Syfte: Städer behöver grönska, ekosystem och ekosystemtjänster. Grönytefaktor (GYF) är ett verktyg som säkerställer grönska i urbana miljöer. Jönköpings kommun ska som del i sin stadsutveckling av Södra Munksjön inkludera GYF i sin grönstrukturplan. För att utforma en GYF-modell måste man veta platsens förutsättningar och målbilden för staden. Denna studie syftar till att kartlägga de ES som finns i området idag samt vilka som bör skapas, skyddas, stärkas eller rent av skippas i den nya stadsdelen. Vidare studeras även hur den lokala GYF-modellen kan användas i andra områden i Jönköpings kommun. Metod: En kvalitativ studie har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudie, dokumentanalys, observation och intervjuer. Med utgångspunkt i Ekosystemtjänster i stadsplanering - en vägledning framtagen av ℅ city har ekosystemtjänster identifierats. Intervjuer har genomförts med landskapsarkitekter som arbetat med GYF i sammanhang som liknar det Södra Munksjön och Jönköpings kommun står inför. Resultat: Kartläggningen av ekosystemtjänster i Södra Munksjön visar att de flesta tjänsterna på ℅ citys lista kan identifieras och att de kulturella tjänsterna bör premieras i den GYF-modell som ska utformas för området. För att den lokala GYF-modellen ska kunna appliceras på andra områden underlättar det om modellens formuleringar är generella och kompletteras med separat platsspecifik information. För att GYF ska ge bra resultat är dock uttalade och formulerade mål att styra mot den viktigaste faktorn. Konsekvenser: Genom god planering kan en och samma lösning gynna flera ekosystemtjänster samtidigt, vilket rekommenderas i stadsmiljö. Slutsatsen är därför att fokus bör ligga på kulturella ekosystemtjänster och mångfunktionalitet som resulterar i att alla tjänster gynnas. Då GYF är ett nytt verktyg för Jönköping är det av stor vikt att inkludera berörda aktörer och byggherrar i ett tidigt skede. Begränsningar: Den kartläggning av ekosystemtjänster som gjorts i Södra Munksjön har utgått från en geografisk plats och dokument knutna till denna vilket gör att resultatet är begränsat till Södra Munksjön. Av den analys och diskussion som förs gällande hur en GYF-modell kan tas från ett aktuellt område till att appliceras på andra platser kan dock tas vidare av städer som planerar att använda GYF eller vill utveckla en befintlig GYF-modell. / Purpose: Cities need greenery, ecosystems and ecosystem services. Green area ratio (GAR) is a tool that ensures greenery in urban environments. As a part of its urban development of the new city area Södra Munksjön the municipality of Jönköping will include GAR in the local plan for green structure. In order to design a GAR model, one must know the conditions of the site and vision of the city. This study aims to map the ecosystem services located in the area today as well as the ecosystem services that can be created, protected, strengthened or skipped in the new city area. Furthermore, it is also investigated how the local GAR model can be used in other areas in Jönköping municipality. Method: A qualitative study has been conducted with the help of literature studies, document analysis, observation and interviews. With starting point in the model of guidance on ecosystem services in city planning from ℅ city ecosystem services has been identified. Interviews have been conducted with landscape architects with experience from working with GAR in a context similar to the one in Jönköping. Findings: The mapping of ecosystem services in the area of Södra Munksjön shows that most services from ℅ city can be identified and that the cultural ecosystem services should be premiered in the GAR model designed for the city area. In order for the local GAR model to be applied in other areas, it's easier if the formulations in the model are general and supplemented with separate site-specific information. However, in order for GAR to produce good results the most important factor is to have stated and well formulated goals to aim for. Implications: Through good planning, one solution can benefit several ecosystem services at the same time, which is recommended in urban environments. Thus the conclusion is that focus should lay on cultural ecosystem services and multi-functionality that result with all services benefiting. Since GAR is a new tool for Jönköping, it is of great importance to include stakeholders and building contractors at an early stage. Limitations: The mapping of ecosystem services made in Södra Munksjön has been based on a geographical location and documents linked to this place, which means that the results are limited to Södra Munksjön. However, the analysis and discussion of how a GAR model can be taken from a current area to be applied elsewhere could be taken on by cities that are planning to use GAR or want to develop an existing GAR model.