Många företag i Sverige ägs och kontrolleras av familjer. Familjer som ägare skiljer sig från andra ägare och har ett mer långsiktigt synsätt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet är att undersöka om och i så fall hur familjeägda företag skiljer sig mot icke familjeägda företag vad gäller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering. Studiens metod har en kvantitativ ansats där internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering mäts som andelen utlandsförsäljning respektive anställda inom antal regioner för svenska börsnoterade företag mellan åren 2001 och 2013. För att finna eventuella samband utförs multipla regressionsanalyser. I enlighet med hypoteserna visar resultatet att familjeägda företag har en lägre internationaliseringsgrad samt tendenser på en lägre grad av geografisk diversifiering. Resultatet visar även på ett samband mellan de båda måtten.

För att ett företag ska kunna växa och öka sin lönsamhet krävs det engagerade medarbetare, för att skapa och behålla engagerade medarbetare är det viktigt för organisationer att utveckla sin interna kommunikation. Utan ett fungerande kommunikationsflöde kan sprickor i företaget uppstå, vilket kan leda till negativa konsekvenser som exempelvis att medarbetarna tappar förtroende för ledningen, eller att de inte är motiverade på arbetsplatsen. Därför har en kvantitativ enkätundersökning genomförts för att granska internkommunikationen inom en geografisk spridd organisation. Undersökningen syftar sig till att skapa en förståelse för hur geografiskt spridda organisationer kan utveckla sin internkommunikation för att engagera medarbetare och hur internkommunikationen kan bidra till framgång. För att uppnå syftet påbörjades arbetet med att samla in relevant teori för att skapa en teoretisk referensram kring internkommunikation, därefter utfördes en nulägesanalys för att få en tydlig bild av hur företagets interna kommunikation ser ut i dag, och till sist fick respondenterna av undersökningen besvara en digital enkät. Enkäten fokuserade sig på fyra olika teman; information, kommunikation, medier och ledarskap. Resultatet av undersökningen har visat sig ha flera likheter med tidigare undersökningar, men har även gett indikationer på att det varierar beroende på vart undersökningarna applicerats. Både tidigare undersökningar och denna har visat att det kan vara utmanande för organisationer att uppfylla medarbetares kommunikativa behov genom digitala medier. Undersökningen visade också på att respondenternas upplevelse av den interna kommunikationen påverkades av deras yrksekategori. Ledare på alla nivåer bär en central roll för att lyckas med den interna kommunikationen. Denna rapport beskriver dessa resultat och de metoderna som ledde författarna till rapportens slutsatser. Det finns flera variabler som kan utvecklas i internkomunikationen för företag och genom att analysera de svar som inkommit har förbättringsåtgärder kunnat utformas som eventuellt skulle kunna öka tillfredsställelsen. / For a company that wants to grow and improve their profitability it is important to have motivated employees. To receive this it is important for companies to improve their internal communication. If a company does not have a well-functioning communication flow cracks can occur in the organisation and this might bring negative consequences, one example of this is that the employees may lose the trust of the managers or that they do not feel motivated to fulfil their tasks in a good way. Therefore a quantitative study has taken place to review the internal communication within a company that is based in different counties. The purpose for this study is to create an understanding of how a company located in different counties can improve their internal communication to keep their employees committed and motivated and how this can lead to success. To fulfil the purpose of this study relevant theory was collected to get an understanding towards internal communication. When that was done a situation analysis took place to get an insight on how the communication in the company is today. After this the employees were asked to answer a digital survey. The survey focused on four different themes: information, communication, media and leadership. The result of the survey showed many equalities with similar studies that have taken place before but also that it varies according to where the study takes place. Earlier studies, as well as this, have shown that it is challenging for companies to satisfy the employees' communicative expectations through digital media. The survey revealed that the employees' experience of the internal communication was affected due to the task assignment they had. Managers on all levels have a central function to get a successful internal communication. This report describes the results and the methods of the survey that lead the authors to their final conclusions. Things to optimize have been found and a thorough analysis of the answers gave the authors the ability to give some suggestions on things to improve to raise the satisfaction of the employees.

Bakgrund: Virtuellt arbete blir allt vanligare därför att tid och pengar kan sparas och arbetskollegor behöver inte finnas på samma plats för att samarbeta. Forskningen har dock inte hållit takten med utbredningen av virtuellt arbete, och forskning på team i praktiken efterfrågas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka konceptet virtualitet i praktiken, och hur virtualitet upplevs av medlemmar i team som arbetar virtuellt. Fokus ligger specifikt på geografisk spridning. Genomförande: Genom en litteraturstudie gjordes en sammanställning av olika dimensioner av virtualitet och hur graden av dessa kan bestämmas. Genom en kvalitativ studie av fem team som arbetar virtuellt fångades åsikter och upplevelser angående virtualitet. Resultat: Litteraturstudien visar att forskningen har börjat behandla virtualitet som ett attribut i alla team. Trots det är geografisk spridning den vanligaste dimensionen för att definiera virtualitet. Intervjustudien visade att geografisk spridning inte är ett tillräckligt mått för att undersöka virtualitet, men den kan ge indikation om den virtuella frivilligheten och vilka utmaningar teamet kan möta.  Slutsats: Geografisk spridning är inte nödvändig för att definiera virtualitet. Däremot kan den ha betydelse för hur utmaningarna med virtualitet hanteras, vilket beror på teamets kontext. Därför kan det vara mer betydelsefullt att studera teamets kontext än teamets grad av virtualitet.