SAMMANFATTNING Inledning och bakgrundFörekomsten av övervikt och fetma ökar stadigt i Sverige och runt om i världen samt klassas som en allvarlig folksjukdom. Fetma bär med sig en rad konsekvenser som är direkt hotande för hälsan och visar sig i fysiska och psykiska besvär. Den mest effektiva behandlingen mot fetma är överviktskirurgi och det vanligaste ingreppet i Sverige samt det som visat bäst resultat är gastric bypass operation. Vid detta ingrepp minskas magsäcken så endast en liten ficka finns kvar, vilket medför ett begränsat intag av måltider samt ett minskat näringsupptag. Efter operationen kan individen inte längre följa sina gamla vanor och förändringar i kroppen sker vilket kan leda till att många omställningar uppstår. Stöd har ett starkt samband till personer med övervikt och fetma, särskilt i samband med att förnya eller förändra vanor. Dessa personers behov av stöd kan kopplas till sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet, vars uppgift är att vara till hjälp genom att exempelvis stötta, informera och motivera. Syfte Syftet med föreliggande studie var att beskriva upplevelser av konsekvenser och stöd efter gastric bypass kirurgi. Metod En kvalitativ forskningsansats valdes som metod till studien för att få ta del av individers individuella och subjektiva upplevelser och på så vis besvara föreliggande syfte. Sex halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personer som genomgått en gastric bypass operation med en utarbetad intervjuguide som grund. Resultat Informanterna beskrev den fysiska och psykiska hälsan som något mycket viktigt för att kunna få ihop en god livsstil. De informanter som hade positiva upplevelser sett till operationen talade för allt det goda som förändringen innebar, medan informanterna med negativa upplevelser tydligt kunde beskriva även de ogynnsamma sidorna av ingreppet. Alla informanter var eniga om att viktminskningen var det mest fördelaktiga operationen fört med sig samt att ingreppet i sig varit livsförändrande oavsett dess följder. Upplevelser av tillfredställande och otillräckligt stöd efter operationen varierade i hög grad hos deltagarna i studien. Trots detta var alla överens om att stödet behöver uppmärksamhet och många förslag på förändringar samt förbättringar uppgavs. Slutsats Gastric bypass har en god viktreducerande effekt som för med sig en rad positiva samt negativa konsekvenser. En oro finns beskriven inför framtiden och det eventuellt kommande behovet av sjukvård. Därför kan en kompetenshöjning med användande av tvärvetenskapliga vårdinsatser vara till fördel för personer med fetma.Nyckelord: Överviktskirurgi, Gastric bypass, Konsekvenser, Stöd.

Bakgrund Idag är Roux-en-Y gastric bypass (RYGB) en vanlig behandlingsform mot fetma med väldokumenterade effekter på långsiktig viktminskning. De faktorer som bidrar till viktnedgången efter RYGB är komplexa och delvis oklara, varav en är smakförändringar. Betydelsen av smakförändringar på patienternas matvanor är relativt outforskad liksom patienternas egna upplevelser av fenomenet. Hur skulle patienterna beskriva sina smakförändringar och hur har det påverkat dem fysiskt och psykiskt? Syfte Syftet med studien är att utforska upplevelser och erfarenheter av smakförändringar hos patienter som genomgått en RYGB. Metod Sex kvalitativa djupintervjuer genomfördes med informanter som genomgått RYGB i Värmland, 2012, och som upplevt smakförändringar. Informanterna söktes upp via Scandinavian Obesity Surgery Registry (Soreg) och intervjuades enskilt. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide som stöd. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna upplevde skillnader i både smak och konsistens efter operationen vilka sammanfattas under begreppet ”sensoriska förändringar”.  De vanligaste förändringarna var en sänkt preferens för söta och feta livsmedel samt för alkohol och en ökad preferens för salta livsmedel. De sensoriska förändringarna inverkade positivt på matvanor och vikt och den dominerande känslan hos informanterna var tacksamhet. Andra känslor som uppstod var bland annat besvikelse, förvåning och saknad, då mat som tidigare uppskattats inte längre kunde avnjutas i samma utsträckning.  Informanterna upplevde ofta sensoriska förändringar och överkänslighet av samma livsmedel men ansåg att de var fristående fenomen. Slutsats Sensoriska förändringar efter RYGB väckte övervägande positiva känslor och underlättade övergången till hälsosammare livsmedelsval. Ökad information om sensoriska förändringar före operation skulle kunna öka förberedelsen och tryggheten för patienten. / Background Roux-en-Y gastric bypass (RYGB) is a common treatment for obesity with well- documented effects on long-term weight reduction. The mechanisms by which RYGB causes weight loss are complex and not fully understood, but partly include taste changes. The importance of these changes on patients eating habits is relatively unexplored as well as their own experiences of the phenomenon. How would patients describe their taste changes and how has it affected them physically and psychologically? Objective The purpose of this study is to explore the perceptions and experiences of taste changes in patients who have undergone RYGB surgery Method Six qualitative interviews were performed with informants who underwent RYGB in Värmland, 2012, and who experienced taste changes. The informants were found from Scandinavian Obesity Surgery Registry (Soreg) and were interviewed separately. To assist the interviews a semi-structured interview guide was used. The interviews were recorded and transcribed verbatim. Transcribed material was analyzed using qualitative content analysis. Results The informants were found to experience differences in both taste and texture after surgery and these were concentrated to the concept "sensory changes". The most common changes were a reduced preference for sweet and fatty foods as well as for alcohol, and an increased preference for salty foods. The sensory changes had a positive impact on eating habits and weight. The dominant feeling was gratitude. Other emotions that arose were disappointment, surprise and longing, when food that previously had been appreciated no longer could be enjoyed to the same degree. The informants often experienced sensory changes and hypersensitivity of the same food but felt that they were stand-alone phenomenon. Conclusion Sensory changes after RYGB mainly aroused positive feelings and facilitated the transition to healthier food choices. Increased information about sensory changes before surgery could increase the preparation and safety for patients

Infection with the gut-pathogen Helicobacter pylori is the single, most important risk factor in the development of gastric cancer. Although there is a rising incidence in mortality resulting from this malignancy, the exact mechanism underlying the initiation and progression of bacterial-induced gastric tumorigenesis is still not completely understood. Several studies implicate the activation of the Signal Transducer and Activator of Transcription 3 (STAT3) signaling pathway as a cellular trigger for promoting carcinogenes. In this thesis, I studied the role of the STAT3 signaling pathway in H. pylori mediated tumorigenesis, and attempted to delineate mechanisms involved. I have found that H. pylori activates the STAT3 signaling pathway both in vitro and in vivo, to promote carcinogenesis. Pivotal for H. pylori mediated STAT3 activation are the bacterial effector protein CagA and host receptor components, the gp130 and the IL-6αR subunits. Further investigation into the mechanism of STAT3 induction identified a key role for cholesterol-enriched membrane lipid rafts. Bacterial invasion and CagA injection into host cells was also dependent on lipid raft integrity. Co-fractionation via the use of sucrose gradients, which permits the isolation of lipid rafts, identified H. pylori CagA to be associated with these membrane microdomains. CagA, once injected into the cell, appears to interact with the inner leaflet of the host plasma membrane via a charge association that either directly or indirectly anchors it to the negatively charged anionic lipids in the cytoplasmic membrane. In addition, janus kinases were recruited to rafts upon H. pylori infection. In this thesis, I present a dynamic model of STAT3 activation, which requires the interaction of lipid raft associated proteins, H. pylori CagA and recruited JAKs with non-lipid raft receptor components to support STAT3 signaling. This study is significant since it provides insight into the possible mechanisms by which H. pylori induces gastric cancer and furthermore, it facilitates the development of novel therapeutic targets directed against bacterial induced carcinogenesis.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Thesis (doctoral)--Lund University, 1997. / Added t.p. with thesis statement inserted.

Thesis (Ph. D.)--University of Hong Kong, 1998. / Includes bibliographical references (leaves 220-274).

Thesis (doctoral)--Lund University, 1997. / Added t.p. with thesis statement inserted.

Thesis (Ph. D.)--University of North Texas, May, 2007. / Title from title page display. Includes bibliographical references.

Resumo:O câncer gástrico (CG) é um dos tipos mais comuns de câncer e apresenta altas taxas de mortalidade. Embora seja observada redução em sua incidência, o prognóstico para essa doença permanece ruim, principalmente quando o diagnóstico é feito nos estadios avançados. Recentes evidências têm identificado a metilação do DNA como um mecanismo importante na inativação de genes supressores de tumor. Infecção por Helicobacter pylori é considerada como um dos principais fatores etiológicos e o gene bacteriano CagA é associado com doenças gastroduodenais mais severas, incluindo câncer. Igualmente, o vírus Epstein-Barr é um outro agente infeccioso associado a pelo menos 10% dos casos de câncer gástrico. Neste estudo, nós determinamos o padrão de metilação dos genes CDH1, DAPK, COX2, hMLH1 e CDKN2A e a freqüência da Instabilidade de Microssatélites (MSI) em 89 amostras de tumores gástricos primários e buscamos por correlações com a infecção por Helicobacter pylori e vírus Epstein Barr e também, com características clinicopatológicas dos adenocarcinomas gástricos. COX2 foi o gene com a maior freqüência de metilação (63.5%) nestes pacientes, seguido por DAPK (55.7%), CDH1 (51%), CDKN2A (36%) e hMLH1 (30.3%). Nesse estudo, MSI foi associado com metilação em hMLH1 e inversamente correlacionado com metilação do gene DAPK. Também, MSI foi inversamente correlacionado com presence de cepas H. pylori CagA+, sugerindo novas evidências para a associação entre MSI e melhor prognóstico. / Abstract: Gastric cancer (GC) is one of the most common cancer types and it is associated with high mortality frequencies. Although a decrease in the worldwide incidence is observed, the prognosis of this disease still remains poor, mainly when the diagnosis is carried out at advanced stages. Recent evidences have identified DNA methylation as an important mechanism for tumor suppressor gene inactivation. Helicobacter pylori infection is considered one of the most important etiological factors and the CagA gene is associated with more severe pathologies including cancer. Likewise, EBV is another infectious agent that has been associated with gastric carcinoma in at least 10% of the cases. In this study, we determined the promoter methylation status of the CDH1, DAPK, COX2, hMLH1 and CDKN2A and MSI frequency in 89 primary gastric carcinomas and correlated the findings with the presence of H. pylori and EBV infections and also with clinicopathological features of gastric carcinomas. COX2 was the most frequently hypermethylated gene (63.5%) in these patients, followed by DAPK (55.7%), CDH1 (51%), CDKN2A (36%) and hMLH1 (30.3%). In this study, MSI was correlated with hMLH1 methylation, as shown before, and there was an inverse correlation between DAPK hypermethylation and MSI. Also, MSI was inversely correlated with H. pylori CagA+, providing new evidence for the association of MSI and better prognosis. / Orientador: Maria Inês de Moura Campos Pardini / Coorientador: Nídia Alice Pinheiro / Banca: Silvia Helena B. Rabenhorst / Banca: Clauida Aparecida Rainho / Banca: Fernnado Lopes Alberto / Banca: Magaly Machado Sales / Doutor