<p>Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen <em>givet</em>, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923–2008, ökar prepositionen <em>givet </em>i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet <em>givet </em>används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning.</p><p>I syfte att förklara etableringen har prepositionen <em>givet </em>analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper <em>skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet</em> och <em>specialisering</em>. Principerna har formulerats för att kunna identifiera pågående grammatikalisering i tidigt stadium. Resultatet av analysen efter Hoppers fem principer talar tämligen svagt för att prepositionen <em>givet</em> genomgår en grammatikaliseringsprocess. Avsaknaden av syntaktiskt dubbeltydiga konstruktioner öppnar inte heller för möjligheten att förklara utvecklingen av prepositionen med hjälp av reanalys. Prepositionen <em>givet</em> uppvisar däremot starka semantiska likheter med vissa belagda betydelser för det adjektiviska participet <em>givet</em>, liksom likheter med det liknande engelska uttrycket i prepositionen <em>given</em>. En möjlig förklaring till att prepositionen <em>givet</em> etablerats i svenskan och tycks öka i användning kan vara utvecklingen mot större andel substantiviska uttryck i det skrivna språket. Nybildade prepositioner kan också antas vinna mark just på grund av att de har en större lexikal tyngd än äldre, och att dessa fyller ett tomrum i språket som de befintliga, primära prepositionerna inte förmår fylla.</p>

Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923–2008, ökar prepositionen givet i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet givet används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning. I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet och specialisering. Principerna har formulerats för att kunna identifiera pågående grammatikalisering i tidigt stadium. Resultatet av analysen efter Hoppers fem principer talar tämligen svagt för att prepositionen givet genomgår en grammatikaliseringsprocess. Avsaknaden av syntaktiskt dubbeltydiga konstruktioner öppnar inte heller för möjligheten att förklara utvecklingen av prepositionen med hjälp av reanalys. Prepositionen givet uppvisar däremot starka semantiska likheter med vissa belagda betydelser för det adjektiviska participet givet, liksom likheter med det liknande engelska uttrycket i prepositionen given. En möjlig förklaring till att prepositionen givet etablerats i svenskan och tycks öka i användning kan vara utvecklingen mot större andel substantiviska uttryck i det skrivna språket. Nybildade prepositioner kan också antas vinna mark just på grund av att de har en större lexikal tyngd än äldre, och att dessa fyller ett tomrum i språket som de befintliga, primära prepositionerna inte förmår fylla.