The aim of this qualitative study was to get a deeper understanding of social workers experience that children who participate in the Trappan-insatsen get a sense of coherence. To achieve an empirical material social workers who perform Trappan-samtal have been interviewed. The study shows that it is important that children get help and support to talk about the trauma they experienced. The support of the narrative, however, differ depending on the child's age, it is important to have a flexible approach as a Trappan-user. It appears that it is essential that parents give their consent to the children so they can talk about the violence. It also emerges that information to the children is an important part of understanding the process. The study shows that social workers feel that the children participating in the staircase mission get a sense of coherence.

Syftet med den vetenskapliga undersökningen är att ta reda på den plats och relevans som bilderboken har i svenskämnets litteraturstudier i gymnasieskolan. Anses bilderboken enbart ha en distinkt plats hos gruppen av yngre läsare, eller kan det finnas potentialer att integrera den för andra, äldre läsare? Huvudsakligen studeras förhållandet mellan bild och text i två skönlitterära bilderböcker, Bläckfisken (2017) och Sesam sesam (2017), som båda är författade av författaren Gro Dahle. Som analysverktyg användes Maria Nikolajevas (2000) schematiska skiss av samspelen mellan bild och text i bilderböcker samt Katarina Rejmans (2013) litteraturdidaktiska verktyg "den litteraturdidaktiska trappan". Resultaten av undersökningen påvisade att samspelen mellan bild och text i Bläckfisken och Sesam sesam är flytande och varierar, där Bläckfisken tenderade att visa upp ett förstärkande och kompletterande samband medan Sesam sesam förhöll sig mer symmetriskt och kontrapunktiskt. Narrativen i bilderna och texten hade tendenser att förstärka brister eller luckor hos varandra, men även vara motstridiga och kontrapunktiska. Verken har en tydlig prägel av kontroversiella ämnen, där den litteraturdidaktiska kan användas som didaktiskt verktyg för läraren när det gäller integrering av bilderboken i litteraturundervisningen i svenskämnet på gymnasial nivå. Undersökningar visar även på att bilderboken inte explicit nämna som ett medel lärarna inte ska använda i undervisningen, utifrån Skolverkets styrdokument. Således kan bilderboken, med dess komplexa narrativ och dubbla tilltal, användas i svenskundervisningen på gymnasial nivå. Det krävs enbart ett engagemang, intresse och rätt didaktiska kunskaper eller verktyg för att implementera detta i undervisningen.

Denna studie har ett kvalitativt angreppssätt där syftet är att skapa en fördjupad kunskap rörande vad unga barn som upplevt våld i hemmet anser är värdefullt i krissamtal. Studien inriktar sig på unga barn i åldrarna fyra till sju år. Tidigare forskning påvisar att barn kan påverkas negativt av att uppleva våld i hemmet samt att bemötandet i den hjälp som barnet får är viktigt. Analysens resultat skapas genom ett induktivt angreppssätt med hjälp av begreppet terapeutisk allians och erkännandeteorin. En sekundäranalys genomförs genom att datainsamlingen består av redan insamlat intervjumaterial på barn som upplevt våld i hemmet samt deltagit i krissamtal utifrån Trappan-metoden. Studien identifierar två stycken teman som barnen uttrycker som värdefullt i krissamtalen, vilket är relation samt aktiviteter. Barnen uttrycker ett behov av att få bekräftelse för att kunna skapa en tillit till den professionella och för att de ska våga prata om våldet. Slutresultatet visar att det som barnen ger uttryck för som mest värdefullt i samtalen, är faktorer som inte ingår i Trappan-metodens riktlinjer. Detta kan betyda att det är det som den professionella gör utanför metodens riktlinjer som skapar ett positivt resultat för bearbetningsprocessen.

Malmökommissionen belyser invandrarkvinnors låga sysselsättningsgrad i Malmöoch lyfter även sysselsättning vara en av de viktigaste faktorerna för att uppnå godhälsa. Föreliggande studie har utfört 15 kvalitativa intervjuer på detarbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla trappan. Syftetmed studien är att skapa förståelse för hur det sociala arbetsintegrerande företagetoch kvinnokooperativet Yalla trappans praktik- och studieprogram Y-allas väg tillarbete arbetar för att stärka invandrade kvinnor i Malmö. Syftet är ävenledes attundersöka hur de deltagande kvinnorna upplever verksamheten och således vilkenbetydelse Y-allas väg till arbete har för kvinnorna. Intervjumaterialet haranalyserats med hjälp av de teoretiska begreppen erkännande, sörjbarhet ochempowerment. Den avslutande diskussionen och resultaten lyfter vikten av attYalla trappan är utformad utifrån deltagarnas behov. Diskussionen och resultatenlyfter även relevansen av att vara delaktig i en stärkande gemenskap för att kunnaskapa medvetenhet och förändring. Slutligen problematiserar studien huruvidastyrkan som skapas inom verksamheten även erhålls utanför kollektivet. / The Malmö Commission highlights the low employment rate of immigrant women in Malmö and underlines employment as being one of the most important factors for achieving good health. This study is conducted through 15 qualitative interviews with women involved in the labor-integrating social enterprise and women cooperative Yalla trappan. The aim of the study is to understand how the Yalla trappan trainee- and study program Y-allas väg till arbete works with strengthening immigrant women in Malmö. The purpose is to examine how the participating women experience the participation and thus the significance of the programme Y-allas väg till arbete. The empirical material has been analyzed through the theoretical concepts of recognition, mournfulness and empowerment.The discussion and results concludes the importance of Yalla trappan being designed based on the needs of the participants at the core. The discussion and results highlights the importance of a strengthening community that enables the creation of awareness and change. Concludingly, the study questions how the strength created within the community can be maintained outside of the collective.

Drawing from the notion of governance through collaboration, this study aims to understand how the term partnership is used in the academic literature and whether the concerned partners are aware of its characteristics. Furthermore, the study intends to compare the opportunities with the difficulties of this specific collaboration in order to examine its success rate. Considerable discussions on the topic of IOP as a way of collaboration, has influenced politics in Sweden in recent years. The emphasis has been on how the public sector can best utilize the expert knowledge of the idea-driven organizations. This makes it relevant to discuss how these idea-driven organizations can be developed and how they can establish their existence in the public sector. To study how these can be developed, Mörth & Sahlin's and Guy Peter's distinctions of what characterizes partnership has been applied. This is to know whether or not this partnership has a theoretical foundation, which the results of the conducted interviews confirmed that it had. Another factor that can help the development of idea-driven organizations is to know what opportunities and difficulties they may face. Conclusions showed that the major difficulties that could risk this collaboration were: differences in purposes, time limitations and the balance between authority to act independently and the account for responsibility. The first two had been successfully eliminated through the design of the IOP model and only the last one remained a risk. However, despite this remaining difficulty, there are several possibilities that could argue for the success of the partnership. These opportunities were: The positive influence of the outside world, the legitimacy gained through the approval from principal levels and the trust between the concerned parties. Through the conducted interviews, it can be concluded that the collaborators are well acquainted with the implications of partnership as they are depicted in the academic literature. Furthermore, by comparing the difficulties and opportunities of this collaboration, we can detect that many of the potential difficulties have been eliminated through the design of the collaboration model IOP. In addition, the presented opportunities constitute a substantial basis for success.

Sverige ses idag som ett av de sämsta länderna på integration i Europa, klyftorna mellan rika och fattiga vidgas och segregationen bara ökar mellan etniska svenskar och personer med utländsk härkomst. För att vända denna negativa utveckling av det svenska samhället har ett flertal olika sociala projekt startats men endast ett fåtal av dessa har senare blivit permanenta. Ett av dessa projekt fick en fantastisk respons och är idag en fast verksamhet vid namn Yalla Trappan. Yalla Trappan var från början ett arbetsintegrerande socialt projekt, men numera bedrivs verksamheten som ett framgångsrikt socialt företag i Rosengård, Malmö. Genom teoretisering av begreppet integration som vi sedan ställt i relation till segregation, arbete och socialt företagande har vi försökt utreda vad integration kan innebära. Som ett exempel på hur integration kan se ut har vi valt att studera det sociala företaget Yalla Trappan och undersöka hur kvinnorna uppfattar det arbete som sker i verksamheten. För att kunna genomföra detta arbete har vi använt oss av väsentlig litteratur och relevanta artiklar samt forskning inom ämnet. Dessutom har vi tagit del av intervjuer som gjorts med kvinnorna på Yalla Trappan och själva genomfört intervjuer med ordförande för styrelsen och med en studentkandidat på Yalla Trappan. Resultatet av arbetet visar på några grundläggande faktorer som gör att Yalla Trappan som socialt företag fungerar för de kvinnor som antingen arbetar eller praktiserar där. Dessa faktorer är: en meningsfull sysselsättning, delaktighet, ansvar, gemenskap, känslan av att man får utvecklas i sin egen takt, glädje, stolthet och stöd hemifrån och en avslappnad arbetsmiljö. / Sweden today is looked upon as one of the worst countries at integration in Europe, the gap between the wealthy and the poor is escalating and the segregation between people origin from Sweden and people from other backgrounds are increasing. To be able to turn around the negative development of the Swedish society several new social projects have started but only a few of them have become a permanent operation. One of these operations that show positive results are Yalla Trappan. This operation was from the beginning a project that focused on integrating people through work, but today it is a successful social enterprise in Rosengård in Malmö, Sweden. Through a theorization of the word integration in the contexts of segregation, labor and social entrepreneurship we have tried to investigate what the concept of integration actually means. As an example of how you could view integration we have studied the social enterprise Yalla Trappan and investigated how the women perceive their situation there. To be able to proceed with this project we have taken part of essential literature, relevant articles and scientific research on the subject. We were also able to take part of interviews made with the women at Yalla Trappan and made interviews ourselves with the chairman of the board and an intern at Yalla Trappan. The results of our study could be subsumed in a handful of concepts that explain what it is that makes Yalla Trappan work so well. These concepts are: a meaningful occupation, participation, responsibility, solidarity, the feeling of that one is allowed to develop at their own pace, joy, pride and support and a relaxed working environment.

Denna kvalitativa studie undersöker hur behandlare inom socialtjänsten och barnpsykiatrin möter och skapar förtroende tillbarnsom har bevittnat våld i nära relationeroch vilka metoder som sätts in. Studien baseras på intervjuer med fyra yrkesverksamma personer medstor erfarenhetavatt möta barn som bevittnat våld. Metodentolkas i en form från Antonovskys salutogena modell, känslan av sammanhang, KASAM.Resultatet visaratt som behandlare så måste mötet med barnet sker i sittsammanhang och att det är deras sanning somska vara vägledande. Vidare är det av stor vikt att skapa goda relationer till barnets omsorgsgivare.

<p>Barn och ungdomar som upplever våld i familjen är ett område som först på senare år uppmärksammats inom forskning. En utvärdering utifrån barnens och ungdomarnas beskrivningar saknas när det gäller Trappan-modellen, den modell som används mest som intervention för dessa barn och ungdomar i Sverige. Ungdomar är den grupp som troligtvis upplevt våldet under en lång tid och har en ökad risk att ta med sig våldet till sina senare nära relationer eller hamna i våldsamma relationer. Det är därför viktigt att få ungdomarnas perspektiv på om modellen lett till en förändring, på så sätt kan interventioner utvecklas för att bättre tillfredställa ungdomarnas behov.</p><p>Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om ungdomarnas beskrivningar av förändring efter Trappansamtal.</p><p>Studien är en kvalitativ undersökning av nio intervjuer med ungdomar i åldern 12-19 år som alla varit med om Trappansamtal.</p><p>Nästan samtliga ungdomar beskriver någon slags förändring efter att de haft Trappansamtal. Deras beskrivningar tyder dock på att det till största delen varit generella faktorer som bidragit till förändringen och inte Trappan-modellen som en specifik åtgärd. Beskrivningar tyder på att Trappan-modellen inte alltid är en tillräcklig åtgärd för allas problematik och behov.</p> / <p>Children that experience domestic violence are a relatively new field whithin research. An evaluation from the childrens point of view has not been made when it come to Trappan-modellen, an Swedish intervention that is often used when it come to those children with this kind of experiences. Children in there youth have probably lived with the violence through out their entire childhood and they have an increased risk for getting in to violent relationships later on in life. Witch is why it´s importent to study the change after the intervention from theire perspektive so that interventions like Trappan-modellen can develop so they more meet theire needs.</p><p>The purpose with this essay was to get more knowledge about children in their youth´s descriptions of change after Trappan-modellen.</p><p>The essay is an qualitative examination of nine children in their youth from 12-19 years old all of them have experience Trappan- modellen as an intervention.</p><p>Almost everyone describes changes after Trappan-modellen as an intervention. It indicate from theirs describtions that common factors had played a big part in their progress of change and not so mutch the Trappan-modellen as a specific factor. Their describtions indicate that Trappan-modellen not always meet all of the children in their youth´s problem and needs.</p>

Barn och ungdomar som upplever våld i familjen är ett område som först på senare år uppmärksammats inom forskning. En utvärdering utifrån barnens och ungdomarnas beskrivningar saknas när det gäller Trappan-modellen, den modell som används mest som intervention för dessa barn och ungdomar i Sverige. Ungdomar är den grupp som troligtvis upplevt våldet under en lång tid och har en ökad risk att ta med sig våldet till sina senare nära relationer eller hamna i våldsamma relationer. Det är därför viktigt att få ungdomarnas perspektiv på om modellen lett till en förändring, på så sätt kan interventioner utvecklas för att bättre tillfredställa ungdomarnas behov. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om ungdomarnas beskrivningar av förändring efter Trappansamtal. Studien är en kvalitativ undersökning av nio intervjuer med ungdomar i åldern 12-19 år som alla varit med om Trappansamtal. Nästan samtliga ungdomar beskriver någon slags förändring efter att de haft Trappansamtal. Deras beskrivningar tyder dock på att det till största delen varit generella faktorer som bidragit till förändringen och inte Trappan-modellen som en specifik åtgärd. Beskrivningar tyder på att Trappan-modellen inte alltid är en tillräcklig åtgärd för allas problematik och behov. / Children that experience domestic violence are a relatively new field whithin research. An evaluation from the childrens point of view has not been made when it come to Trappan-modellen, an Swedish intervention that is often used when it come to those children with this kind of experiences. Children in there youth have probably lived with the violence through out their entire childhood and they have an increased risk for getting in to violent relationships later on in life. Witch is why it´s importent to study the change after the intervention from theire perspektive so that interventions like Trappan-modellen can develop so they more meet theire needs. The purpose with this essay was to get more knowledge about children in their youth´s descriptions of change after Trappan-modellen. The essay is an qualitative examination of nine children in their youth from 12-19 years old all of them have experience Trappan- modellen as an intervention. Almost everyone describes changes after Trappan-modellen as an intervention. It indicate from theirs describtions that common factors had played a big part in their progress of change and not so mutch the Trappan-modellen as a specific factor. Their describtions indicate that Trappan-modellen not always meet all of the children in their youth´s problem and needs.

Hållbarhet värderas allt högre utav konsumenter och allt fler företag satsar på ett utökat hållbarhetsarbete. Detta innebär att företag borde utveckla sitt hållbarhetsarbete för att bli eller fortsätta att vara konkurrenskraftiga. Konsumtionen av livsmedel står för 25 % av hushållens klimatpåverkan. Inom dagligvaruindustrin finns därmed en stor potential för förbättring. För ett utvecklat hållbarhetsarbete krävs innovativa lösningar. Design som process har visat sig kunnabidra med detta. Dock har studier visat på att trots att företag värderar design högt så implementeras det inte i samma utsträckning. Potentialen som design innehar riskerar därmed att gå förlorad av aktörerna på marknaden. Uppsatsen ämnar till att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att design skall implementeras för att utveckla hållbara produkter inom dagligvaruindustrin. Studien är en multipel fallstudie med en kvalitativ ansats. Tre intervjuer har genomförts med europeiska företag som verkar på den svenska dagligvaru- och livsmedelsmarknaden. Studien visade på vikten av att företag genomsyras av hållbarhet och har en hög förståelse fördesign. Det är av vikt att såväl design som hållbarhet implementeras i början av produktutvecklingsprocessen som även kallas för Front-End. / Sustainability is increasingly valued by consumers and more companies are expanding the incorporation of sustainability in their work. This means companies should develop the incorporation of sustainability in their work to stay or become competitive on the market. The consuming of groceries accounts for 25 % of the households climate influence. Within the fast moving consumer goods industry there is therefore a potential of improvement. To develop the incorporation of sustainability in a company requires innovative solutions. Design as a process has been able to contribute with exactly this. Although, studies have shown that even though companies value design highly it is not implemented to the same extent. The potential that design possesses is therefore at risk of being lost by the actors of the market. The thesis intends to explore which factors that are important for design to be implemented to develop sustainable products in the fast moving consumer goods industry. The study is a multiple case study with a qualitative approach. Three interviews have beenmade with european companies that are active on the swedish fast moving consumer goodsindustry market. The study showed that it is of importance for a company to be permeated by sustainability andto have a high understanding of design. Furthermore, it is of importance that design as well assustainability is implemented in the beginning of the product development process that is also known as Front-End.