Syftet med min fallstudie har varit att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka om interventionen kan hjälpa en elev i årskurs 2 med språkstörning att utveckla fonem-grafemkopplingen. Genom att utgå från tidigare forskning om svårigheter för elever med språkstörning och teorier om läsinlärning utvecklades en intervention med strukturerad arbetsgång och långsamt tempo. Med ett salutogent perspektiv utgick interventionen från det som fungerar och från elevens kunskaper. Undervisningen var riktat mot zonen för den proximala utvecklingen, vilket innebar det eleven med viss stöttning och anpassning klarar av. Enligt det sociokulturella perspektivet sker kunskapsutveckling i samspel och med lärarens stöd som en ”byggnadsställning” kan eleven succesivt utvecklas. Genom observationer ville jag få förståelse för hur interventionen fungerade för specifik elev och genom dessa insikter få kunskap om hur interventionen kan utvecklas. Slutsatsen var att t räning för att utveckla fonem-grafemkopplingen genom en kombination av ljudmetoden, munbilder och fonologisk medvetenhetsträning med hjälp av språklekar, praktiska övningar och multisensorisk stimulans är en intervention som fungerade för eleven i min fallstudie. Genom att observera hur interventionen utvecklades kan jag konstatera att det var svårt att förutse utifrån den kunskap som fanns hur mycket längre tid som hade behövts. Interventionen beräknades pågå i 10-12 veckor, förlängdes till 16 veckor, men hade behövt pågå under en längre tid för att få elevens fonem-grafemkopplingen automatiserad avseende hela alfabetet. I fallstudien klarade eleven fonem-grafemkopplingen på 24/24 bokstäver efter interventionens slut men alla bokstäverna var inte automatiserade till snabb åtkomst. Elev med språkstörning behöver en mycket långsam inlärningstakt för att nå säker fonem-grafemkoppling. Fallstudien visar hur man i en intervention kan arbeta med en elev med språkstörning som kan fungera för att utveckla fonem-grafemkopplingen.

Syftet med detta självständiga arbete är att ge en bild av läromedlet iMAL för att möjliggöra förpedagoger att ta ställning till om läromedlet kan bli en del av deras läs-och skrivundervisning. Denteoretiska utgångspunkten för studien är phonics som teori, där fonem- och grafemkoppling står ifokus för att en elev ska lära sig läsa och skriva. Metoden som valdes var metodologisk trianguleringdär en kvalitativ innehållsanalys av både de digitala iMAL-uppgifterna och arbetsbladen gjordes. Föratt kunna ta del av pedagogers upplevelser av iMAL och hur läromedlet används gjordessemistrukturerade intervjuer. Dessa transkriberades och en kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Iintervjuerna deltog tre pedagoger som är verksamma i grundskolans tidigare år. Resultatet indikerar attiMAL-uppgifterna kan möjliggöra för elever att befästa fonem-grafemkopplingen, vilket tyder på attiMAL utgår från phonicsteorin. Två av pedagogerna använder iMAL som bas i den tidiga läs-ochskrivundervisningen och en pedagog som ett komplement till undervisningen samt som ett svenskasom andraspråksmaterial. De digitala uppgifterna och arbetsbladen används och anpassas i olikaomfattning av pedagogerna.