No description available.

Mass., MIT, Diss.--Cambridge, 1996. / Literaturverz. S. 287 - 309.

Tübingen, Univ., Diss., 2007.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att söka finna klarhet i hur grammatik som arbetsområde behandlas och värderas av lärare i dagens gymnasieskola, detta mot bakgrund av aktuell forskning kring ämnet.  Det kommer även att föras en diskussion kring den starkare betoningen av grammatik i den nya kursplanen (Gsy11) och hur lärare bemöter denna.  </p><p><strong> </strong></p><p>Undersökningen är baserad på dels litteratur, dels lärarintervjuer. Med utgångspunkt i litteraturen redogörs för grammatikens historia och utveckling i skolan samt exempel på argument och attityder som forskare gör gällande ifråga om grammatikundervisning. Lärarintervjuerna består av nio frågor, utförda med hjälp av sex lärare i olika åldrar, verksamma på olika gymnasieskolor och program. Intervjuerna ger i arbetet svar på hur grammatiken som ämnesområde behandlas i praktiken.  </p><p><strong> </strong></p><p>I resultatet presenteras olika forskares argument, attityder och åsikter kring grammatikundervisning. Forskningsläget ställs slutligen mot resultatet av lärarintervjuerna och det förs en diskussion kring frågeställningarna. Ett framträdande resultat av undersökningen är den stora variation i attityder och undervisningssätt som informanterna uppvisar till grammatikmomentet. Vidare dominerar främmandespråksargumentet då informanterna ombeds diskutera argument till undervisning i grammatik. Överhuvudtaget är flera av de argument som informanterna tar upp förankrade i forskningsläget. Av intervjuerna kan även utläsas att informanterna ofta använder sig av grammatik i ett responsarbete där elevernas egna texter står i fokus, något som även utkastet till den nya kursplanen efterfrågar.</p>

<p>Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mål och kriterier som är gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under våra VFU-perioder, att tolkningen av mål och kriterier ser olika ut på olika program. Vad är det för en syn på grammatik vi kommer att möta i vår framtida lärargärning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskämnets kurs A i jämförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skäl lärare anger för grammatikundervisning. Våra frågeställningar är följande: Har lärare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning på likartat sätt? Definierar lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik på samma sätt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lärare? Metod: Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program. De analysmetoder vi använt oss av är meningskategorisering, meningskoncentrering och därefter har vi valt att presentera detta material i tabellform med underkategorier till den första meningskategoriseringen. Resultat: Vår studie visar att det finns en samsyn inom och mellan yrkes- respektive studieförberedande program om att grammatikundervisning behövs för att studera främmande språk. Inom yrkesförberedande program bedrivs en funktionaliserad undervisning, där man använder kunskaperna på individnivå och detta undervisningssätt finns ingen samsyn om mellan yrkesförberedande och studieförberedande program.</p>

Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mål och kriterier som är gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under våra VFU-perioder, att tolkningen av mål och kriterier ser olika ut på olika program. Vad är det för en syn på grammatik vi kommer att möta i vår framtida lärargärning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskämnets kurs A i jämförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skäl lärare anger för grammatikundervisning. Våra frågeställningar är följande: Har lärare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning på likartat sätt? Definierar lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik på samma sätt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lärare? Metod: Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program. De analysmetoder vi använt oss av är meningskategorisering, meningskoncentrering och därefter har vi valt att presentera detta material i tabellform med underkategorier till den första meningskategoriseringen. Resultat: Vår studie visar att det finns en samsyn inom och mellan yrkes- respektive studieförberedande program om att grammatikundervisning behövs för att studera främmande språk. Inom yrkesförberedande program bedrivs en funktionaliserad undervisning, där man använder kunskaperna på individnivå och detta undervisningssätt finns ingen samsyn om mellan yrkesförberedande och studieförberedande program.

Uppsatsen grundar sig på mina funderingar kring ämnesplanens syfte för ämnet latin med allmänspråkkunskap och hur det kan nås, speciellt med avseende på vad elever måste lära sig för attkunna sägas ha nått kursplanens mål att ”kunna förstå texter på latin”. För att få ökad klarhet idetta har jag genomfört studiebesök på ett antal gymnasieskolor, där har jag observerat lektioneroch intervjuat lärare. Jag fann att flertalet lärare som ett led i ordinarie kursplanering arbetar medgrammatik enligt vedertaget mönster och traditionell grammatisk terminologi och att flera lärarelåter eleverna möta såväl lärobokstexter som originaltexter i form av exempelvis klassisk poesieller bibellatin. Valet av litteratur och metodik som används förefaller mig vara adekvata för attnå det språkliga kursmålet med tanke på den tid som står till buds på A- och B-kurs.

Sammanfattning Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur lärare i åk 1-3 undervisar i svensk grammatik och i vilken mån de synliggör grammatiken för barnen. Grammatiken i skolan är en kontroversiell fråga, och kursplanerna är svävande. Dessutom är grammatik i tidigare åldrar ett ganska outforskat område. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att ta reda på hur några lärare i åk 1-3 tänker kring grammatik och grammatikundervisning och i vilken mån de synliggör grammatiken för barnen. Resultatet av undersökningen visar att grammatik är komplext. Lärarna har olika syn på vad grammatik är och svarar väldigt övergripande och svävande men kommer till slut fram till att det inte bara är ordklasser utan också språkets struktur. De här lärarna säger sig undervisa eleverna medvetet i grammatik utan att synliggöra detta för barnen. Lärarna visar väldigt olika syn på grammatikens roll och funktion. / Abstract The purpose of this thesis is to investigate how teachers in grades 1 – 3 teach Swedish grammar, and the extent to which they identify the subject to the children. Grammar instruction in school is a controversial issue, and the curriculum is vague. Additionally, there is rather limited research into grammar education at the primary level. The study is carried out through qualitative interviews with five teachers, from three different schools, in order to find out how some of the teachers in grades 1-3 reflect on grammar and grammar teaching and to what extent they identify grammar to the children. The results of this study show that defining grammar is complex. The teachers have different opinions about what grammar is and give comprehensive and vague answers. Eventually they conclude that grammar comprises not only the parts of speech, but also language structure. The teachers interviewed admit that they do intentionally teach grammar without identifying the subject matter to the children. The teachers hold very different views on the role and function of grammar.

Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i tre läromedel för grundskolans senare år, Arena Faktaboken, Grammatiken i praktiken och Mango, samt att titta på om de exempel som används i läromedlen förefaller ligga nära elevernas eget språk. Undersökningen är koncentrerad till ordklasser och satsdelar, då det ofta är det som elever i grunskolans senare år undervisas i. Tidigare genomförda studier har uttryckt kritik mot svensk grammatikundervisning och de läromedel som används då det har visat sig att läromedlens exempel ofta är konstruerade och ligger långt från det språk som eleverna vanligtvis använder samt att läromedlens förklaringar är bristfälliga och ibland även felaktiga. Den undersökning som jag har genomfört visar att exemplen som används för att beskriva olika grammatiska aspekter till större delen består av enkla, vardagliga ord och uttryck men att det i vissa fall förekommer exempel som ligger nära elevernas vardagliga språk. Framställningarna av grammatik i de undersökta läromedlen liknar varandra i stor utsträckning och stämmer relativt väl överens med de beskrivningar som finns i Svenska akademiens språklära, men ett av de undersökta läromedlen har ett betydligt mer djupgående tillvägagångssätt där eleverna erbjuds en detaljerad bild av det svenska språket och dess grammatiska beståndsdelar och hur de samspelar och fungerar.

Denna uppsats behandlar utelämning av subjekt och subjektsfundament, samt i viss mån även utelämning av finita verb, i en korpus bestående av satser insamlade från SMS och MSN-konversationer. Av de 151 insamlade satserna är 150 deklarativa satser och en är en frågesats. Det som undersökts är vilka pronomen som utelämnats, vilka verb som förekommer i subjektslös konstruktion, vilka skillnader som kan observeras mellan tal- och skriftspråk samt varför subjektsutelämning sker, kort ur ett historiskt perspektiv, men även huruvida det rent grammatiskt är möjligt med subjektslösa konstruktioner. Resultatet av undersökningen visar att jag är det subjekt som mest frekvent utelämnas. När det gäller verb har däremot ingen motsvarande observation kunnat göras. Det verkar med andra ord inte finnas några särskilda finita verb som gynnar utelämning av subjekt.