Den här studiens syfte är att undersöka två olika läromedel i engelska för årskurs 9 utifrån ett genusperspektiv och hur väl läromedlen relaterar till läroplanens jämställdhetsfrågor. Våra frågeställningar är Hur framställs kvinnor och män utifrån ett genusperspektiv? och Hur relaterar läromedlen i engelskundervisningen till de jämställdhetsfrågor som tas upp i LGR11? Vi utgår ifrån socialkonstruktionism och genusteori och sammanlänkar dessa i begreppet doing gender. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med den så kallade genustrappan har vi analyserat alla texter i dessa två böcker. Resultatet visar att det finns brister, sett ur ett genusperspektiv, i synliggörandet av män och kvinnor och att böckerna förmedlar en könsstereotypisk bild av båda könen. Män lyfts ofta upp i maktpositioner medan kvinnor befinner sig i mer passiva roller, vilket bevarar patriarkala strukturer. Vidare kan vi konstatera att varken någon av böckerna på ett lämpligt sätt relaterar till läroplanens jämställdhetsfrågor, utan att enbart en av texterna tar upp jämställdhetsrelaterad problematik.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kvinnan framställs i kapitlen om islam i läroböcker skrivna under LPF94 och GY11. En kombination av kvalitativ innehållsanalys och analysverktyget genustrappan har använts för att få fram ett resultat. Tidigare forskning visar på att läroböcker ofta visar på att mannen framställs som norm och att kvinnliga elever inte alltid känner sig representerade i läroböcker. Texterna i kapitlen om islam har brutits ned och analyserats bit för bit med hjälp av analysverktyget. Resultatet visade på att det fanns en viss skillnad mellan de två läroplanerna, då läroböcker skrivna för GY11 visade på mer fokus på jämställdhet än de för LPF94, även fast även läroböcker skrivna för det sistnämnda hade inslag av jämställdhetsperspektiv. Framställningen av kvinnan skapades ofta utifrån roller som fru och förälder samt att de historiska kvinnorna i islam fick en begränsad plats i läroböckerna.

Syfte Denna studie undersöker aktuella religionsläroböcker för årskurs 4-6 utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Syftet med studien är att bidra med kunskap till forskningen om hur genus och jämställdhet framställs i olika religionsläroböcker samt i de olika bokavsnitten inom varje bok som handlar om kristendom, islam, hinduism samt etik/moral och hur man lever tillsammans. Ur ett lärarperspektiv kommer denna studie att bidra till en diskussion om vikten att kritiskt granska och välja läromedel till religionsundervisningen samt hur läromedelsinnehåll kan påverka eleverna. Metod Undersökningen genomfördes med hjälp av metoden läromedelsanalys i kombination med kritisk visuell metod för att analysera fyra olika religionsläroböckers textinnehåll samt bildinnehåll. Texterna analyserades med hjälp av analysverktyget ”genustrappan”. Resultat De huvudsakliga resultaten visar på att religionsläroböcker överlag har ett könsneutralt innehåll men att det även finns tendenser till att innehållet är könsmytsförstärkande. De texter som är direkt religiösa berättelser domineras nästan uteslutande av män och där framställs männen ofta på ett könsstereotypiskt sätt. Män tenderar även att representeras i bild oftare än kvinnor. Den religion som utifrån de utvalda läroböckerna och genustrappan framställs som den mest könsneutrala är islam. Avslutningsvis avslutas studien med en diskussion kring vikten av att kritiskt granska läromedel samt hur läromedlens innehåll kan påverka eleverna.