Stillasittande arbete är vanligt förekommande bland universitetsanställda där upp till 75 procent av dagen utgörs av stillasittande arbete. Arbetsgivare har möjlighet att erbjuda friskvård till de anställda och sådana insatser har visat påverka produktivitet, hälsa och motivationen till att vara fysiskt aktiv överlag. Studien syftade att undersöka universitetsanställdas nyttjande av friskvård och eventuella samband med självskattad hälsa. En webbaserad enkät innehållandes bakgrundsfrågor, PSS-10, Krav-kontroll-stöd, SF-36 samt frågor gällande fysisk aktivitet och friskvård, skickades ut till 919 personer med en svarsfrekvens på 33 procent (N=304). Resultatet visade att 54 procent nyttjade friskvårdstiden samt att dessa individer även ägnade mer tid till planerad fysisk aktivitet utanför arbetstid. Kvinnor som nyttjade friskvårdstiden upplevde mindre stress och skattade sin mentala hälsa bättre än kvinnor som inte nyttjade friskvårdstiden. För både kvinnor och män sågs ett positivt samband mellan nyttjad friskvårdstid och självskattad fysisk hälsa. Ett positivt samband sågs även mellan nyttjad friskvårdstid och självskattad mental hälsa bland kvinnor. Sambandet mellan friskvård på arbetet och självskattad hälsa kan ses grunda sig i universitetsanställdas organisatoriska förutsättningar. / Among university employees, as much as 75 percent of the workday is spent sitting down. Employers have the opportunity to offer wellness services to the employees, and such interventions has proven to affect productivity and health. This study aimed to explore the utilization of wellness services and its eventual association with self-rated health. A web based survey containing background variables, PSS-10, Demand-control-support, SF-36, and questions regarding physical activity and wellness services, was handed out to 919 persons with a response rate of 33 percent (N=304). 54 percent used the wellness services and they spent more time engaging in planned exercise than did the non-users. Women who used the wellness service felt less stressed and rated their mental health better than the non-using women. Regarding both women and men there was a positive correlation between time spent using wellness services and self-rated physical health. A positive correlation could also be seen, among women, between time spent using wellness services and self-rated mental health. The correlation between the utilization of wellness services and self-rated health could be based on the organizational conditions among university employees.

Allt fler jobb blir mindre reglerade, vilket förändrar förutsättningar, krav och hälsokonsekvenser av arbete. Tidigare studier visar att de minst reglerade jobben finns inom bland annat universitetsvärlden. Syftet med studien är att studera psykosociala hälsokonsekvenser av oreglerade arbetsformer bland universitetsanställda. De psykosociala hälsokonsekvenserna av oreglerade jobb är ännu inte helt kända men de har kopplats samman med utbrändhet. Tidigare forskning säger att gränslöshet kan vara positivt då det skapas en frihet i arbetet. Men forskning har även visat att gränslöshet i arbetet kan ha negativa effekter på den psykiska hälsan. Individen tenderar att ta på sig för mycket jobb i kombination med för lite återkoppling från arbetsgivaren. Uppsatsen har en kvantitativ ansats och den statistiska analysen utgörs av OLS regressioner. Datamaterialet består av genomförd enkätstudie från 2009 riktad till anställda på ett universitet som visat sig ha hög andel oreglerade arbeten. Resultatet visar att frihet i arbetet kan kombineras med någon form av kontroll eller tydliga ramar för att inte ha negativa konsekvenser för den psykosociala hälsan. Resultatet visar även att det finns en skillnad mellan samband av grad av reglering och psykosocial hälsa mellan män och kvinnor där den positiva effekten av gränslöshet är större för kvinnor.

Bakgrund: Ett flexibelt arbete innebär att arbetet är flexibelt gällande tid och rum där arbetstagarna får ett stort inflytande över när, var och hur länge de ska utföra sitt arbete. Flexibiliteten kan innebära att gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut, där det föreligger individuella skillnader i såväl förmågan att sätta gränser mellan domänerna arbete och privatliv som preferenser gällande gränssättande, där vissa föredrar att hålla arbetet på arbetet medan andra trivs med att blanda samman arbetet med privatliv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om obalans mellan beteende och preferenser inom ett flexibelt arbete visade samband med stress hos undervisande och forskande personal på ett universitet. Studien kontrollerade även för relevanta variabler. Metod: Designen var en tvärsnittsstudie där en enkät skickades ut till 1271 undervisande och forskande personal på ett universitet. För att mäta gränslöst beteende, preferenser gällande gränssättande och stress användas tre stycken etablerade formulär; Work interrupting nonwork behaviors scale, Workplace segmentation preferences och COPSOQ II. Svarsfrekvensen var 39,7% och två hierarkiska multipla regressionsanalyser genomfördes med stress som utfallsvariabel, arbetsbelastning och undervisningsfördelning som förväxlingsvariabler och prediktorn utgjordes i analys 1 av Obalans – Beteende, seg. (n=218) och i analys 2 av Obalans – Beteende, integ. (n=303). Resultat: I analys 1 förelåg det ett negativt samband mellan stress och Obalans – Beteende, seg. När förväxlingsvariablerna kontrollerades förklarade Obalans – Beteende, seg. 4,4% av variationen i stress. I analys 2 förelåg det ett positivt samband mellan stress och Obalans – Beteende, integ. När förväxlingsvariablerna kontrollerades förklarade Obalans – Beteende, integ. 9,3% av variationen i stress. Slutsats: Föreliggande studie indikerar på att obalans mellan beteende och preferenser både är en faktor som kan genera i ökad och minskad stress, där studiens resultat tyder på att obalansen värderas olika vilket i sin tur skulle kunna bero på att segregation respektive integration är olika svårt att uppnå. / Background: Flexible work means flexible in terms of time and space, where employees have influence over when, where, and for how long they will work. This also means that the boundaries between work and privacy can become unclear. There are individual differences in both the ability to set boundaries between work and privacy as for preferences; some prefer to keep work at work while others prefer to merge work with privacy. Objective: The aim of the study was to examine if imbalance between behavior and preferences in a flexible work was associated with stress. Relevant confounders were included. Methods: A cross-sectional study was conducted within one university. Three established forms were used; Work interrupting nonwork behaviors scale, Workplace segmentation preferences, and COPSOQ II. Two hierarchical multiple regression analyses were conducted, with stress as the outcome variable, workload and teaching distribution as confounders, and Imbalance – Behavior, segregation as predictor in analysis 1 (n=218) and Imbalance – Behavior, integration as predictor in analysis 2 (n=303). Results and Conclusion: Imbalance – Behavior, segregation was associated with lower levels of stress, and Imbalance – Behavior, integration was associated with higher levels of stress. The results of the study indicate that the imbalance is evaluated differently, which could be due to the fact that segregation versus integration are variously hard to achieve.

The purpose of the study is to highlight perceptions about data literacy among employees at Luleå University professional services and institutions. The purpose is motivated on the report that the University Library in Luleå wrote in 2018, a report that shows a discrepancy between the national vision of open research data and the actual research data management at Luleå University of Technology. The university employees' perceptions about the issue can be seen as a current situation description at Luleå University of Technology, but also as a starting point for future discussions about educating data literacy at Luleå University of Technology. The theoretical foundat-ion of the study is social constructionist and is within the socio-cultural perspective formation in which Roger Säljö's interpretations of literature and learning are in focus. The study shows that there are perceptions that express the need for education in data literacy, but also that there are intra-institutional problems regarding get-ting time and space for the education and that there is a demand for a greater collaboration between libraries and institutions on the issue. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Purpose: The purpose of the study was to examine experiences of opportunities and challenges in a digital work environment for researchers within academia Method: A qualitative study was performed, based on 13 semi-structured interviews with eight female and five male university researchers. A reflexive thematic analysis method was used to examine meaningful patterns within the group of researchers, thereby enhancing the understanding of the digital work environment in academia. Main results: Three main themes and eight sub-themes were identified. The three primary themes were: navigating a boundaryless work environment, interacting through digital communication, and enhancing technical conditions in work. The results show that the themes and sub-themes describe various aspects of opportunities and challenges that the informants experienced in their digital work environment. Conclusion: University researchers experience a digital paradox between the flexibility of work and recovery, and the demands of digital availability, challenges with high workload, and boundary setting. The results of this study can provide an understanding of how individuals perceive their digital work environment, which can promote increased awareness within workgroups and organizations about the opportunities and challenges that can promote or hinder a good occupational health. / Problemformulering: Digitaliseringen har påskyndat behovet av en välfungerande digital arbetsmiljö eftersom nya möjligheter och utmaningar växer fram, speciellt inom akademin. Kunskap om universitetsanställda forskares erfarenheter av digitala arbetsmiljö behövs för att kunna möta samtidens digitaliserade arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av möjligheter och utmaningar i en digital arbetsmiljö för forskare inom akademin. Metod: En kvalitativ studien genomfördes, baserad på 13 semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnliga och fem manliga universitetsanställda forskare. Reflexiv tematisk analysmetod användes för att undersöka meningsfulla mönster inom gruppen forskare och därigenom öka förståelsen av digital arbetsmiljö inom akademin. Huvudresultat: Tre teman och åtta subteman identifierades. De tre huvudsakliga teman som identifierats var: att navigera i ett gränslöst arbete, att samverka med digital kommunikation och slutligen att främja tekniska förutsättningar i arbetet. Resultatet visar att teman och subteman beskriver olika aspekter av möjligheter och utmaningar som informanterna erfor i deras digitala arbetsmiljö. Slutsats: Universitetsanställda forskare erfar en digital paradox mellan arbetets flexibilitet och återhämtning samt krav på digital tillgänglighet, utmaningar med hög arbetsbelastning och gränssättning. Resultaten av denna studie kan ge en förståelse för hur individer uppfattar sin digitala arbetsmiljö, vilket kan främja ökad medvetenhet inom arbetsgrupper och organisationer om de möjligheter och utmaningar som kan främja eller hindra en god arbetshälsa.