Hållbar utveckling och i synnerhet hållbar stadsutveckling används idag som ett ledord för hur de flesta städer önskar utvecklas. Hållbarhetsindikatorer har etablerats som ett verktyg för att underlätta beslutsfattande åtgärder genom att förenkla, förtydliga och samla information. Tanken är att indikatorer ska styra och följa upp hållbarhetsarbetet men även fungera som ett verktyg för att kommunicera idéer, tankar och värderingar. I denna studie ämnar vi att beskriver hur hållbarhetsindikatorer kan bidra med att effektivisera hållbarhetsarbetet. Genom att undersöka hur tre svenska kommuner använder sig av indikatorer tillsammans med forskning inom området presenteras en slutsats som visar att det finns stora brister i de system som idag tillämpas. Litteraturen förespråkar ett fåtal indikatorer som bygger på både kvalitativa och kvantitativa värden där kommunikation blir centralt vilket går helt emot vad kommunerna gör. Nya indikatorsystem som bygger på deltagande där den tänkta målgruppen är i fokus skulle leda till en förståelse kring hållbarhetsmålen vilket är en förutsättning för att kunna nå dem. Indikatorerna ska underlätta beslutsfattande åtgärder där rollen som styrnings- och uppföljningsverktyg2blir central samtidigt som kommunikationen blir viktig i hållbarhetsarbetet. Som medborgare blir det svårt att påverka eller förstå hållbarhetsarbetet när det inte redovisas på ett begripligt sätt och när det är svårt att följa utvecklingen. Avslutningsvis presenteras en förstudie till ett projekt där ett förslag på hur en intern process vid framtagandet av ett nytt indikatorsystem skulle kunna gå till. / Sustainable development and in particular sustainable urban development are now catchphrases for how most cities wish to develop. Sustainability indicators have been established as a tool to facilitate decision-making measures to simplify, clarify and gather information. The idea is that indicators should control and follow through sustainability efforts but also serve as a tool to communicate ideas, thoughts and values. The aim of this study is to describe how sustainability indicators can help to streamline sustainability efforts. By looking at how three Swedish municipality use indicators along with research in the theoretical field a conclusion that shows that there are major weaknesses in the systems applied today is presented. The research advocates a few indicators based on both qualitative and quantitative values where communication is central which completely goes against what the municipalities are doing at the moment. New indicator systems based on participation where the intended audience is primary would lead to a broader understanding of sustainability goals, which is a requisite for achieving them. Indicators could facilitate decision-making where the role of management and monitoring will be key along with communication towards sustainability. As a citizen it is difficult to influence or understand sustainability projects when they are not presented in an understandable way and when it is difficult to monitor development. In the end of the study a preliminary project on how an internal process in developing a new indicator system is presented.