Diss. Nr. 2936 Wirtschaftswiss. St. Gallen, 2004. / Literaturverz.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2006.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Techn. Universiẗat, Habil.-Schr., 2003--Braunschweig.

Universiẗat, Diss., 2006--Frankfurt (Main).

Techn. University, Diss., 2005--Berlin.

Denna sociologiska C-uppsats handlar om stöd till anhörigstödjare. Den har ett hermeneutiskt förhållningsätt och data har samlats in genom kvalitativ metod. Fokus har riktats till Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamos kommuner (GGVV regionen). Efter kontakt med kommunernas anhörigsamordnare väcktes intresset att undersöka de olika stöden till anhörigstödjare som finns i GGVV regionen. Då stöden gått från att erbjudas i samma form till alla, till att erbjudas individuellt fanns ett intresse av att undersöka vilka stöd kommunerna erbjuder. För att få en djupare förståelse av stöden har det även undersökts vilka stöd som finns, vilka som tar emot stöden, hur gemenskapen upplevs, men även hur anhörigstödjare anser att stöden påverkar dem. Efter intervjuer, deltagande observationer samt en livshistoria fanns tillräckligt med material att analysera data med hjälp av teoretiska begrepp. De teoretiska begrepp som använts är Gemeinschaft och Gesellschaft, livsformen Främlingen samt Empowerment. Analysen visar att GGVV regionen erbjuder stöd av olika former som exempelvis träffar för anhörigstödjare, Må bra dagar och Gapet. En betydelsefull familjär gemenskap verkar innefattas på alla de olika stödformerna. Anhörigstödjarna upplever att stöden ger dem ny energi, kraft samt att de lättare att prata om sin situation med andra personer i liknande situation. Stöd vi studerat når generellt ut till en viss grupp av människor, kvinnor över 65 år och dessa kvinnor har svensk etnisk bakgrund. Dessutom erbjuder de fyra kommunerna inte samma former av stöd till anhörigstödjare. / This sociological essay is about support for relatives prop. It has a hermeneutic attitude, and data were collected through qualitative methods. The focus has been directed to the municipalities of Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd and Värnamo (the GGVV region). Contact with relative’s supporters caused interest to examine the various relatives prop that are available in the GGVV region. As the support changed from being based on general terms to be individualized, an interest aroused to investigate what support the respective municipalities offer. To gain a deeper understanding of the support, the beneficiaries have been examined as well as the experience of the community and how the families believe that the supports affect them. Through interviews, participant observations, and a life story, sufficient material was gathered for analyzing the data using theoretical concepts. The theoretical concepts used are Gemeinschaft, Gesellschaft, The Stanger and Empowerment. The analysis shows that the GGVV region offers support for various forms of family gatherings for example, "feel good days" or "the Gapet". A significant family community seems to be included in all of the forms of assistance. The families feel that the support gives them new energy, and give them strength to talk about their situation. Unfortunately, the support we have studied only reach out to a certain group of people, women over 65, with a Swedish ethnic background. Besides four of the municipalities we reviewed do not offer the same assistance relatives prop.

Arbetarstadsdelen Hagalund i Solna byggdes vid förra sekelskiftet och kom tidigt att anses förslummad men har sedan kåkstaden revs på 1960-talet omladdats till kulturhistorisk idyll. Som ett led i miljonprogramsbebyggelsen under tidigt 1970-tal byggdes nya Hagalund vilken snart kom att betraktas som nyslum. Mitt syfte är att analysera olika beskrivningar av gamla och nya Hagalund och undersöka varför en stadsdel kom att stämplas som ful, farlig och olämplig av utomstående men av de boende kom att upplevas som modern, trygg och bekväm. Jag har intervjuat arton personer som bor eller har bott i stadsdelen Hagalund och fått deras sense of place av sitt Hagalundsboende. Flera av familjerna har varit stadsdelen trogna i över 30 år och är in place med Hagalund. Mina observationer, tidningsartiklar och konstverk som beskriver Hagalund är annat bearbetat material. Min teoretiska grund bottnar i en klassdiskurs som är sprungen ur Pierre Bourdieus teorier om människors olika kapital och förmåga att positionera sig. Inom ramen för existerande sociala hierarkier får vissa människor mer inflytande och mer legitimitet än andra att karaktärisera och definiera platser så att dessa platsskildringar kommit att dominera över andra. Dessa dominerande beskrivningar har särskilt stämplat storskaliga miljonprogramsområden och andra miljöer som ansetts fattiga oavsett bebyggelsens ålder. Socialt uppskrivna miljöer betraktas oftast som mer trygga och idylliska medan personer som bor i socialt deklasserade områden riskerar att få sin identitet nedskriven. Mina informanter menar att de känts sig trygga och bekväma i Hagalund medan ryktet har varit oförtjänt. Jane Jacobs har sedan 1960-talet förespråkat kvartersstaden som stadsbyggnadsideal. Jag har valt att pröva hur hennes ideal har sammanfallit med förut-sättningarna i gamla och nya Hagalund och funnit att mina kvarboende informanters ideal inte sammanfaller med Jacobs ideal. Jag har också valt att pröva hur Gemeinschaft och Gesellschaft framrätt i samma stadsdel och funnit att det finns osynliga Gemeinschaft i ett för utomstående betraktat Gesellschaft. Gamla och nya Hagalund har varit drabbat av dåligt rykte, men sedan Solna stad satsat resurser på både den inre- och yttre miljön och alltfler fastigheter har ombildats till bostadsrätter har talet om Hagalund ändrats. Medias bevakning har tystnat och mina informanter som är sprungna ur det svenska folkhemmet kan nu som pensionärer finna ro i ett tryggt och väletablerat Hagalund.

Zugl.: Hohenheim, Univ., Diss., 2007

Universiẗat, Diss.--Regensburg, 2008.