Sammanfattning Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att söka finna klarhet i hur grammatik som arbetsområde behandlas och värderas av lärare i dagens gymnasieskola, detta mot bakgrund av aktuell forskning kring ämnet.  Det kommer även att föras en diskussion kring den starkare betoningen av grammatik i den nya kursplanen (Gsy11) och hur lärare bemöter denna.     Undersökningen är baserad på dels litteratur, dels lärarintervjuer. Med utgångspunkt i litteraturen redogörs för grammatikens historia och utveckling i skolan samt exempel på argument och attityder som forskare gör gällande ifråga om grammatikundervisning. Lärarintervjuerna består av nio frågor, utförda med hjälp av sex lärare i olika åldrar, verksamma på olika gymnasieskolor och program. Intervjuerna ger i arbetet svar på hur grammatiken som ämnesområde behandlas i praktiken.     I resultatet presenteras olika forskares argument, attityder och åsikter kring grammatikundervisning. Forskningsläget ställs slutligen mot resultatet av lärarintervjuerna och det förs en diskussion kring frågeställningarna. Ett framträdande resultat av undersökningen är den stora variation i attityder och undervisningssätt som informanterna uppvisar till grammatikmomentet. Vidare dominerar främmandespråksargumentet då informanterna ombeds diskutera argument till undervisning i grammatik. Överhuvudtaget är flera av de argument som informanterna tar upp förankrade i forskningsläget. Av intervjuerna kan även utläsas att informanterna ofta använder sig av grammatik i ett responsarbete där elevernas egna texter står i fokus, något som även utkastet till den nya kursplanen efterfrågar.

Frankfurt (Main), Universiẗat, Diss., 2007.

Konstanz, Universiẗat, Diss., 2006.

Zugl.: London, Episcopal Univ., Magisterarbeit, 2006

Zugl.: Mannheim, Univ., Diss., 2006

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2005

Univ., Diplomarbeit, 2006--Frankfurt (Main)

Osnabrück, Univ., Diss., 1989

Univ., Diss.--Uppsala, 1997.

Zugl.: Bern, Univ., Diss., 2002