherunique dilemma. Knowing that the majority of Swedish mines are situated on Sápmi, a relevant question is raised:How do we extract mineral resources to benefit the green transition, whilst respecting the land of Europe's onlyIndigenous group, the Sami people? Moreover, as the CSDDD framework emerges, yet another question is raised:How might CSDDD promote Sami influence in future mining-related decision-making? To explore this matter, I haveconstructed a most likely scenario and used the recent REE findings in Kiruna as a case study. The framework seemsto promote Sami influence in numerous ways as it creates a new legal ground to demand participation and seek justice,expands the definition of Sami interests, allows for consultations with nearby Sami villages, includes the Samiperspective on negative impacts, and could result in Sami people being consulted in terms of Indigenous rights-holders.However, if the framework and the Swedish mining permitting system are not synchronized properly, it might resultin cases where mining companies receive permits that conflict the will of the Sami people. Furthermore, theframework’s mentions of stakeholder engagement and Indigenous participation leave room for interpretation. At worst,the level of Sami influence in future mining-related decision-making could lie in the hands of the member states, andhence, the mining companies.

Exploitation of indigenous lands due to the extraction of natural resources is a global problem, historically and today. This paper will focus on a Swedish context, specifically the mining industry in Kiruna and how the state-owned mining company LKAB with a new discovery of rare earth elements (REE) threatens to exploit the lands of the Sami village of Gabna. Through a critical discourse analysis, the aim is to study to what extent and how Sami rights and interest are presented in the national media, how language in the national discourses can legitimize certain types of actions, and how this in turn can reproduce or challenge unequal power relations between the Sami and the Swedish state. In 13 investigated articles from Aftonbladet, the most dominant discourse is the presentation of the planned extraction as a contribution to the green transition and a solution to the climate crisis, which serves as legitimization of LKAB's actions. This, in combination with the peripheral position of the Sami, reproduce unequal power relations and shows practices of green colonialism as exploitation is legitimized through arguments about a green transition. In conclusion, this is a conflict of interest between the Swedish state and the Sami people, and whether it will follow the course of other colonial patterns remains to be seen.