Föreliggande uppsats är en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya läromedlet Perspektiv på historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och läromedlet är specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nämnda läromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen förespråkar ett sådant. Diskursanalysen som används utgår från Winther Jørgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har också kombinerat denna diskursteori beträffande metod med en så kallad genustrappa, som utgår från den Edwertz och Lundström själva komponerat i deras studie, Jämställdhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras också några av förekommande bilder utifrån Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a. beskriver i Genus - om det stabilas föränderliga former, (2001) Två avhandlingar som också haft betydelse för min studie är Ambjörnssons, I en klass för sig: Ge-nus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, (2004) samt Bergs, Självets Garderobiär: Självreflexiva genusle-kar och queer socialpsykologi, (2008). Även kvinnohistorikern Ohlander med bl.a. hennes och Ström-bergs bok Tusen svenska kvinnoår: Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid, (2008), och genus forskaren Gemzöe och hennes bok Feminism(2008), har varit betydelsefulla för denna studie. Studien utvisar att kursplanen förespråkar ett genusperspektiv om än inte direkt uttalat och Per-spektiv på historien 1b, har också ett visst inslag av genusperspektiv men inte genomgående, det finns däremot mer av ett jämställdhetsperspektiv i boken, då boken lyfter fram skillnader och orättvisor mellan män och kvinnor i historien, men långt ifrån alltid problematiserar detta.

Skolan har ett stort inflytande på dagens ungdomar och enligt läroplanen har skolan ett tydligt jämlikhetsuppdrag att förmedla. Att hjälpa eleven att problematisera människors lika värde oavsett kön och etnicitet samt bemöta fördomar med kunskap ingår i de mål lärarna bör ha sett till läroplanens formuleringar. Dock besitter kanske inte alla lärare de kunskaper som behövs om bland annat jämlikhet, jämställdhet, genus och etnicitet, om ett genuint intresse inte finns hos den enskilda personen. Kan läroböcker då ge läraren stöd? I svenskämnet ska eleverna i svenska 1 bland annat arbeta med området sociolekter, ett avsnitt som i stor utsträckning ger utrymme till både diskussion och reflektion i nämnda frågor. Syftet med uppsatsen är att se hur ser det ut i 5 av de läromedlen som finns i skolan. Är de jämlika och uppfyller de ett jämlikhetssyfte?   Undersökningen bygger på sociolektavsnittet i fem olika läromedel som är framtagna för gymnasiets kurs i svenska 1 respektive A. Till hjälp har två analysmodeller använts, genustrappan och etnicitettrappan. Resultatet visar att inget av de granskade läromedlen kan användas som hjälp i arbetet med jämlikhetsfrågor men att texterna kan nå ett jämlikhetssyfte om den enskilda läraren själv problematiserar och diskuterar exemplen. Samtidigt är de inte diskriminerande utan snarare könsneutrala, ett omdöme som dock inte är att sträva efter utifrån den forskning som gjorts inom jämställdhet.