Senescens, in common language aging, remains one of the most poorly understood phenomena in biology. However, one thing we do know for sure, is that all individuals will age, and that all who are now young and fertile will eventually get old, and lose their ability to be as susceptible to changes in the environment as they were before. The question is why certain species and individuals become much older than others. With this master thesis, I aim to investigate what evolutionary and physiological factors cause the naked mole rat to become so much older than other similar sized rodents. The study is based on a synthesis of scientific articles and scientific books, and the results showed that eusociality, fossoriality, stress resilience, high H₂O₂ consumption, and high levels of copper and zinc superoxide dismutase may be potential factors in why the naked mole rat becomes so much older than other similar sized rodents. To completely understand the factors that influence the senescence of the naked mole rat is difficult, as the phenomenon of senescence is still a bit of a mystery in biology. But with further research and further studies about the topic, one may in the future be able to understand which factors completely affect the slow senescens of the naked mole rat, and then also get important information to another researches about senescence. / Senescens, i vardagligt språk åldrande, är fortfarande ett av de minst förstådda fenomenen inom biologin. En sak vi vet säkert är dock att alla individer åldras, och att alla som nu är unga och fertila, kommer med tiden att åldras och förlora sin förmåga att vara lika mottagbara för förändringar i miljön som tidigare. Frågan är dock varför just vissa arter och individer blir så mycket äldre än andra. Med denna litteraturstudie på magisternivå vill jag undersöka vilka potentiella evolutionära och fysiologiska faktorer som gör att just nakenråttan blir så mycket äldre än andra jämnstora gnagare. Studien är baserad på en sammanställning av vetenskapliga artiklar och vetenskapliga böcker, och resultaten visade att eusocialitet, fossorialitet, stresstålighet, hög H₂O₂ förbrukning, och höga halter av koppar och zink superoxiddismutas kan vara potentiella faktorer till varför nakenråttan blir så mycket äldre än andra jämstora gnagare. Att fullt förstå vilka faktorer som påverkar nakenråttans senescens är svårt eftersom just fenomenet senescens fortfarande är lite av ett mysterium inom biologin. Men med vidare forskning och ytterligare studier inom området, så kanske man i framtiden kan förstå vilka faktorer som helt påverkar nakenråttans långsamma åldrande, och då även få viktig information med sig till annan forsning om just senescensen.

Uppsatsen ämnar belysa kommensala gnagare inom arkeologin och förmedla potentialen för vidare forskning. Den medeltida bebyggelsen i Västergarn, Gotland agerar fallstudie där benen från små gnagare analyserats och diskuterats utifrån mikro- och makroarkeologins teoretiska vinklar. För den osteologiska analysen undersöktes benen med mikroskop för att se till ålder, spår av sjukdom och minsta individantal. I en rumslig analys sattes benen i jämförelse med de husgrunder som påträffats på platsen. Resultatet visade att materialet som fanns tillhandahållet endast innehöll de större benelementen, mest troligt till följd av den alltför stormaskiga sållen som användes vid utgrävningen. Benen som analyserades härrörde från mestadels mycket unga individer som befann sig i eller i anslutning till husgrunderna. Ett ben hade även en sjuklig förändring. Materialet visar på stor potential för framtida tvärvetenskaplig forskning där eventuella handelsrutter, sjukdomsrisker och matkonsumtion kan belysas. / This thesis aims to shed light on commensal rodents in archaeology and convey the potential for future research. The medieval settlement in Västergarn, Gotland was chosen for a case study where the rodent bones were analyzed and discussed based on micro- and macroarchaeological theoretical views. For the osteological analysis the bones were examined through a microscope to determine age, signs of disease and minimum number of individuals. The bones were put into context through a spatial analysis with the building foundations of the archaeological site. The results showed that the material at hand only contained the larger bone elements from the bodies, possibly because of the smaller bones falling through the big mesh sieve. The individuals were mostly very young and encountered near or within the building foundations. One bone had a pathological alteration. The material showed great promises for future interdisciplinary research where potential trading routes, risks of diseases and food consumption can all be made clearer.