<p>Kring millennieskiftet och framåt offentliggjordes en rad företagsskandaler världen över. Skandalerna grundandes i ett ansvarslöst företagande, där strävan efter ekonomisk tillväxt fick bli på bekostnad av både samhället och miljön. Etiken och moralen hos aktörerna bakom skandalerna ifrågasattes och intressenternas krav på företagens sociala ansvarstagande fick ökad fokus. Det handlade inte längre om att enbart redogöra för den ekonomiska redovisningen utan även för sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande.</p><p>Global Reporting Initiative (GRI) är en organisation som framkommit i syfte att främja detta och utveckla hållbarhetsrapporter för företag världen över. Deras ramverk innefattar både ekonomiska aspekter såsom sociala och miljömässiga. Organisationen är sammansatt av ett nätverk av tusentals experter från många olika intressentgrupper. Kommunikation och dialog dessa emellan hålls kontinuerligt vilket bidrar till att ramverket ständigt förbättras och att trovärdigheten för GRI är mycket stor.</p><p>I vår undersökning har vi riktat in oss på tre energibolag; DONG energy, E.ON och Vattenfall för att sedan granska deras hållbarhetsredovisningar. Syftet med uppsatsen är att studera hur och i vilken utsträckning de tre företagen inom energibranschen följer GRI:s riktlinjer. För att avgränsa undersökningen har vi endast utgått från de ekonomiska, miljömässiga och sociala resultatindikatorerna.</p><p>Efter undersökningen har vi kommit fram till att energibolagen redovisat resultatindikatorerna i relativt olika utsträckning. De mest väsentliga skillnaderna som uppstått, tror vi har och göra med storleken på företagen, den geografiska utbredning samt olika ägarstrukturer.</p>

Kring millennieskiftet och framåt offentliggjordes en rad företagsskandaler världen över. Skandalerna grundandes i ett ansvarslöst företagande, där strävan efter ekonomisk tillväxt fick bli på bekostnad av både samhället och miljön. Etiken och moralen hos aktörerna bakom skandalerna ifrågasattes och intressenternas krav på företagens sociala ansvarstagande fick ökad fokus. Det handlade inte längre om att enbart redogöra för den ekonomiska redovisningen utan även för sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande. Global Reporting Initiative (GRI) är en organisation som framkommit i syfte att främja detta och utveckla hållbarhetsrapporter för företag världen över. Deras ramverk innefattar både ekonomiska aspekter såsom sociala och miljömässiga. Organisationen är sammansatt av ett nätverk av tusentals experter från många olika intressentgrupper. Kommunikation och dialog dessa emellan hålls kontinuerligt vilket bidrar till att ramverket ständigt förbättras och att trovärdigheten för GRI är mycket stor. I vår undersökning har vi riktat in oss på tre energibolag; DONG energy, E.ON och Vattenfall för att sedan granska deras hållbarhetsredovisningar. Syftet med uppsatsen är att studera hur och i vilken utsträckning de tre företagen inom energibranschen följer GRI:s riktlinjer. För att avgränsa undersökningen har vi endast utgått från de ekonomiska, miljömässiga och sociala resultatindikatorerna. Efter undersökningen har vi kommit fram till att energibolagen redovisat resultatindikatorerna i relativt olika utsträckning. De mest väsentliga skillnaderna som uppstått, tror vi har och göra med storleken på företagen, den geografiska utbredning samt olika ägarstrukturer.

No description available.

No description available.

Vi lever i ett alltmer miljömedvetet samhälle där det har blivit allt viktigare att värna om miljön för att få en hållbar utveckling. Detta har resulterat i att många organisationer arbetar med hållbar utveckling samt att de redovisar arbetet. Att hållbarhetsredovisa innebär att redovisa de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna ur en organisations verksamhet. Kommuner har en stor påverkan på arbetet med hållbar utveckling genom att vara en stor arbetsgivare, samt genom utbildning och även offentlig upphandling. Därför var syftet med den här studien att undersöka varför eller varför inte kommuner väljer att hållbarhetsredovisa. Den teoretiska referensramen innehåller tidigare forskning och teorierna legitimitets-, intressent- och institutionell teori som förklarar varför organisationer väljer att använda sig av en hållbarhetsredovisning. Undersökningsmetoden som har använts är en kvalitativ ansats.  För att få så innehållsrika och djupa svar som möjligt av respondenterna har data samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta olika kommuner. Data har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorierna. Slutsatsen visade att användandet av hållbarhetsredovisningen varierade stort mellan de olika kommunerna. Några av kommunerna har antagit hållbarhetsredovisningen som en process mot en hållbar utveckling, andra har inte kommit lika långt i utvecklingen och ser hållbarhetsredovisningen mer som en produkt. / We live in a society that is increasingly concerned about environmental issues, where it is essential to protect the environment, towards a sustainable development. As a result of that, organizations work with sustainable development and sustainability reporting. Sustainability reporting involves reporting of economic, social and ecological dimensions of the organizations activities. Municipalities have a big impact on the sustainable development since they are a major employer, and also through education and public procurement. Therefore the purpose of this study is to examine whether the municipalities choose or not choose to report their work with sustainable development. The theoretical framework includes previous research and the theories legitimacy-, stakeholder- and institutional theory that explain the reasons why organizations decide to report their sustainability work. The examination method that has been used has a qualitative approach. Data was collected through qualitative semi-structured interviews with eight different municipalities to obtain comprehensive and in-depth answers from the respondents. The data was analyzed by the theories. The conclusion is that the application of sustainability reporting varies greatly among the different municipalities. Some of the municipalities have adopted the sustainability reporting as a process, while others view sustainable reporting more as a product.

No description available.

Bakgrunden till detta ämne handlar om att vi människor blir allt mer medvetna om miljön och de faktorer som påverkar samhället vi lever i. Vi får i allt större utsträckning information om hur vi ska ta vårt ansvar för miljön. Men hur fungerar det för de stora företagen? Problemet är att utan hjälp från dessa stora företag är frågan om ett hållbart samhälle svårt att lösa. Så utifrån detta, vad är det som motiverar dem att ta sitt ansvar? Varför väljer företag att upprätta en frivillig hållbarhetsredovisning? Har avståndet till den privata kunden någon betydelse och vilka skillnader kan identifieras? Mitt syfte med studien är därför att ta reda på om hållbarhetsredovisningen skiljer sig åt mellan de företag som säljer till privatkunder och de företag som säljer till företag. I frågan om den skiljer sig kommer uppsatsen behandla och studera användningen av Global Reporting Initiative som är ett frivilligt ramverk med riktlinjer som företag kan använda sig av vid uppförandet av hållbarhetsredovisningen. Den kommer vidare behandla i vilken omfattning företagen låter sig göra en oberoende extern granskning av hållbarhetsredovisningen. Även mängden hållbarhetsinformation som företagen presenterar kommer att studeras för att se om det skiljer sig mellan företagen. Dessa frågor ligger till grund för den valda teorin och kommer vidare att tas upp genom hela uppsatsen. Förutom på dessa frågor ligger det ett stort fokus på legitimitetsteorin för att försöka förstå företagens hållbarhetsredovisning. För att besvara min forskningsfråga och få mitt syfte uppfyllt har jag valt att göra en kvalitativ fallstudie med ett induktivt synsätt. All min empiri i studien är tagen från företagens årsredovisningar för 2011 samt den separata hållbarhetsinformation som funnits tillgänglig på företagens hemsidor. Analysen visar en skillnad i företagens hållbarhetsredovisningar mellan de två typerna av företag. De företag som sålde till privatkunder visade upp mer hållbarhetsinformation i sina årsredovisningar än de företag som sålde till företag. Vidare kunde det identifieras att dessa företag också oftare lät en oberoende part granska hållbarhetsredovisningen jämfört med de företag som sålde till företag. I analysen framgår det vidare att en koppling mellan den frivilliga hållbarhetsredovisningen och legitimitetsteorin kan göras.

Syftet med rapporten är att få förståelse för hur ett företags legitimitet kan påverkas av en skandal. Rapporten undersöker hur Hennes &amp; Mauritz försöker reparera och upprätthålla sin legitimitet genom deras hållbarhetsredovisning samt Vd:ns ord. I och med att intressenters engagemang för företag har ökat, samt att intressenter har lättare att få information, väljer företag som H&amp;M att kommunicera till allmänheten med hjälp av sina hållbarhetsredovisningar. Det skapas således en insyn i företaget då hållbarhetsredovisningar visar företagets ställning, utveckling och följder av dess verksamhet gällande frågor så som sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och miljö. Rapportens fokus ligger på en skandal som uppdagades i media år 2012 gällande låga levnadslöner i Kambodja. Genom en kvalitativ innehållsanalys har H&amp;M:s hållbarhetsredovisningar, med fokus på Vd:ns ord, för åren 2010 till 2014 studeras och analyserats med hjälp av teoretisk referensram och medial uppmärksamhet. Den teoretiska referensramenen består av legitimitetsteorin, CSR och GRI. Efter att kritiskt analysera H&amp;M:s hållbarhetsredovisningar påvisade resultatet att H&amp;M försöker att använda sina rapporter för att återfå och bibehålla sin legitimitet. / The report aims to gain understanding of how a company's legitimacy may be affected by a scandal. The report examines how Hennes &amp; Mauritz are trying to repair and maintain their legitimacy through their sustainability report and the CEO's words. As the stakeholders' commitment to the business has grown and that the stakeholders have easier access to information will companies, like H&amp;M, choose to communicate to the public by means of their sustainability reports. There is created a transparency in the company as sustainability reports shows the company's financial position, the development and impact of its activities on issues such as social conditions, human rights and the environment. The report focuses on a scandal that was published in the media in 2012, regarding low living wage in Cambodia. Through a qualitative content analysis, H&amp;M's sustainability reports, focusing on the CEO´s words, for the years 2010 to 2014 are studied. And then analysed by using the theoretical framework and the media attention. The theoretical framework consists of legitimacy theory, CSR and GRI. After a critical analysis of H&amp;M's sustainability reports showed the result that H&amp;M are trying to use their reports to regain and maintain their legitimacy.

A prática de divulgar relatórios de sustentabilidade tem se tornando comum em organizações por todo o mundo; em especial no Brasil, há uma forte tendência de crescimento na adoção desta prática. O objetivo deste trabalho foi identificar porque as organizações reportam e os aspectos positivos e negativos no modelo de reporte de sustentabilidade proposto pela Global Reporting Initiative (GRI), na opinião dos funcionários apontados nos relatórios de sustentabilidade como responsáveis por eles; estas informações são importantes porque poucas pesquisas investigam os relatórios de sustentabilidade a partir deste ponto de vista e porque oferece à GRI pontos específicos a serem melhorados. A pesquisa foi realizada por meio da análise de conteúdo, sem a utilização de softwares específicos para o método, das respostas dos funcionários de 27 empresas às questões: Por que elaborar relatório de sustentabilidade? Quais aspectos positivos você identifica no modelo de reporte proposto pela GRI? e quais os negativos? Como resultado, foram obtidas sete categorias sobre por que as organizações emitem relatório de sustentabilidade: apoiar a gestão, acompanhar o mercado, prestar contas, contribuir com outras empresas, abertura do capital, relacionamento com stakeholders e melhorar a imagem da empresa. As categorias de aspectos positivos identificadas foram: melhora a gestão da empresa, proporciona uma ferramenta de marketing, o guia proposto para a elaboração do relatório, possibilidade de legitimação e auxilia no benchmarking. E as categorias de aspectos negativos: dificuldades no processo proposto, dificuldades internas, modelo do relatório final, avaliação dos relatórios, visão externa dos relatórios, indicadores, utilização do relatório como ferramenta de marketing e foco em grandes empresas. Como conclusão, verificou-se que as empresas encontram nas diretrizes da GRI mais do que um modelo de reporte, chegando a representar uma ferramenta de gestão da sustentabilidade; porém, os aspectos negativos identificados colocam em risco a eficácia do projeto de reporte, principalmente devido ao excesso de flexibilidade dos relatórios, o que permite a emissão de diversos formatos de relatórios, muitos dos quais pouco objetivos e com chance de conter informações não confiáveis. Sugerem-se então algumas propostas de melhorias, entre elas a definição de um quadro-resumo que forneça ao leitor uma visão global do desempenho da organização em sustentabilidade, a definição de um modelo específico de relatório final e o desenvolvimento de um novo padrão de classificação dos relatórios. / The practice of disclosing sustainability reporting is becoming common in organizations throughout the world; especially in Brazil, there is a strong upward trend in the adoption of this practice. The objective of this study was to identify positive and negative aspects in the framework for sustainability reporting proposed by the Global Reporting Initiative (GRI), according to the opinion of the staff responsible for the report; this information is important because few studies investigate the sustainability reports from this point of view and because it offers to GRI specific points to be improved. Held data collection by means of open questions that evaluated: why report sustainability reports; positive aspects in the guidelines; and negative aspects of the proposed guidelines. The investigation of responses obtained was through content analysis, using an exploratory qualitative approach. As a result, there are seven categories on why organizations issue a sustainability report: management support, market monitoring, accountability, contribute to other companies, going public, stakeholder relations and improve the company\'s image. The categories of positive aspects are: improved management of the company, provides a marketing tool, the proposed method for preparing the report tab, possibility of legitimation and helps in benchmarking. And the categories of negative aspects: difficulties in the proposed process, internal difficulties, model of the final report, evaluation reports, external view of the reports, indicators, use the report as a marketing tool and focus on large companies. In conclusion, it was found that companies encounter on the GRI guidelines more than one reporting model, came to represent a management tool for sustainability; However, the negative aspects identified jeopardize the effectiveness of the project reporting, mainly due to excessive flexibility of reporting, which allows the issuance of various types of reports, many of which little goals and likely to contain unreliable information. Then are suggested some proposals for improvements, including propose a summary table that provides the reader with an overview of the organization\'s performance in sustainability, propose a specific model of the final report and develop a new standard for classification od reports.

Att leva upp till intressenters krav och förväntningar anses nödvändigt för att organisationer ska kunna bedriva sin verksamhet. Det tillstånd som råder när företagets värdesystem är i linje med samhällets kallas legitimitet och processen som leder till att en organisation bedöms som legitim kallas legitimering. Förväntningar och krav från intressenter förändras ständigt och under de senaste åren har intressenters ökade förståelse för bland annat miljöproblem, lett till en större medvetenhet om arbetet inom hållbar utveckling. Detta har bidragit till en press på organisationer och företag vad gäller deras ansvar och skyldigheter att rapportera kring deras påverkan på dessa områden. Pressen har resulterat i att de flesta större företag producerar årliga hållbarhetsrapporter och då det saknas lagar och regler för hur dessa rapporter ska se ut använder sig företag av frivilliga principer och riktlinjer vid framtagandet av rapporten.Syftet med studien är att öka förståelsen för hur legitimitetsteorin kan förklara motiven till att upprätta en hållbarhetsrapport, samt fördjupa diskussionen kring hur innehållet i rapporten används som ett legitimeringsverktyg. Forskningsfrågan som besvaras är hur legitimitets-teorin kan förklara en hållbarhetsrapports motiv och innehåll och för att uppfylla syftet har en kvalitativ studie genomförts och ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats. I studien genomfördes sju stycken semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsades till fyra hållbarhetschefer och tre hållbarhetskonsulter. Empirin bygger dels på information som intervjuerna genererat, och dels på information hämtad från organisationen GRI.Under studien framkom flera motiv till en hållbarhetsrapports upprättande, och flera faktorer som påverkar en hållbarhetsrapports innehåll identifierades. Det faktum att intressenterna har fått en större påverkan över innehållet var tydligt, vilket flera forskare skulle beskriva som en mognad i rapporteringsprocessen. Detta betyder dock inte att det är en problembefriad process, utan svårigheten i att inkludera och prioritera ”rätt” information verkar kvarstå enligt flera av våra respondenter. Vidare visade resultatet på att innehållet speglas av en önskan om att organisationen ska fortsätta att vara legitim, och att rapporten även används som ett verktyg för att reparera skadad legitimitet. Ett primärt fokus på att rapportera om det som är av störst väsentlighet innebär enligt några respondenter en större valfrihet över vad som ska rapporteras. Andra respondenter menar att företag nu inte kan undvika att vara transparenta om känslig information. Legitimitetsteorin kan även förklara valet att utelämna känslig information, då det vid ett offentliggörande finns en risk att legitimiteten kan hotas. Det finns med andra ord ett dilemma som innebär att företag måste vara transparanta för att ha möjlighet att erhålla eller bibehålla legitimitet, samtidigt som transparensen i sig kan leda till en legitimitetskris. / The ability to live up to stakeholders’ requirements and expectations is considered a necessity for organizations in order to manage their business. The condition that exists when the company's value system is in line with the society’s value system is called legitimacy, and the process leading to an organization being deemed as legitimate is called legitimation. Expectations and demands of stakeholders are constantly changing, and stakeholders' increased understanding of e.g. environmental problems has led to a greater awareness of sustainable development in organizations. This has contributed to a pressure on organizations and companies regarding their responsibilities and obligations to report on their impact in these areas. The pressure has resulted in annual sustainability reports from companies of a greater size. In the absence of laws and regulations for how these reports should be prepared, companies use voluntary principles and guidelines when developing the report.The purpose of this study is to increase the understanding of how legitimacy theory can explain the motives for establishing a sustainability report, and to deepen the discussion of how the content of the report is being used as a legitimization tool. The research question to be answered is how legitimacy theory can explain a sustainability report's incentives and content and to fulfill the purpose of the study, a qualitative method was carried out and a hermeneutic perspective was applied. Seven semi-structured interviews were conducted and four sustainability managers and three sustainability consultants took part. The empirical data were based on the information generated from the interviews and on the information obtained from the GRI-organization.The study revealed numerous reasons for a sustainability report's existence, and several factors affecting the sustainability report's contents were identified. The fact that stakeholders have a major influence over the content was clear, and several scientists would describe this as a maturity in the reporting process. However, this does not mean that this is a process without difficulties or problems, and troubles to select and prioritize the 'right' information remain. Furthermore, the results showed that the content is mirrored by a desire for the organization to continue to be legitimate, and that the report is also being used as a tool to repair damaged legitimacy. A primary focus on reporting on what is of greatest materiality means according to some respondents a greater choice of what to report. Other respondents believe that this will force companies to be transparent of sensitive information. Legitimacy theory provides an explanation for the choice to exclude sensitive information, since publication of negative information can endanger the perception of the company and the legitimacy can be threatened. In other words, there is a dilemma which means that companies[III]must be transparent in order to obtain or maintain legitimacy, while transparency in itself can lead to a crisis of legitimacy.This thesis is written in Swedish.