Bakgrund: Ett flexibelt arbete innebär att arbetet är flexibelt gällande tid och rum där arbetstagarna får ett stort inflytande över när, var och hur länge de ska utföra sitt arbete. Flexibiliteten kan innebära att gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut, där det föreligger individuella skillnader i såväl förmågan att sätta gränser mellan domänerna arbete och privatliv som preferenser gällande gränssättande, där vissa föredrar att hålla arbetet på arbetet medan andra trivs med att blanda samman arbetet med privatliv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om obalans mellan beteende och preferenser inom ett flexibelt arbete visade samband med stress hos undervisande och forskande personal på ett universitet. Studien kontrollerade även för relevanta variabler. Metod: Designen var en tvärsnittsstudie där en enkät skickades ut till 1271 undervisande och forskande personal på ett universitet. För att mäta gränslöst beteende, preferenser gällande gränssättande och stress användas tre stycken etablerade formulär; Work interrupting nonwork behaviors scale, Workplace segmentation preferences och COPSOQ II. Svarsfrekvensen var 39,7% och två hierarkiska multipla regressionsanalyser genomfördes med stress som utfallsvariabel, arbetsbelastning och undervisningsfördelning som förväxlingsvariabler och prediktorn utgjordes i analys 1 av Obalans – Beteende, seg. (n=218) och i analys 2 av Obalans – Beteende, integ. (n=303). Resultat: I analys 1 förelåg det ett negativt samband mellan stress och Obalans – Beteende, seg. När förväxlingsvariablerna kontrollerades förklarade Obalans – Beteende, seg. 4,4% av variationen i stress. I analys 2 förelåg det ett positivt samband mellan stress och Obalans – Beteende, integ. När förväxlingsvariablerna kontrollerades förklarade Obalans – Beteende, integ. 9,3% av variationen i stress. Slutsats: Föreliggande studie indikerar på att obalans mellan beteende och preferenser både är en faktor som kan genera i ökad och minskad stress, där studiens resultat tyder på att obalansen värderas olika vilket i sin tur skulle kunna bero på att segregation respektive integration är olika svårt att uppnå. / Background: Flexible work means flexible in terms of time and space, where employees have influence over when, where, and for how long they will work. This also means that the boundaries between work and privacy can become unclear. There are individual differences in both the ability to set boundaries between work and privacy as for preferences; some prefer to keep work at work while others prefer to merge work with privacy. Objective: The aim of the study was to examine if imbalance between behavior and preferences in a flexible work was associated with stress. Relevant confounders were included. Methods: A cross-sectional study was conducted within one university. Three established forms were used; Work interrupting nonwork behaviors scale, Workplace segmentation preferences, and COPSOQ II. Two hierarchical multiple regression analyses were conducted, with stress as the outcome variable, workload and teaching distribution as confounders, and Imbalance – Behavior, segregation as predictor in analysis 1 (n=218) and Imbalance – Behavior, integration as predictor in analysis 2 (n=303). Results and Conclusion: Imbalance – Behavior, segregation was associated with lower levels of stress, and Imbalance – Behavior, integration was associated with higher levels of stress. The results of the study indicate that the imbalance is evaluated differently, which could be due to the fact that segregation versus integration are variously hard to achieve.

The overall purpose of this licentiate dissertation is to advance our understanding of the auditor by creating a concept of the auditor through focusing on auditors' own perceptions and understandings of their work in relation to boundary-setting forces. The audit profession, the audit firm, the client, society, regulations, and the market are all boundary-setting forces that influence the work of auditors and how auditors perceive and understand their work. The concept of the auditor consists of who the auditor is and what the auditor does; this concept is shaped interactively by the boundary-setting forces, that exist in the auditors’ environment and by the auditors themselves, through the view auditors have of themselves and their environment. The boundary-setting forces have in recent decades undergone significant and rapid changes; for example, increased commercialization as well as significant regulatory changes, which are expected to have influenced the concept of the auditor. The concept of the auditor therefor needs to be explored to understand who today’s auditor is and what today's auditor does. This licentiate dissertation consists of three appended papers and a comprehensive summary. The appended papers constitute the basis for discussing who the auditor is and what the auditor does, thereby contributing to the concept of the auditor. This dissertation uses boundaries in exploring the concept of the auditor, since it is when the auditor encounters the boundaries of being an auditor that the auditor’s conception of an auditor becomes clear. This dissertation has a mixed-methods design based on survey and interview data. The results of this dissertation show that there are several characteristics that define who the auditor is. The auditor: is highly driven by professional values is less driven by business values is genuinely interested in auditor work is resistant to stress, heavy workload, and work–life balance issues is admiring the audit profession and perceiving it as highly professional is perceiving professional values in adding value to the client, i.e., in the business activities is enjoying adding value to the client is more motivated by contributing to the client than to society has high social skills and broad knowledge The results of this dissertation also show that the work of the auditor in the "grey area" between auditing and consulting comprises several activities. The auditor: adds value to the client by being available and engaged, by providing mental support and family mediation, by informing and discussing, by giving tips, advice, and suggestions, by explaining, answering questions, raising questions, and questioning, and by customizing, operating, developing, and contributing expertise to the client conducts a wide range of services, also related to the private and personal matters of the client has counselling, pedagogical, coaching and/or developmental roles / Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att främja vår förståelse för revisorn genom att skapa ett begrepp för revisorn baserat på revisorers egna uppfattningar och förståelser av deras arbete i förhållande till gränssättande krafter. Revisorsprofessionen, revisionsbyrån, klienten, samhället, regleringar och marknaden är alla gränssättande krafter som påverkar revisorers arbete och hur revisorer uppfattar och förstår sitt arbete. Revisorsbegreppet består av vem revisorn är och vad revisorn gör, och formas interaktivt av de gränssättande krafter som finns i revisorernas omgivning och av revisorer själva genom deras syn på sig själva och sin omgivning. De gränssättande krafterna har under de senaste decennierna genomgått betydande och snabba förändringar, med till exempel ökad kommersialisering samt betydande regleringsändringar, vilket förväntas ha påverkat revisorsbegreppet. Således måste begreppet för revisorn utforskas för att förstå vem dagens revisor är och vad dagens revisor gör. Denna licentiatavhandling består av tre artiklar och en kappa. De bifogade artiklarna utgör grunden för diskussionen om vem revisorn är och vad revisorn gör, och bidrar därmed till begreppet för revisorn. Denna avhandling använder gränser för att utforska revisorsbegreppet, eftersom det är när revisorn möter gränsen för att vara revisor, som revisorns uppfattning om en revisor blir tydlig. En design med blandad metod används och det empiriska materialet består av enkät- och intervjudata. Resultaten av denna avhandling visar att det finns flera faktorer som definierar vem revisorn är. Revisorn: är starkt driven av professionella värden är mindre driven av affärsvärden är genuint intresserad av arbetet som revisor är motståndskraftig mot stress, arbetsbelastning och obalans mellan arbete och privatliv beundrar professionen och uppfattar revisionsyrket som mycket professionellt ser professionella värden i att skapa mervärde till klienter tycker om att skapa mervärde till klienten är mer motiverad av att bidra till klienten än samhället har höga sociala färdigheter och bred kunskap Resultaten av denna avhandling visar också att revisorns arbete i den gråa zonen mellan revision och konsultation omfattar flera aktiviteter. Revisorn: tillför mervärde för klienten genom att vara tillgänglig, engagerad, ett mentalt stöd och en familjemedlare och genom att informera, diskutera, ge tips, råd och förslag, förklara, svara på frågor, ställa frågor och ifrågasätta, klientanpassa, agera, utveckla, och bidra med expertis till kunden. bedriver ett brett utbud av tjänster, även relaterade till klientens privata och personliga frågor. kan ha en terapeutisk, pedagogisk, coachande och/eller utvecklande roll